- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 7. Egyptologi - Feinschmecker /
1465-1466

(1907) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Faustin - Faustina - Faustrecht - Faustulus - Faustus från Rhegium - Faute - Fauteuil - Fautfrakt l. Barlastfrakt - Faux bourdon - Fava de San Ignacio - Favara - Favaro, Antonio - Favart, Charles Simon - Favart, Pierette Ignace Pingaud - Fawcett, Henry

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

republiken Haitis president. April 1848 organiserade
han ett massmord på sina politiska motståndare,
mulatterna, föregifvande att de sammansvurit sig
mot hans lif, och började sedan ett despotiskt
regemente. Aug. 1849 lät han utropa sig till kejsare
under namn af Faustin I, sökte till hela världens
åtlöje i detalj efterlikna Napoleon I och instiftade
en högt betitlad adel, riddarordnar och en prunkande
hofstat. Hans girighet, oduglighet och despotism
gjorde honom dock allmänt hatad, så mycket mer som tre
expeditioner mot Dominikanska republiken (1849, 1850
och 1855-56) totalt misslyckades. 1858 gjorde general
Geffrard uppror mot F., som, öfvergifven af sina
trupper, tillfångatogs i Port-au-Prince i jan. 1859
och måste gå i landsflykt till Jamaica. Efter sin
efterträdare Geffrards fall fick han återvända
1867, men dog 6 aug. s. å. i Petit-Goave.
E. A-t.

Faustina, namn på två romerska kejsarinnor.
1. F. d. ä., d. 141, var gemål till kejsar
Antoninus Pius (138-161). Till hennes ära
uppfördes enligt senatsbeslut vid nordöstra
sidan af Forum romanum ett tempel, som, ännu
till vissa partier bibehållet, utgör en del af kyrkan
S. Lorenzo. -
2. F. d. y., den förras och Antoninus Pius’
dotter, d. 175, var förmäld med Antoninus’
efterträdare, M. Aurelius. Hon var bekant
för sin skönhet, men äfven för sitt lättsinne
och sina utsväfningar. Till minne af henne
var inrättad en stiftelse för fattiga flickor.
R. Tdh.

Faurstrecht, ty. Se Näfrätt.

Faustulus, enligt romerska fornsägner en herde
på Palatium, hvilken fann Romulus och Remus diande
varginnans spenar och förde dem till sin hustru Acca
Larentina
(se d. o.), som uppfostrade dem. F. och
Acca Larentina äro uppenbarligen endast beteckningar
för gudomligheterna Faunus och Fauna (se Faunus).
R. Tdh.

Faustus från Mileve i norra Afrika, manikeisk teolog,
lefde i 4:e årh. och var manikeismens (se Manes)
mest betydande representant i Västerlandet.

Faustus från Rhegium, munk och kyrklig skriftställare,
f. omkr. 400, troligen i Britannien, d. omkr. 490,
blef omkr. 460 biskop i Reji (Rhegium) och var
semipelagianismens mest framstående försvarare. På
uppdrag af konsiliet i Arles omkr. 473 författade
han stridsskriften De gratia dei et humanæ mentis
libero arbitrio
.

Faute [fat], fr., fel, misstag, felkast; förseelse;
felsteg; fåt (se Brädspel).

Fauteuil [fåtö’j], fr. Se Fåtölj.

Fautfrakt [fat-] 1. Barlastfrakt,
ty. fautfracht, fr. fauxfret, eng. dead freight,
hand., den ersättning, som en bortfraktare (skeppare)
har rätt att fordra af en befraktare för betingadt,
men ej begagnadt lastutrymme.

Faux bourdon [få börda’], fr., mus. Se
Falso bordone.

Fava de San Ignacio, bot. Se Fevillea.

Favara, stad på Sicilien, prov. Girgenti. 20,398
inv. (1901). Det ligger i midten af det
s. k. svafveldistriktet och drifver betydlig handel
med svafvel, marmor, spannmål och frukter.

Favaro, Antonio, italiensk matematiker, f. 21 maj
1847 i Padua, blef 1872 e. o. professor i matematik
och 1882 professor i grafisk statik vid
därvarande universitet samt håller därjämte föreläsningar
i matematikens historia, de första i sitt slag i
Italien. Bland hans större arbeten må nämnas Notizie
storico-critiche sulla costruzione delle equazioni

(1878) och Intorno alla vita ed ai lavori di Tito
Livio Burattini
(1896). F. har sysselsatt sig
länge med forskningar rörande Galileo Galilei,
och resultaten af dem äro dels offentliggjorda
i ett hundratal uppsatser, afhandlingar eller
särskilda skrifter (t. ex. Galileo Galilei e lo
studio di Padova
, 2 bd, 1883, och Galileo Galilei
e suor Maria Celeste
, 1891). dels nedlagda i
den monumentala nya uppl. af Galileis samlade
arbeten, hvars utgifvande anförtrotts åt F. och
hvaraf hittills 18 bd (1890-1906) utkommit. F. är
president i "Istituto veneto di scienze, lettere
ed arti" och "Deputazione veneta di storia patria".
G-.E.*

illustration placeholder

Favart [-var]. 1. Charles Simon F., fransk
operettförfattare, f. 1710 i Paris, d. där 1792,
blef genom sina af äkta franskt behag och glädtighet
utmärkta operatexter, hvilka sattes i musik af
Duni, Monsigny m. fl., i väsentlig mån skapare af
den franska opéra comique. Åtskilliga af dessa
sångspelstexter, som äro än landtliga idyller,
än lustiga farser och parodier, äro gifna i
Sverige, t. ex. de berömda Ninette à la cour (1755;
"Bondflickan på hofvet", 1793), Les trois sultanes
(1761; "Soliman den andre", 1789) m. fl. 1745
gifte sig F. med Marie Justine Benoite Duronceray
(f. 1727, d. 1772), hvilken gjorde sig känd äfven som
författarinna (Annette et Lubin m. m.) samt ännu mer
såsom pikant sångerska, skådespelerska och dansös
vid Opéra comique och Théâtre italien. Hon var den
första, som dristade spela subrett eller landtflicka
i den dessa roller motsvarande kostymen, i stället
för i hofdräkt. När hennes man öfvertog direktionen
af marskalkens af Sachsen skådespelartrupp, medföljde
hon denna till Flandern, men hade många vidrigheter
att utstå från den förälskade marskalken. (Hon är
hufvudpersonen i Offenbachs "M:me Favart".) Båda
makarnas samlade arbeten utgåfvos under titeln Théâtre
de monsieur et madame Favart
(10 bd, 1763-72), mannens
memoarer och bref i 3 bd, 1808, bägges arbeten
ånyo 1853. Jfr Fonts monografi öfver F. (1894).
A. L.*

2. Pierrette Ignace Pingaud, kallad Marie F.,
den föregåendes sonsons adoptivdotter, fransk
skådespelerska, f. 1833, debuterade 1848 på Théâtre
français och var societär där 1854-80. Hon blef en
ypperlig framställarinna af naiva älskarinneroller,
med stor förmåga att inlägga sanning i ett
passioneradt spel, beundrades särskildt för sin
framställning af unga flickor i Mussets lustspel och
spelade med åren alltmera utpräglade och fordrande
hufvudroller i dramer af V. Hugo, Augier m. fl.

Fawcett [få’set], Henry, engelsk nationalekonom och
politiker, f. 26 aug. 1833 i Salisbury, d. 6 nov. 1884
i Cambridge, blef efter slutade


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:14 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbg/0783.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free