- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
67-68

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fergusson, James - Fergusson, sir William - Fergusson, sir James - Feriæ - Feriearbete - Feriebarn - Feriehem - Feriekolonier. Se Skollofskoloni - Feriekurser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1862 separat utgifna
History of the modern styles of architecture).
Vidare utgaf han
The holy sepulchre and the temple at Jerusalem (1865; omarb. af en skrift från 1861),
History of architecture in all countries (2:a uppl. i 4 bd, 1873–76,
tillökad med en
History of indian and eastern architecture,
i sin helhet ett synnerligen gediget och högt
uppskattadt arbete),
Tree and serpent worship; or, illustrations of mythology and art in India etc. (1868; 2:a uppl. 1873),
Rude stone monuments in all countries (1872) samt,
i förening med J. Burgess,
The cave temples of India (1880).
F. författade äfven flera utmärkta skrifter i
fortifikationsväsendet, bl. a.
Essay on a proposed new system of fortification (1849),
hvari han med först långt senare uppskattad framsynthet betonade
jordverks företräde framför murade befästningsanläggningar.

(V. S–g.)

Fergusson [fə′gəsən], sir William, engelsk
kirurg, f. 1808, d. 1877, gjorde sina medicinska
studier vid universitetet i Edinburgh, där han under
Knox’ ledning förvärfvade sig grundliga insikter i
anatomien. Sedan han några år verkat som kirurg i
nämnda stad, flyttade han 1840 till London, där
han som professor vid King’s college och hofkirurg
förvärfvade sig stort anseende och äfven baronettiteln
(1866). Inom vidsträckta områden af kirurgien
inlade han stora förtjänster och införde åtskilliga nya
behandlingsmetoder. Han utgaf bl. a.
A system of practical surgery (1842; 5:e uppl. 1870) och
Lectures on the progress of anatomy and surgery during the present century (1867),
hvari han redogjorde för de erfarenheter han samlat under
sin långa verksamhet såsom kirurg. Det sades om F., att
han vid sina operationer förenade en örns öga,
ett lejons hjärta och en kvinnas hand.

R. T–dt.

Fergusson [fə′gəsən], sir James, brittisk
politiker, f. 1832, omkommen vid jordbäfningen i
Kingston på Jamaica 1907, deltog som ung officer i
Krimkriget 1854 och invaldes s. å. i underhuset, där han
tillhörde det konservativa partiet. F. var 1866–67
understatssekreterare för Indien och 1867–68 i
inrikesministeriet, 1868–73 guvernör öfver
Syd-Australien, 1873–75 öfver Nya Zeeland och 1880–85
öfver presidentskapet Bombay. I lord Salisburys
andra ministär var han 1886–91 understatssekreterare
i utrikesministeriet och 1891–92 generalpostmästare.
1885–1906 var F. en af Manchesters representanter
i underhuset; han gjorde sig äfven som direktör i
flera stora järnvägs- och ångfartygsbolag (bl. a.
Peninsular and oriental company) högt förtjänt om
det brittiska samfärdselväsendets utveckling.

(V. S–g.)

Feriæ, lat. Årets dagar i det gamla Rom voro
dels festi, helgdagar, på hvilka allt arbete var
inställdt, dels profesti, motsvarande våra ”söckendagar”.
De förra kallades äfven feriæ, i synnerhet
när helgen omfattade mer än en dag. Feriæ voro
dels offentliga, dels enskilda (t. ex. födelsedagar,
begrafningshögtider m. m.). De förra firades dels
regelbundet på vissa dagar hvarje år, dels årligen
på dag, som bestämdes af vederbörande myndighet,
dels ock af särskild anledning vid utomordentliga
tillfällen. – I det latinska kyrkspråket betecknade
feriæ till en början dagar, som firades till Guds
eller ett helgons ära, sedermera alla dagarna i veckan
(se Dag, sp. 1053), men lördag och söndag
behöllo mestadels namnen Sabbatum och Dominica.

Från latinet har ordet öfvergått i de nyare språken
och betecknar där en viss tids ledighet från bestämd
verksamhet. Se Ferier.

R. Tdh.

Feriearbete, vanligen benämning på det studiearbete,
som lärjungarna vid de allmänna läroverken
fullgöra under ferierna. I äldre skolordningar
(1649, 1807, 1820) föreskrifves eller förutsättes
sådant arbete, vanligen bestående i repetition af
den förut genomgångna årskursen. Genom k. kung. 22
mars 1895 föreskrefs obligatoriskt feriearbete som
ett tillägg eller supplement till kurserna. När
genom läroverksstadgan 18 febr. 1905 ferierna
förkortades med något öfver två veckor, afskaffades
det obligatoriska feriearbetet. I stället innehåller
stadgan en uppfordran till frivilligt feriearbete
genom bestämmelsen därom, att rektor före slutet
af hvarje läsår skall, på förslag af vederbörande
lärare, gifva lärjungarna i realskolans fjärde
och femte klasser samt gymnasiets tre första
ringar anvisning på ett antal för frivilliga
själfstudier under sommarferierna lämpliga uppgifter.

P. E. L–m.

Feriebarn har man kallat fattiga stadsbarn, som
under skolferierna blifvit utsända till enskilda
hem på landsbygden för att stärka sina krafter
och erhålla tillfällen att öka sin erfarenhet
om naturen och människolifvet. Företrädesvis
från Stockholm, där en särskild kommitté under
de senare åren verkat för saken, ha dylika barn
i stor utsträckning, mer än 2,000 om året, fått
njuta af landtlifvet. Vistelsen på landet synes i
allmänhet ha haft en välgörande inverkan på deras
kroppsliga och andliga utveckling. Jfr Barnhärbärge,
Fjällkoloni och Skollofskoloni.

A. J.

Feriehem, plats på landet, där tillfälle beredts
lägre funktionärer i statens tjänst och dylika att
tillbringa sin ledighet.

Feriekolonier. Se Skollofskoloni.

Feriekurser, en rad af föreläsningar och öfningar,
som under universitetets, högskolors och läroverks
ferier hållas af vetenskapsmän i allmänbildande
syfte eller till främjande af fackbildning. Vår tids
allmänna sträfvan att för så vida kretsar som möjligt
öppna tillgång till kulturens skatter har vid vissa
universitet framkallat en rörelse, som i England och
Amerika, där den först tog fasta former, plägar kallas
University extension (universitetsutvidgning) och som,
i korthet uttryckt, kan sägas gå ut på att bringa
vetenskapsmännen och den stora allmänheten i direkt
förbindelse med hvarandra. I Sverige togs 1893 efter
engelskt mönster vid Uppsala universitet initiativ
till ett sådant närmande i form af sommarkurser,
ett företag, som sedermera vunnit efterföljd vid
landets öfriga universitet och högskolor och äfven
annorstädes. Äfven utan direkt samband med högskolorna
ha feriekurser anordnats både i Sverige och i andra
länder. Vid vissa tyska och franska universitet, där
dylika feriekurser för en större allmänhet gifvas,
såsom i Jena, Greifswald, Grenoble och Paris,
samt vid London university har man lagt väsentlig
vikt på undervisningen i språk och kännedomen om
de resp. ländernas litteratur, hvarigenom dessa
kurser fått en särskild dragningskraft för svenska
lärare i främmande lefvande språk. (Se vidare
Universitetsutvidgning.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:45:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbh/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free