- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
17-18

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fem. - Fembland. Se Blandsäd - Femdagsmedia, meteor. Se Medeltemperatur - Femdomstolar - Femelin-nötkreatursrasen - Femern - Femfingerberget, berg i Baku. Se Besjbarmak - Femfingerört - Femhundrarådet l. De femhundras råd - Femina - Feminell. Se Calendula och Saffran - Feminin - Feminini generis - Femininum. Se Genus - Feminism, sträfvan att förbättra kvinnans sociala ställning. Se Kvinnorörelsen - Femkamp

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fem., förkortning för femininum.

Femband. Se Blandsäd.

Femdagsmedia, meteor. Se Medeltemperatur.

Femdomstolar (ty. femgerichte, fehmgerichte,
vehmgerichte
, af fem, straff, dom) kallades vissa
under medeltiden arbetande brottmålsdomstolar i
Tyskland (i synnerhet i Westfalen), hvilka ännu efter
gau-författningens upplösning bibehöllo sig såsom en
kvarlefva af det forngermanska rättsväsendet, med en
omedelbart af kejsaren åt dem uppdragen domsrätt i
lifssaker. Under det tillstånd af allmän upplösning,
som inträdde i Tyskland efter den stora striden mellan
påfve- och kejsarmakten och som nådde sin höjd i 14:e
och 15:e årh., vunno femdomstolarna stor betydelse och
upprättades här och där öfver hela Tyskland. Genom
den hemlighetsfullhet, med hvilken de omgåfvo sig,
och genom sin snabba rättskipning blefvo de en
skräck för mäktiga våldsverkare och för de af dessa
hotade och förorättade den sista utvägen att vinna
rättvisa. Domstolarnas förnämsta verksamhetsområde
förblef den "röda jorden", d. v. s. Westfalen, där,
till följd af landets och folkets egendomligheter,
ingen furstedynasti kunnat uppstå och där således
den landsherrliga domsrätten ej kunnat utbilda
sig. Medlemmarna af förbundet kallades "fridomare"
(ty. freischöffen) eller de "vetande". Jämte sitt
åliggande att fälla dom, hvarvid minst sju måste
vara närvarande, voro de äfven skyldiga att bringa
utslagen till verkställighet. Vid sessionerna
presiderade en "frigrefve" (ty. freigraf). En
särskild ställning bland de "vetande" innehade
freifonen l. fronboten, hvilka skulle uträtta
"frigrefvens" uppdrag och upprätthålla ordningen
vid sessionerna. För att blifva upptagen bland de
"vetande" måste man vara en oförvitlig medborgare och
af äkta börd. Uppsikten öfver femdomstolarna fördes
af landsherren - i Westfalen af ärkebiskopen af
Köln - såsom "stolherre", öfverinseendet tillhörde
kejsaren. Femdomstolarna dömde i synnerhet öfver
trolldom, kätteri, våldtäkt, stöld, rån och mord. Blef
den anklagade fälld, följde genast straffet (i
regel dödsstraff). Infann sig icke den anklagade,
blef han dömd in contumaciam (verfehmt), och hvarje
"vetande" var förpliktad att döda honom. Under tider
af laglöshet voro dessa domstolar till nytta. Men
då de utbredt sig öfver hela Tyskland och de
"vetandes" antal ofantligt ökats, var det omöjligt
att förekomma många ovärdigas upptagande. Sålunda
urartade dessa domstolar och blefvo verktyg för
personligt hat och förföljelse. Före slutet af 15:e
årh. inträdde en reaktion, som bröt femdomstolarnas
makt. Jfr Schröder, "Deutsche rechtgeschichte",
och G. Schuster, "Die geheimen gesellschaften", I,
315. (V. Sgn.)

Femelin-nötkreatursrasen, fr. La race femeline,
har sitt hemvist i dep. Haute-Saône, Jura,
Côte-d’Or och Haute-Marne. Rasen besitter tre
produktionsriktningar, dock är mjölkförmågan
den viktigaste. Lefvande vikten är hos gödda
kor omkr. 450 kg. Färgen är hvitgul med en
ljusare ryggstrimma samt en ljus ring kring
mulen. Hornen äro små samt af ljusgul färg. Sitt
namn (af fr. femelle, kvinna, kvinnlig) har rasen
erhållit på grund af sitt lugna temperament.
H. F.

