Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femårsberättelser, K. M:ts befallningshafvandes - Femö - Femöreföreningen - Fen l. Fan - Fena, zool. Se Fiskar - Fenacetin - Fenakistoskop. Se Fantaskop - Fenakit - Fenantren - Fenazin, Azofenylen - Fender l. Fendert, sjöv. Se Frihult - Fendi, Peter - Fénelon, François de Salignac de la Motte-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
borde för hufvudstaden afgifva enahanda
berättelser, som 1821 blifvit landshövdingarna
anbefallda. Fr. o. m. perioden 1851-55 sammanfaller
den i berättelserna behandlade tidrymden med
jämna halfdecennala perioder; fr. o. m. perioden
1856-60 ingå berättelserna i serien "Bidrag
till Sveriges officiella statistik", och ha af
Statistiska centralbyrån enligt äfven andra källor än
femårsberättelserna utarbetats och offentliggjorts
sammandrag för hela riket. - Berättelserna omfatta
sex hufvudafdelningar: 1. allmänna topografiska och
klimatologiska förhållanden, administrativ indelning
m. m.; 2. invånare; 3. näringar; 4. kommunikationer
och varubyten; 5. kameralförhållanden och 6. politi
(undervisningsanstalter, banker, försäkringsväsende,
hälsovård, fattigvård, fromma stiftelser m. m.). -
I Finland utgifvas fr. o. m. perioden 1861-65
Guvernörernas femårsberättelser om Finlands ekonomiska
tillstånd jämte öfversikt däraf, och i Norge utgifvas
fr. o. m. 1835 femårsberättelser, nu benämnda
"Beretninger om amternes œkonomiske tilstand."
J. H.*
Femö, dansk ö mellan Själland och Lolland, utgör en
socken i Maribo amt. Areal 11 kvkm. 680 inv. Den är
mycket fruktbar och genomskäres från v. till ö. af
en djup dalsänkning, som fordom varit en vik af
hafvet och höst och vinter ofta står under vatten.
E. Ebg.
Femöreföreningen, ett sällskap för inrättande och
underhållande af barnhem i svenska Lappmarken,
bildades 8 april 1864, på förslag af dåv. pastorn
vid Franska reformerta församlingen i Stockholm
H. Roehrich. - Ledamot af föreningen är hvar
och en, som erlagt 5 öre i veckan under ett
års tid och därefter fortfarande betalar den
föreskrifna veckoafgiften. Styrelsen tillsätter
distriktskassörer (såväl kvinnor som män), hvilka
genom kollektörer eller kollektriser upptaga
veckoafgifterna och sedermera insända desamma
till skattmästaren. Styrelsen består till en del
af personer, som tillika äro ledamöter i Svenska
missionssällskapet, hvilket sedan lång tid tillbaka
underhållit skolor i Lappmarken och på flera sätt
verkat för kristlig undervisnings meddelande åt
lapparna. Nämnda sällskap mottager Femöreföreningens
medel och använder dem i föreningens syfte,
bidrager med egna tillgångar att fylla uppkommande
brister och redovisar för medlens användande inför
Femöreföreningens styrelse. Föreningens utgifter,
som 1865 uppgingo till omkr. 12,800 kr., utgjorde
1905 6,601,59 kr., för hvilket belopp, jämte
bidrag af Svenska missionssällskapet, underhöllos
följande barnhem: Bäsksele, i Vilhelmina socken af
Västerbottens län, med 22 barn (4,237,20 kr.) och
Karesuando, i Karesuando socken af Norrbottens län,
med 12 barn (2,279,39 kr.). Vid slutet af 1905 egde
Femöreföreningen en grundfond af 8,000 kr., uppkommen
dels genom en donation af 2,000 kr., dels genom under
de första åren inbesparade medel, hvilkas årliga
räntor användas för föreningens ändamål. De insamlade
medlen ha ännu icke räckt till att genomföra den
egentliga planen vid barnhemmen, hvilka i verkligheten
tills vidare äro missionsskolor, som supplera de tre
större af Svenska missionssällskapet underhållna
missionsskolorna i Lappland. Sistn. sällskap har
dessutom i Änge (Undersåkers socken, Jämtland)
inrättat ett verkligt barnhem (med 20 barn) för de på
jämtländska och härjedalska fjällen sig uppehållande
lapparnas barn. Femöreföreningens inkomster uppgingo
1905 till 2,721,6i kr. och dess utgifter till 6,601,59
kr.; årliga bristen fylles fortfarande af Svenska
missionssällskapet (V. M-ll.)
Fen [fennj, 1. Fan (eng. fun), kin., eg. tiondedel,
i Kina som längdmått = 0,1 tsun (= omkr. 3,5 mm.),
som vikt = 0,1 tsin.
Fena, zool. Se Fiskar.
Fenacetin, kem. med., en förening af ättiksyra med
fenetidin (etyleter af paramidofenol), är ett
hvitt, lukt- och smaklöst, af fina kristallnålar
bestående pulver, svårlösligt i vatten, lättare
i varm alkohol. I dos af l/2-3/4 gr. verkar det
temperaturnedsättande vid feber, vanligen utan
betydligare obehagliga biverkningar (se
Febermedel). Därjämte har det visat sig vara ett
ganska verksamt rogifvande och smärtstillande medel,
t. ex. vid vissa former af hufvudvärk (migrän) o. d.
C. G. S.
Fenakistoskop. Se Fantaskop.
Fenakit, miner., korta, romboedrisk-tetartoedriska,
mycket hårda kristaller af sammansättningen Be2SiO4;
de sönderdelas ej såsom öfriga olivinarter af
syror. Fenakit förekommer vid Strjetensk, Framont, i
Valais, Miask o. s. v. A. Hng.
Fenantren, kem., ett i stenkolstjära
förekommande, af Fittig och Ostermayer 1872 upptäckt
kristalliserande kolväte af sammansättningen C14H10,
således isomeriskt med antracen. De båda kolvätena
ha följande konstitution:
 |
| Fig. 1. Antracen. |
|
| Fig. 2. Fenantren. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
