Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel / 79-80 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fernando Noronha - Fernando Póo (F. Po) - Fernanflor, pseudonym. Se Fernandez Florez, Isidoro - Fernan Vaz - Fernbock. Se Färnbock - Fernebo, härad, kontrkt och socknar. Se Färnebo - Fernel, Jean - Ferner, Bengt. Se Ferrner - Ferney - Fernissa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öarna Eata, Meio och Sella-Geneta, s. om den
farliga ref.

Fernando Póo (F. Po), spansk ö i Biafraviken på
Afrikas västkust, 1,998 kvkm., är af ungt vulkaniskt
ursprung, en underhafsförlängning af Kameruns
vulkanområde. En 876 m. hög insänkning skiljer
norra delen (den overksamma kratervulkanen Pico
Santo Isabel l. Clarence Pik, 2,850 m., enl. andra
3,261 m.) från den 2,600 m. höga södra, Cordillera
de F., som synes vara något äldre än den förra. Ön,
i synnerhet västkusten, har enormt rik nederbörd,
öfverallt förekomma klara bergbäckar, erosionsdalar
och vattenfall. Klimatet är ej synnerligen hett,
men mycket fuktigt och osundt. I Clarencetown faller
under omkr. 167 dagar (företrädesvis maj–sept.) 2,557
mm. regn; årsmedeltemperaturen är 25,6°, maximum
(i jan.) 27,7°, minimum (i sept.) 23,6°. Tornados äro
ej sällsynta, äfven skydrag, af mer än 300 m. höjd,
ha iakttagits. Ön är rikt skogbevuxen och frambringar
en mångfald tropiska alster: majs, ris, bananer,
maniok, jams, kakao, kaffe, sockerrör, bomull,
kina, indigo och tobak, men den enda exportvaran är
palmolja. Stora boskapshjordar finnas. Invånarna äro
omkr. 25,000, utom några få hvita (omkr. 3 proc.) och
befriade negerslafvar (poto) från Gabunområdet, för
omkr. 400 år sedan invandrade bantunegrer, bubies,
med gul hudfärg och svagt krusigt hår, hvilka lefva
fullkomligt oberoende under höfdingar i det bergiga,
svårtillgängliga inlandet. De omvändelseförsök,
som gjorts af protestanter och katoliker, ha varit
nästan resultatlösa. Huruvida ön, då den omkr. 1470
upptäcktes af portugiser, var varaktigt bebodd är
ovisst, men stenredskap från mycket gammal tid ha
anträffats. 1778 togs ön i besittning af spanjorer,
men öfvergafs snart af dem. 1827–34 begagnade
engelsmännen den såsom station för krigsskepp, hvilka
skulle bevaka slafhandeln. 1845 återtogs den af
spanjorerna, hvilka förändrade dess namn till Puerto
de Isabel, men föga eller ingenting gjort för dess
kultur, inga vägar, inga hamnanläggningar. Hufvudorten
är det af engelsmännen vid Clarence Cove på norra
kusten anlagda Clarencetown, nu kalladt Santa Isabel,
guvernörens säte, med omkr. 1,500 inv. England,
Förenta staterna och Tyskland ha kolstationer på
ön. (J. F. N.)

Fernanflor, pseudonym. Se Fernandez Florez, Isidoro.

Fernan Vaz, en omkr. 70 km. lång och 30 km. bred lagun
i Franska Kongo mellan 1° och 2° n. br., upptager
flera armar af Ogove och öppnar sig med en 300 m. bred
mynning. Inloppet kan endast med svårighet passeras.

Fernbock. Se Färnbock.

Fernebo, härad, kontrakt och socknar. Se Färnebo.

J. Fernel.

Fernel, Jean (latinis. Johannes Fernelius),
fransk läkare, f. 1497 i Clermont (Beauvoisis), d.
1558 i Paris, en af 16:e årh:s förnämste läkare
samt en af dem, som kraftigt bidrogo att störta
det galeniska systemet, ehuru han själf icke
alldeles kunde frigöra sig från dess dogmer ("den
nye Galenus"), blef 1534 professor vid medicinska
fakulteten i Paris. Mot slutet af sin lefnad var
han lifmedikus hos Henrik II. F. sysslade mycket med
astronomi och matematik. Hans förnämsta skrifter äro
Universa medicina (1567) och Therapeutices universalis
libri septem (1571). F. B.*

Ferner, Bengt. Se Ferrner.

Slottet Ferney.

Ferney [färnä], officiellt F.-Voltaire,
köping i franska dep. Ain, nära schweiziska gränsen,
3,5 km. från Genève-sjön. 1,163 inv. (1901). F. eger
sin ryktbarhet genom Voltaire, som 1758 köpte
godset F. och där tillbragte återstoden af sitt lif
samt genom sin omvårdnad om industrien, särskildt
urtillverkningen, och jordbruket blef ortens egentlige
skapare (hvarigenom han förvärfvade sig hedersnamnet
"patriarken på F."). Framför slottet står ett litet
kapell, uppbyggdt af honom, med inskriften: "Deo
erexit Voltaire" (Åt Gud uppförde Voltaire detta). På
torget restes 1890 hans staty (af E. Lambert).

Fernissa (fr. vernis), kem. tekn., en vätska, som
utbredd i ett tunt lager på ytan af en fast kropp,
intorkar och lämnar ett glänsande hårdt öfverdrag,
hvilket gör ytan glatt och skyddar den bestrukna
kroppen mot inverkan af luft och vatten. En god
fernissa bör efter åratal bibehålla sin glans,
genomskinlighet och hårdhet. De många olika slagen
af fernissa kunna sammanföras i två hufvudgrupper:
oljefernissor och lackfernissor.

Oljefernissor. Vissa feta oljor, exempelvis linolja,
öfvergå till sega genomskinliga massor, om de få stå
länge under beröring med fria luften. Detta beror
ej på intorkning i vanlig mening, utan förorsakas
genom s. k. oxidation, d. v. s. upptagande af
syre ur luften. Denna syrsättning sker vid vanlig
temperatur mycket långsamt, men, som fallet är vid
alla kemiska omsättningar, ökas hastigt vid högre
temperatur. Oxidationens hastighet kan ökas äfven
genom s. k. "katalys". Vissa ämnen kunna utan att
själfva förändras afsevärdt påskynda eller fördröja
den kemiska omsättningen. De feta oljornas syrsättning
påskyndas af bly- och mangansalter och dessutom, men
i mindre grad, af zink- och kopparsalter m. fl. I
synnerhet mangansalterna verka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>