Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fellah - Fellah-korn. Se Sorghum - Fellani, afrikanskt folk. Se Fulbe - Fellata, afrikanskt folk. Se Fulbe - Fellenberg, Philipp Emanuel von - Fellichi. Se Fellihi - Fellihi - Fellin - Felling - Fellingsbro. 1. Härad i Örebro län - Fellingsbro. 2. Kontrakt i Västerås stift - Fellingsbro. 3. Socken i Örebro län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gurkor), dels surnad eller ystad mjölk (allt detta i
högst, ringa kvantitet). Kött, nästan uteslutande af
får, förtär han blott en eller annan gång om året. I
sitt arbete går fellahen ofta fullkomligt naken
eller med blott ett tygstycke eller några hopvridna
blad kring midjan. Vid högtidliga tillfällen,
eller om han befinner sig i en jämförelsevis
bättre ekonomisk ställning, bär han en tjock brun,
nästan halfklotformig filthufva, en vid, mörkblå
bomullsskjorta, djupt urringad framtill, med vida
ärmar, och stundom äfven den egendomliga, ärmlösa
manteln, kallad abaje. Stadsbons hvita vidbyxor
och röda eller gula skor äro på landet en sällsynt
lyx. De fullvuxna kvinnorna bära vanligen blott
ett enda plagg, en lång, fotsid och tämligen snäf
skjorta af mörkblått bomullstyg med långa ärmar,
hvilka under arbetet uppvikas ofvan axlarna och knytas
på ryggen, samt en hufvudduk af samma tyg. Barnen gå
fullständigt nakna, flickorna dock ej längre än till
7-9 år. Fellaherna äro godmodiga, sorglösa, ärliga
och fridsamma, i yngre åren ofta muntra och lekfulla
samt i viss mån vetgiriga. Med trogen tillgifvenhet
äro fellaherna fästa vid sin hembygd, sin familj
och sin släkt, och under en upplyst och välvillig
styrelse skulle de, med sin utomordentliga förmåga af
ansträngande arbete och sin förnöjsamhet med en ringa
lön, bilda ett förträffligt bondestånd. Nu motvägas
deras naturliga goda egenskaper af flera fel, som
i många hänseenden kunna visas vara en följd af det
hjärtlösa och oförståndiga sätt, hvarpå jordegarna -
till största delen kediven och hans familj - samt
alla slags högre och lägre myndigheter behandla den
nästan rättslösa massan af landtbefolkningen. Mot sina
herrar visar sig fellahen helt annorlunda än mot sina
likar. Den största möjliga opålitlighet, allt slags
list och lögn, krypande tiggeri och en girighet,
som hellre uthärdar de svåraste kroppsstraff,
än den gifver ifrån sig den gömda skattepenningen,
utvecklar han i sitt förhållande till de förre. Föga
bättre ter han sig för den resande europén. Han
betraktar "franken" med outtröttlig nyfikenhet,
parad med misstro, men öfvertygad, att hvarje
europé är omätligt rik och lärd, visar han honom
icke sällan den mest slafviska underdånighet och
förföljer honom ofta med en odräglig efterhängsenhet
för att vinna en piaster som bachsjisch (gåfva,
drickspenning) eller några droppar till läkemedel. I
allt detta bildar fellahen den skarpaste motsats
till beduinen. Men af sin religion, om hvilken han
för öfrigt icke har synnerligen stor kännedom, vet
fellahen, att han, som muslim, hvilken eger rätt
att vänta sig alla paradisets fröjder till lön för
jordelifvets mödor, kan och bör med stolthet se
ned på den otrogne franken, som med all sin vishet
och makt på jorden aldrig kan undgå helvetets eld.
H. A.
Fellah-korn. Se Sorghum.
Fellani, afrikanskt folk. Se Fulbe.
Fellata, afrikanskt folk. Se Fulbe.
