Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ferik - Feringhi - Ferisjta. Se Firischta - Ferla (Färla), Åke Bengtsson - Ferlin, Paul Robert - Ferm. Se Färm - Ferma in posta, it. Se Fermo in posta - Ferman - Fermanagh - Fermanli - Fermat - Fermat, Pierre de - Ferment - Fermentceller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fältmarskalk, general, och den tredje liva: brigadgeneral, generalmajor).
– Ferik-i-bahrije eller Bahrije-feriki (af arab. bahr, haf), Viceamiral.
H. A.
Feringhi, orientalisk förvrängning af namnet franker
och liksom detta i Österlandet användt om européer i
allmänhet. Den vanligaste indiska formen är farangi,
och Farangistan brukas där som namn på Europa.
Ferisjta. Se Firischta.
Ferla (Färla), Åke Bengtsson till Eka och Bergshammar,
höfvitsman, d. 9 dec. 1578, son af riksrådet Bengt
Nilsson (Ferla) och Bengta Åkesdotter (Tott),
företog i sin ungdom resor i främmande länder och
var 1551 inskrifven vid Rostocks universitet. 1562
sattes han till befälhafvare på det af svenskarna
i juni s. å. eröfrade Pernau, utnämndes 1563 till
fältöfverste i Livland och eröfrade Hapsal och Leal,
men hade äfven åtskilliga motgångar. I okt. 1563
efterträddes han i befälet i Livland af Henrik
Horn och användes i danska kriget. Han inföll i
aug. 1564 i Blekinge och eröfrade Lyckeby, men
kallades i okt. s. å. till rikets västra gräns. Då
han misslyckades i försöken att intaga Älfsborg och
Bohus, afsattes han från befälet, mars 1565, men
anförde s. å. jämte Hog. Bielke fotfolket i slaget
vid Axtorna, efterträdde i slutet af året Mornay såsom
kommendant på Varberg (till sept. 1566) och var utsedd
till fältöfverste i 1567 års tillämnade, men inställda
sommarfälttåg. Under upproret mot Erik, som vid Karin
Månsdotters kröning 1568 slog honom till riddare,
var han konungen trogen till slutet. Hos Johan III
var han af denna och andra anledningar tidtals icke
väl anskrifven, men han användes dock stundom äfven
af honom i viktiga värf. Så sändes han t. ex. såsom
ombud till mötena vid Knäred 1569 och i Rostock
1574. Han omtalas redan 1573 såsom riksråd. F. var
en lärd och förfaren, men ganska egenmäktig
herre. Med honom utdog hans ätt på svärdssidan.
Fr. W.
Ferlin, Paul Roland, författare, f. 31 okt. 1795 i
Norrtälje, d. 15 jan. 1864 i Stockholm, blef student i
Uppsala 1811, aflade kameralexamen 1814, blef, efter
att ha innehaft åtskilliga tjänstebefattningar vid
kammarverken i Stockholm samt varit landskamrerare
först i Norrbottens, sedan i Östergötlands län,
1858 kamrerare i Kammarkollegium och chef för dess
l:a provinskontor. F. är känd som författare på
det administrativa området genom det på sin tid
mycket anlitade verket Handbok för så väl vid
länsstyrelserna anställde som derunder lydande
embets- och tjenstemän samt betjente etc. (1844,
2:a uppl. 1846), och särskildt genom det om stor flit
och förvaltningskunskap vittnande arbetet Stockholms
stad i juridiskt, administrativt, statistiskt och
borgerligt hänseende (1854-58), af hvilket ett
sammandrag, med oförändrad titel, utgafs 1859.
Ferm. Se Färm.
Ferma in posta, it. Se Fermo in posta.
