Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fermentceller - Fermentorganismer, detsamma som organiserade ferment. Se Ferment - Fermetet. Se Färm - Fermez la porte - Fermiers généraux - Fermitet. Se Färm - Fermo - Fermo (l. Lettera ferma) in posta - Fermor, Vilim - Fermoy - Fern, ö. Se Farne islands - Ferna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
principes actifs chez les capparidées, tropéolées,
limnanthées" etc. (i "Journal de botanique", 1893).
H. Hn.
Fermentorganismer, detsamma som organiserade
ferment. Se Ferment.
Fermetet. Se Färm.
Fermez la porte [färmé la på’rt], fr., stäng dörren!
Fermiers généraux [färmié jenerå], fr. (sing. fermier
général), "generalförpaktare", kallades i Frankrike
före revolutionen de, som arrenderade uppbörden af
de statens inkomster, som icke direkte uppburos af
staten. De bildade ett privilegieradt skrå på 40,
senare 60 medlemmar, som hastigt förvärfvade stora
rikedomar. På egen risk åtogo de sig uppbörden
af dessa statsinkomster samt erlade därför en
på förhand fixerad summa. Deras tillsättning
berodde på finansministern, som oftast af den
utnämnde fick personligen mottaga en ansenlig
penningsumma. Institutionen förskref sig från
Filip den skönes regering (1285-1314), gaf
anledning till många missbruk och upphäfdes
af konstituerande nationalförsamlingen 1790.
E. A-t.
Fermitet. Se Färm.
Fermo [fä’rmå], distriktshuvudstad i
italienska prov. Ascoli Piceno (Markerna),
7 km. från sin hamn Porto S. Giorgio (4,544
inv.) vid Adriatiska hafvet. 6,600 inv. (1901,
som kommun 20,703 inv.). F. har gamla murar
och en katedral, som är byggd på ett romerskt
Junotempel. Silkesodling. Ärkebiskopssäte (sedan
1589), lyceum, gymnasium, yrkesskola, stadsbibliotek
(öfver 200,000 bd) och museum. F. är det gamla Firmum
(i landskapet Picenum), hvaraf några ruiner ännu
synas. J. F. N.
Fermo (l. Lettera ferma) in posta, it., postv.,
poste restante, af hämtas af adressaten.
Fermor, Vilim, grefve, rysk general, tillhörande
en ursprungligen engelsk släkt, f. 1704 (1702?) i
Pleskov, d. 1771, gick vid 16 års ålder i rysk
tjänst, befordrades hastigt under kriget med Turkiet
1736, fick 1758 befälet öfver den mot Fredrik II
stridande ryska armén, blef slagen vid Zorndorf 25
aug. s. å. och afträdde då befälet, men kvarblef
vid armén. 1762-68 var han generalguvernör i Smolensk.
Fermoy [färaål’], stad i irländska grefsk. Cork
(Munster), vid den segelbara Blackwater. 6,469
inv. (1901). Katolskt prästseminarium.
Fern, ö. Se Farne islands.
Ferna, järnbruk i Gunnilbo socken, Västmanlands
län, och hufvudbruket bland de s. k. Fernaverken
eller Ferna och Bockhammars fideikommiss. Detta
omfattar jämte Ferna Bockhammars bruk i Gunnilbo
och Trummeisbergs hytta i Väster-Våla socken af
Västmanlands län samt Finnbo masugn i Norrbärke
socken af Kopparbergs län, jämte jordbruksfastigheter
i Gunnilbo, Hed, Skinnskattebergs, Munktorps, Ramnäs,
Väster-Våla och Västanfors socknar, med en sammanlagd
areal af 22,677 har och ett taxeringsvärde (1906) af
1,777,000 kr., däraf 306,600 kr. för annan fastighet
än jordbruksfastighet och 82,000 kr. för fastighet,
som ej är af fideikommissnatur. Björnhytte bruk
i Grangärde socken, Kopparbergs län, och Virsbo
bruk i Ramnäs socken, som förut lydt under Ferna,
frånsåldes på 1890-talet. Af grufvor ega verken delar
i Norberg-Risbergs och Nybergs grufvor samt en del
smärre grufvor.
- Hufvudgården, F. säteri (se fig.), är slottslikt
bebyggd och mycket vackert belägen nära det
vattendrag, som förenar de båda Fernasjöarna och
slutligen, utmynnar i Hedströmmen. Järntillverkningen
är numera i hufvudsak koncentrerad vid själfva F.,
som har en lancashiresmedja med 8 härdar och ett såväl
medium- som finvalsverk. Den behöfliga drifkraften
erhålles hufvudsakligen från vattenfallet vid gården,
men äfven af ånga genererad af det från härdarna
bortgående värmet, samt medelst elektrisk kraft
från ett omkr. 4 km. från F. beläget vattenfall,
hvilken senare kraft mest användes till belysning,
såväl yttre som inre, i verkstäder, stall, ladugårdar
och i så godt som alla arbetarbostäderna. Den årliga
tillverkningen vid F. är omkr. 5,000 ton vals- och
finjärn, af hög kvalitet och mycket eftersökta.
 |
| Ferna säteri. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
