Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel / 51-52 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ferber, Johan Jakob - Ferdausi, persisk skald. Se Firdausi - Ferdinand, hertig av Anhalt-Köthen. Se Ferdinand Fredrik - Ferdinand, hertigar af Braunschweig - Ferdinand Albrekt II - Ferdinand - Ferdinand, Karl Wilhelm. Se Karl, hertig av Braunschweig - Ferdinand I

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

där han ifrigt studerade bergsväsendet, blef
han vid sin återkomst erbjuden befattningen som
amiralitetsapotekare i Karlskrona, men afsade sig
densamma. I stället begaf han sig 1771 åter utomlands
och tillbragte största delen af sin återstående tid
på resor i Europa. Han vann därunder stort anseende
för lärdom och emottog många utmärkelser. Så kallades
han 1774 till professor i fysik och kemi vid Gymnasium
illustre i Mitau, blef 1775 ledamot af Sv. vet. akad.,
utnämndes 1783 till professor i mineralogi i
Petersburg och ledamot af vet. akad. där, blef

1786 preussiskt öfverbergsråd och invaldes s. å. i
vet. akad. i Berlin. Bland hans skrifter, af hvilka
de allra flesta äro utgifna i utlandet, må nämnas
Briefe aus Wälschland über natürliche merkwürdigkeiten dieses ländes an J. v. Born (1773; öfv. på franska och engelska 1776),
Oryktographie von Derbyshire (1776),
Physikal.-metallurgische abhandlungen über die gebirge und bergwerke in Ungarn etc. (1780),
Examen hypotheseos de transmutationibus corporum mineralium (s. å.) och
Réflexions sur l’ancienneté relative des roches et des couches terreuses qui composent la croûte du globe (1782).
Endast hans
Blomsteralmanach för Carlskronas climat,
som 1771 intogs i Sv. vet. akad:s handl., är affattad
på svenska. Se "Allg. deutsche biographie", VI (1877),
och Sacklén, "Sveriges apotekarehist." (1833).

Ferdausi, persisk skald. Se Firdausi.

Ferdinand, hertig af Anhalt-Köthen. Se Ferdinand Fredrik.

Ferdinand, hertigar af Braunschweig: 1. F. Albrekt II,
f. 1680, d. 1735, var son till Ferdinand Albrekt I
af Braunschweig-Bevern och efterträdde sin fader i
Bevern 1687. I spanska successionskriget (1701–14)
deltog han som officer i kejserliga armén och
stred sedermera med utmärkelse under prins Eugen i
österrikisk-turkiska kriget 1716–18. F. utnämndes
1723 till kejserlig fältmarskalk, 1727 till
riksgeneralfälttygmästare och 1733 till
riksgeneralfältmarskalk. 1735 efterträdde F. sin svärfader Ludvig
Rudolf såsom hertig af Braunschweig-Wolfenbüttel. Hans
äldsta dotter, Elisabet Kristina, var Fredrik den
stores gemål. Om hans son Anton Ulrik se Anna, ryska
furstinnor, 3.

2. F., prins af Braunschweig och Lüneburg, preussisk
generalfältmarskalk, den föregåendes son, f. 12 jan. 1721,
d. 3 juli 1792, åtnjöt en sorgfällig uppfostran och utnämndes
af Fredrik II 1740 till öfverste och regementschef samt
åtföljde Fredrik under båda schlesiska krigen (1740–42
och 1744–45). Under fredsåren vistades F. mycket hos
honom och utbildade sig därunder i krigskonsten. 1757
deltog han i fälttågen i Böhmen och Sachsen samt fick
därefter befälet öfver den af förbundstrupper bestående
armé, som skulle hålla den vida öfverlägsna franska armén
och tyska riksarmén stången i västra Tyskland. När han
tog emot trupperna, befunno sig dessa i ett ytterst
sorgligt tillstånd, men han vann genom sin krigföring
i Westfalen under fem år, intill stilleståndet i nov. 1762,

ett välförtjänt anseende såsom en af Fredriks mest framstående
underbefälhafvare. Efter freden (1763) utnämndes han till
fältmarskalk och återgick till sin förra ställning såsom
guvernör i Magdeburg och chef för ett infanteriregemente.
F. råkade i spändt förhållande till Fredrik och tog 1766
afsked ur preussisk tjänst. Han var sedan dess bosatt
i staden Braunschweig eller på sitt lustslott Vechelde
samt gjorde sig känd som ifrig frimurare och frikostig
gynnare af vetenskap och konst. Hans gunstling Mauvillon
utgaf 1794 "Geschichte Ferdinands von Braunschweig" i
2 bd. Hans fälttåg äro sedermera skildrade af von dem Knesebeck
(i 2 bd, 1857) och Westphalen (6 bd, 1859–73). Af F. författade
Reflexions ... sur la campagne de 1756
äro tryckta i "Urkundliche beiträge und forschungen zur
geschichte des preussischen heeres", 1902. –
3. Karl Vilhelm F., den föregåendes brorson,
befälhafvare under krigen mot franska revolutionen.
Se Karl, hertig af Braunschweig.

^{C. O. N.}*

Ferdinand I, furste af Bulgarien, f. 26 febr. 1861
i Wien, tillhörande en i Österrike-Ungern bosatt,
katolsk gren af huset Sachsen-Koburg-Gotha (oegentligt
kallad Koburg-Koháry, sedan den genom gifte kommit

i besittning af den ungerska magnatätten Kohárys
gods). Hans fader var österrikiske generalen prins
August (f. 1818, d. 1881), hans moder konung Ludvig
Filips dotter, den energiska prinsessan Clémentine
af Orléans (f. 1817, d. 1907). F. studerade i Wien och
ingick i den österrikiska armén, där han avancerade
till löjtnant. Då den bulgariska regeringen under
det oroliga interregnum efter furst Alexanders
fall 1886–87 såg sig omkring efter en ny furste,
anknötos förbindelser mellan den och F., hvars rikedom
och släktförbindelser möjliggjorde en kandidatur,
och 7 juli 1887 valdes han i Trnova till furste
af Bulgarien. Utan sultanens och stormakternas
statsrättsligt erforderliga samtycke begaf han
sig i aug. s. å. till sitt nya land, där han 14
aug. öfvertog regeringen. Ehuru han ej på länge vann
officiellt erkännande, lyckades dock hans djärfva
företag, som också onekligen gaf Bulgarien en fastare
ställning. Rysslands fiendskap neutraliserades af
Englands, Österrikes och Italiens – visserligen icke
officiella – medhåll, och de upprepade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>