- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
77-78

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fernandez de Moratin 2. Leandro F. - Fernandez Florez, Isidoro - Fernandez Guerra y Orbe. 1. Aureliano F. - Fernandez Guerra y Orbe. 2. Luis F. - Fernandez y Gonzalez, Manuel - Fernandina - Fernando Noronha

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(utg. 1798). Med understöd af Godoy företog F. sedan
resor i Italien. 1796 afslog han anbudet att
öfvertaga direktörskapet för de kungliga teatrarna
på grund af den mot honom rasande litterära afunden
och religiösa fanatismen. Han hade emellertid fått
uppförd komedien El barón och 1804 komedien La
mojigala
, som med skärpa gisslar hyckleriet. 1806
skref F. sitt yppersta dramatiska arbete El si de
las niñas
. Trots alla påverkningar från vänner kunde
ej F. förmås att skrifva något mera för teatern, då
anfallen på honom envist fortsattes. Han ansågs som en
"afrancesado", då han af Josef Bonaparte utnämndes
till chef för Nationalbiblioteket i Madrid. De sista
åren egnade han åt öfversättningar af Molière och
samlande af material för Origines del teatro español
(utg. i Paris 1825). F:s arbeten ha utkommit i många
upplagor. I Rivadeneyras "Biblioteca de autores
españoles", vol. II, finnas utom här ofvan omnämnda
arbeten öfv. från Molière, La comedia nueva, La
torna de Granada
(romance), 9 epislolas, 12 odas,
9 romances, 17 epigramas, 9 Öfv. på vers irån
Horatius, Discurso preliminar de sus comedias m. m.
Ad. H-n.

Fernandez Florez [-na’ndeth flå’reth], Isidoro,
spansk skriftställare och journalist, f. 1833, d. 1902
i Madrid, uppsatte 1867 tidningen "El imparcial",
där han genom sina "Los lunes del imparcial" och
"Cartas á mi tio" introducerade litteraturen i
dagspressen. Senare uppsatte F. äfven "El liberal",
den första spanska tidningen med fullt modern
prägel och på samma gång ett ansedt litterärt
organ, där han med sina veckorevyer "Entrepáginas
del liberal" gaf en ny, elegant och värdefull form
åt denna genre. Under Amadeos regering (1870-73)
beklädde F. platsen som guvernör i Guipuzcoa;
efter återkomsten till Madrid egnade han sig helt åt
författarskap. Af hans arbeten, somliga utgifna under
pseudonymen Fernanflor, må nämnas Cuentos rapidos,
Autores dramaticos contemporarios
(1882), La escalera,
Final del acto, Sorelita
m. fl., i novellform skarpt
gisslande aristokrati och medelklass samt af kritik
och publik uppburna sedemålmingar och folklifsbilder,
såsom La nochebuena de Periquin, La salsa de los
caracoles
m. fl. Värdefulla kritiska studier öfver
Tamayo y Baus och José Zorilla föranledde närmast
F:s inval i Spanska akad. 1898, där han tog inträde
med tal öfver La literatura en el periodismo.
Ad. H-n.

Fernandez Guerra y Orbe [-na’ndeth gärra
i arbe]. 1. Aureliano F., spansk lärd och
skriftställare, f. 1816 i Granada, d. 1894 i
Madrid, blef professor i litteraturhistoria i
Granada, hvarifrån han flyttades till Madrid såsom
generaldirektör för allmänna undervisningen. 1857
tog F. inträde i Spanska akad., hvars bibliotekarie
han blef samtidigt som riksantikvarie. Hans
historisk-géografiska kartor öfver gamla Spanien och
arkeologiska och historiska monografier åtnjuta stort
anseende. F. var hedersdirektör i Arkeol, institutet
i Berlin, medlem af Vet. akad. i Berlin, af Arkeol.
institutet i Rom etc. Af hans otaliga arbeten äro att
anteckna romantisk-lyriska dikter, dramerna La peña
de los enamorados
(1839), La hija de Cervantes och
Alonso Cano ó La torre del oro (1842). Välförtjänt
rykte vann F. genom sina kommentarer öfver "Quevedo"
(Rivadeneyras "Biblioteca de autores españoles",
bd 23 o. 24). Ad. H-n.

2. Luis F., den föregåendes broder, spansk
skriftställare och målare, f. 1818 i Granada,
d. 1890 i Madrid, utöfvade advokatyrket, men blef
snart lärjunge af Madrazo, utförde goda porträtt,
som prisbulöntes, samt arbetade en tid såsom tecknare
för "Seminario pintoresco español". F. utmärkte sig
tidigt som dramatiker, hvarpå Merecer para alcanzar
och El niño perdido äro exempel, men är som lyriker
obetydligare. Den högst värdefulla biografien
öfver Juan Ruiz de Alarcón y Mendoza prisbelöntes
1871 af Spanska akad. och föranledde hans inval
i denna akademi 1872, där han tog inträde med tal
öfver Teoria métrica de los romances castellanos.
Ad. H-n.

illustration placeholder

Fernandez y Gonzalez [-na’ndeth i gåntha’leth],
Manuel, spansk skald, dramatiker, romanförfattare,
f. 1821 i Sevilla, d. 1888 i Madrid, "kunde ha
blifvit Spaniens Walter Scott, men blef dess Ponson
du Terrail"(Revilla).Hans kolossala massproduktion -
mera än 600 vol. - inbragte honom mellan en och två
mill. pesetas på kort tid, men pengarna tillföllo
hans vänner, och han dog utfattig. De flesta af
hans arbeten ha visserligen fallit i glömska, men El
cocinero de su Majestad, Martín Gil, Los monfiés de
las Alpujarras
m. fl., glänsande i stil, intressanta,
rörliga, äro förträffliga inom den historiska
romanens genre. Till
tidens allra bästa dramatiska alster kunna räknas
Cid Rodrigo del Vivar och Aventuras imperiales,
till form och innehåll ståtliga, inspirerade af
spanska historiens lysande tid och af poesien i
forna tiders seder och bruk. Hans lyrik är nobel
och fosterländsk, exempelvis Poesias varias (1857),
El infierno del amor (1884), arabisk legend, och La
batalla de Lepanto
, epos med lysande inspiration. Af
öfriga arbeten må nämnas Men Rodriguez de Sanabria,
El condestable don Alvaro de Luna, La maldición
de Dios, El collar del Diablo, Don Juan Tenorio,
Un duelo á tiempo, Don Luis Osorio, Padre y
rey, Sansón, Nerón
och La infanta Oriana.
Ad. H-n.

Fernandina [fänändi’na], stad med utmärkt hamn i
nordamerikanska staten Florida, på västra sidan af
Ameliaön, vid Ameliaflodens utlopp i Atlanten. 3,245
inv. (1900). Hafsbad. Vinterkurort. Export af trävaror
och fosfat.

Fernando Noronha [nårå’nja], ögrupp i södra delen
af Atlantiska oceanen, under 3° 50’ s. br. och
32° 25’ v. lgd, tillhörande brasilianska staten
Pernambuco. Arealen omkr. 15 kvkm. Hufvudön, som
heter F. N., är en 100 m. hög platå af basalt,
trakyt och fonolit samt har en vulkankägla El Pico
(332 m.). Klimatet är mildt och sundt, fruktbarheten
stor. Denna ö har flera af fästen försvarade
hamnar och nyttjas af brasilianska regeringen till
deportationsort för brottslingar. Af omkr. 2,000
inv. äro 160 soldater och omkr. 1,400 deporterade
förbrytare. N. ö. om hufvudön ligga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 18:59:56 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbh/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free