Femern, ty. Fehmarn, tysk ö i Östersjön, midt emot
nordöstra spetsen af Holstein, hvarifrån
det skiljes genom det omkr. 1,500 m. breda, mycket
grunda Femernsundet. Areal 185 kvkm. Omkr. 10,000
inv. Ön är jämn, skoglös, mycket fruktbar och
välodlad. Jordbruk, boskapsskötsel och sjöfart
äro hufvudnäringar. Ön är omgifven af farliga
grund och har 4 fyrtorn, hvaraf det äldsta och
största, Marienleuchte, ligger på nordkusten,
nära Puttgarden. F. utgör ett eget amt i kretsen
Oldenburg, prov. Schleswig-Holstein, och är deladt
i fyra socknar. – F., i latinska krönikor kalladt
Imbria l. Ymbria, var i medeltidens början bebodt af
vender och under flera årh. en anledning till tvister
mellan de danske konungarna och de holsteinske
grefvarna, tills ön genom freden i Vordingborg
1435, jämte hertigdömet Slesvig, öfverlämnades till
grefve Adolf. Denne pantsatte ön till lybeckarna,
från hvilka konung Hans inlöste den 1500. Vid andra
delningen af hertigdömena, 1544, kom F. till hertig
Hans d. ä. och efter dennes död, genom en ny delning
1581, till hans broder hertig Adolf, hvarefter ön
tillhörde de holstein-gottorpske hertigarna till 1713,
då den jämte de andra gottorpska länderna af Fredrik
IV indrogs till danska kronan. Natten mellan 14 och 15
mars 1864 intogs F. af preussarna och afträddes jämte
hertigdömena i freden i Wien s. å. Om det ryktbara
sjöslaget mellan svenska och danska flottorna i
närheten af F. 1 juli 1644 se Kolbergerheide. I sundet
mellan F. och Lolland stod 13 okt. s. å. ett nytt
sjöslag mellan en svensk-holländsk flotta under
K. G. Wrangel och en underlägsen dansk eskader,
hvilken i grund tillintetgjordes. Vid F. öfvermannades
schoutbynachten K. H. Wachtmeister med en svensk
eskader 24 april 1715 af danske schoutbynachten
Kr. G. Gabell (se Kolberger heide).

Femfingerberget, berg i Baku. Se Besjbarmak.

Femfingerört, bot., namn på Potentilla argentea.

Femhundrarådet l. De femhundras råd (fr. conseil des
cinq-cents
), den ena af de båda kamrar (den andra
hette De gamles råd, fr. conseil des anciens), som
bildade nationalrepresentationen i Frankrike under
direktorialförfattningen från år IV (1795) till år
VIII (1799). Se Frankrike (historia).

Femina, lat., kvinna.

Feminell. Se Calendula och Saffran.

Feminin (lat. femininus), kvinnlig; kvinnoaktig.

Feminini generis, lat., af honkön.

Femininum. Se Genus.

Feminism (fr. féminisme, af lat. femina, kvinna),
sträfvan att förbättra kvinnans sociala ställning. Se
Kvinnorörelsen.

Femkamp, grek. Pentathlon (af pente, fem,
och athlon, täfling, kamp), idrottstäfling, som
omfattar fem olika arter af idrottsöfningar. I
det gamla Grekland utgjordes dessa af
kappspringning (grek. dromos l. stadion),
hoppning (grek. halma), brottning (grek. pale),
diskuskastning (grek. diskobolia} och spjutkastning
(grek. akontismos). För att utgå som segrare i
täflingen måste man på en och samma dag ha varit
första man i hvar och en af de fem olika arterna;
slutliga afgörandet skedde genom brottning. Äfven i
den moderna idrotten förekommer femkamp. Den försiggår
efter olika regler, men omfattar alltid fem olika
grenar af allmän idrott samt afgöres till förmån
för den, som genomgående visat sig vara den bäste
och mest allsidigt utbildade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:29:15 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbh/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free