Fellenberg, Philipp Emanuel von, schweizisk filantrop,
f. 1771 i Bern, d. 1844 på Hofwyl, var schweiziskt
sändebud i Paris, men drog sig 1799 tillbaka och
köpte landtgodset Hofwyl, nära Bern, samt började
där en verksamhet, som snart ådrog sig hela Europas
uppmärksamhet, öfvertygad om att uppfostran vore enda
medlet till folkens andliga och sedliga pånyttfödelse,
sökte han genom
uppfostran förbättra de arbetande klassernas
ställning. Sin egendomliga uppfostringsmetod
grundade han på den åsikten, att människan i främsta
rummet borde betraktas som världsborgare och att
jordbruksarbetet framför allt vore egnadt att utbilda
karaktären i god riktning. Han började med omfattande
förbättringar å sin egendom och inrättade sedermera
därstädes en skola för föräldralösa barn (1804), en
landtbruksskola (1807), en högre uppfostringsanstalt
för gossar (1808), en uppfostringskoloni (1816),
en uppfostringsanstalt för flickor (s. å.) samt
en realskola (1830). Alla dessa anstalter stodo i
samband med hvarandra och bildade ett system. Med
Pestalozzi (se denne) samverkade han en tid, men
deras skaplynnen voro alltför olika att medgifva
något varaktigt samarbete. F:s omfattande planer
omintetgjordes till en del genom de styrandes
fördomar och likgiltighet. Så afböjdes hans anbud att
till kantonen Bern afstå alla sina jordegendomar,
byggnader och läroverk, mot villkor att en stor,
af kantonen underhållen bildningsanstalt skulle
upprättas på Hofwyl. F. hade 1820 invalts i
kantonen Berns stora råd samt blifvit dettas
president, medlem af undervisningsdepartementet och
författningsrådet. Utsatt för en mängd hätska anfall,
lämnade han dessa befattningar 1833. Vid en minnesfest
på Hofwyl till hans ära 1871 beslöts att upprätta en
Fellenbergsk skola för gossar. Både genom sitt exempel
och sina skrifter - Landwirthschaftliche blätter von
Hofwyl (1808-17) och Der dreimonatliche bildungskurs
(1833) m. fl. - bidrog F. till utbredandet af en
högre odling.
Fellichi. Se Fellihi.
Fellihi ("bondspråk", af arab. fellah,
bonde), det inhemska namnet på den arameiska
dialekt, som i våra dagar talas i Mosul
och trakten däromkring. Se Nysyriska.
K. V. Z.
Fellin (estn. Villandilin, ry. Velian), stad
i ryska guv. Livland, vid Fellinkanalen, som
förenar Rigaviken med sjön Virzjärv. 7,659
inv. (1897). Staden, som hade ett starkt slott och
äfven själf var befäst, intogs af svenskarna under
hertig Karl i nov. 1600, hvarefter befästningarna
förbättrades. F. belägrades af polackerna under
Zamoiski mars–maj 1602, då det måste gifva sig, men
återtogs af svenskarna under grefven af Mansfeld
i juli 1608, hvarpå stadsbefästningarna raserades
och slottet, utom "innersta stocken", sprängdes i
luften. Kort därefter återföll emellertid F. till
polackerna, hvilka iståndsatte försvarsverken. 1621
intogs F. åter af svenskarna, som förstärkte
särskildt slottsbefästningarna, men blott för
att efter en tid åter låta dem förfalla. Slottets
raserande beslöts 1682, men ehuru detta icke blef
verkställdt, var det i mycket dåligt stånd, då
det sommaren 1703 intogs och brändes af ryssarna.
L. W:son M.
Felling [fe’liŋ], stad i engelska grefsk. Durham,
vid Tyne. 22,467 inv. (1901). Pappers- och glasbruk
samt kolgrufvor.
Fellingsbro. 1. Härad i Örebro län, ingår i Lindes
domsaga och fögderi samt omfattar socknarna Näsby
och Ervalla samt nästan hela Fellingsbro. 49,577
har. 10,156 inv. (1906). – 2. Kontrakt i Västerås
stift, omfattande de fyra pastoraten Fellingsbro;
Lindesbergs stads- och landsförsamling; Näsby och
Ervalla; Ramsberg. 1,524 kvkm. 25,506 inv. (1906). –
3. Socken i Örebro län, delad å
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