Ferman (ej firman, pers., "befallning",
sv. pl. fermaner), inom muhammedanska länder den
allmänna benämningen på hvarje från suveränen utgången
befallning. Särskildt betecknar ferman dels hvad som
kallas "kunglig order" eller "ordonnans", dels ock
"öppet bref" eller "fullmakt",
hvarigenom vissa bestämda rättigheter och förmåner
tillförsäkras en viss person. Ferman skiljes
därigenom från irade, chatt-i-humajun och några
andra benämningar, hvilka motsvara hvad som kallas
"kunglig skrifvelse", "förordning", "cirkulär" o. d.
H. A.*
Fermanagh [fəmä’nə], grefskap i irländska
prov. Ulster. 1,851 kvkm. Folkmängden, som 1841
utgjorde 156,481, har sedan årligen aftagit genom
utvandring och var 1901 endast 65,430 inv. (35 på
1 kvkm.), däraf 36,066 katoliker. Floden Erne, som
bildar de natursköna Erne-sjöarna, delar grefskapet i
två hälfter, af hvilka den västra är ett ofruktbart,
men på naturskönhet rikt bergland. Jordbruk
och boskapsskötsel äro hufvudnäringar. Fabriker
saknas. Hufvudstad: Enniskillen.
Fermanli (af pers. ferman, befallning, fullmakt,
med den turkiska adjektivändelsen -li), försedd med
en ferman, innehafvare af en ferman.
Fermat (it. fermata, halt, stillestånd), mus., ett
tecken (𝄐), som, anbragt öfver en not eller en paus,
antyder ett dröjande på dessa utöfver deras egentliga
tidsvärde. Anbragt öfver ett taktstreck, betecknar
fermaten, att en paus där skall inskjutas. Nära slutet
af konserterande tonstycken angifver fermaten, att
där bör solisten infoga en konstrik kadens. I koralen
antydde fermaten ursprungligen endast versradens slut.
A. L.*
Fermat [färma’], Pierre de, fransk matematiker,
f. 1601 i närheten af Montauban, d. 1665 i Toulouse,
där han hade blifvit parlamentsråd 1631. Han egnade
alla sina lediga stunder åt matematiken, en vetenskap,
för hvilken han ända från barndomen haft särskild
håg och fallenhet. F. hade samtidigt med Cartesius
kommit på den tanken att representera kroklinjer genom
ekvationer, en tanke, hvarur den senare utvecklade
den analytiska geometrien. Genom sin korrespondens
med Pascal föranleddes han att sysselsätta sig
med sannolikhetskalkylen, hvilken förut ej blifvit
behandlad. Han uppfann en metod för lösningen af
maximi- och minimiproblem och blef därigenom en af
differentialräkningens föregångare. Inom talteorien
framställde han en mängd viktiga satser. F:s Varia
opera mathematica utgåfvos af hans son Samuel de
F. 1679 (en ny samling utgafs i 3 bd 1891-96 af
Tannery och Ch. Henry).
G. E.*
Ferment (af lat. fervere, jäsa, sjuda), kem.,
indelas i icke organiserade och i organiserade. Icke
organiserade ferment kallas numera vanligen
enzymer (se d. o.). Med organiserade ferment
l. fermentorganismer förstås mikroorganismer, som
åstadkomma kemiska förändringar af det omgifvande
mediet. Se Bakteriologi och Jäsning.
Fermentceller, bot. Hos många växter,
t. ex. kruciferer, capparidacéer, tropceolacéer,
resedacéer, förekomma de eteriska oljor, som
vid sönderskärning förläna vegetationsorganen
karakteristisk lukt och skarp smak, ej färdigbildade
i växten. De uppstå först vid sönderskärningen,
i det att ett ferment, myrosin, inverkar på en
glykosidartad kropp, myronsyradt kali, som
sönderdelas i allylsenapsolja (eller en liknande
eterisk olja), glykos och kaliumsulfat. Myrosinet
finnes hos vissa, särskildt differentierade celler,
fermentceller. Litt.: L. Guignard, "Recherches sur
la localisation des
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
