- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
121-122

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fête - Fetera - Fetesci - Fetgäss, zool. Pingvinerna - Feth Ali, persisk schah 1797-1834. Se Persien (Historia) - Feti, Domenico - Fetiales - Fétis, François Joseph - Fetisch - Fetischism. Se Fetisch - Fetknopp, bot. Se Sedum - Fetlar - Fetma. Se Fettsot - Fetpölsa - Fetsill. Se Sillsläktet - Fetstil - Fetsund - Fett

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

”älskogsfester”, benämning på en Watteaus, en
Chardins målningar med framställning af rokokotidens
societetslif i ”herdestil”. Se Watteau.

Fetera (fr. fêter, af fête, fest), fira (någon), festa
för, festligt mottaga.

Fetesci [-teʃi], ort i rumäniska länet Jalomita
vid järnvägen Bukarest–F.–Cernavoda–Constanza.
Där börjar den väldiga, 1895 fullbordade bron öfver
Donau (se Černavoda).

Fetgäss, zool. Se Pingvinerna.

Feth Ali, persisk schah 1797-1834. Se
Persien (Historia).

Feti, Domenico, italiensk målare, f. 1589 i
Rom, d. 1624 i Venezia, tillhörde sin samtids
naturalistiska riktning inom konsten och förvärfvade
sig, genom studier i Venezia, ett stort mästerskap i
koloriten. Taflor af honom finnas i nästan alla större
gallerier. Han målade bl. a. en mängd parabelbilder
(åtskilliga sådana finnas i Dresdens museum).

Fetiales kallades medlemmarna af ett fornromerskt
religiöst kollegium (ursprungligen 20, sedan i praxis
eller såsom tjänstförrättande 4 l. 2 personer). Deras
åligganden var folkrättsligt, nämligen att fordra
upprättelse och skadestånd af främmande folk, förklara
krig och afsluta fördrag. Vid krigsförklaringar
plägade en fetial kasta ett spjut in på det främmande
området. Sedermera, då till följd af väldets
utsträckning denna sed svårligen kunde i sin ursprunglighet
upprätthållas, infördes i stället en symbolisk
handling, som förrättades vid Bellonas tempel i
Rom. Då fördrag slötos, tjänstgjorde en af
fetialkollegiet för tillfället utsedd medlem, pater
patratus
.
R. Tdh.

illustration placeholder

Fétis [feti′s], François Joseph, belgisk
musiklärd, f. 25 mars 1784 i Mons, d. 26 mars
1871 i Bruxelles, kom 1800 i Paris’ konservatorium,
genomreste 1803 Tyskland och Italien, egnade sig
högst nitiskt åt musikteoretiska studier, blef 1813 organist i Douai och
kallades 1821 till professor i komposition vid konservatoriet i Paris.
Där reformerade han undervisningsmetoden, höll föreläsningar öfver musik,
föranstaltade historiska konserter och uppsatte 1827 den berömda vetenskapliga musiktidskriften ”Revue musicale”. S. å. erhöll han bibliotekariesysslan
vid konservatoriet. 1833 blef han
kapellmästare hos konungen af Belgien och direktör
för konservatoriet i Bruxelles, hvilket han bragte
till en hög grad af fullkomlighet. – F:s tonverk
(operor, kyrkmusik och instrumentalkompositioner)
äro regelrätta och något stela. Såsom teoretiker var
han en af de utmärktaste och flitigaste musiklärde i
alla tider. Bl. a. namngaf han tonalitetens begrepp.
Hans skrifter äro af en ofantlig vikt, äfven i trots
af de förebråelser för bornerad partiskhet, ytligt
fantiserande och otillförlitliga uppgifter, som han
– visserligen icke alldeles utan skäl – fått
uppbära. Af dessa ofta omfångsrika skrifter må här
nämnas Traité élémentaire d’harmonie et d’accompagnement
(1824), Traité du contrepoint et de la
fugue
(1825), Quels ont été les mérites des
néerlandais dans la musique?
(1829), La musique mise
à la portée de tout le monde
(1829; flera uppl.),
Manuel des principes de musique (1837), Traité
complet de la théorie et de la pratique de l’harmonie

(1844; flera uppl.), samt hans båda hufvudarbeten
Biographie universelle des musiciens et
bibliographie générale de la musique
(8 bd, 1835–44;
2:a uppl. 1860–65, med suppl. af A. Pougin
i 2 bd, 1878-81), ett, oaktadt alla sina fel,
formligen oumbärligt verk, och den ofullbordade
Histoire générale de la musique (5 bd, 1869–76). –
Hans son Edouard Louis François F., f.
1812 och från 1838 konservator vid k. biblioteket i
Bruxelles, har utmärkt sig såsom skriftställare
(Histoire des musiciens belges, 2 bd, 1848. m. m.)
A. L.*

Fetisch (af port. feitiço, lat. factitius, konstgjord),
förtrollning, förtrollad sak. – Ordet användes sedan
1600-talet om de föremål, som negrerna bruka till
magiska ändamål eller egna ett slags religiös dyrkan,
fetischism, åt. De Brosses visade i ”Du culte
des dieux fétiches” (1760), att företeelsen är allmän.
Ett mäktigt andestoff eller en ande anses bo i
föremålet och förläna det underkraft. Men skillnaden
mellan anden och själfva saken upprätthålles ej,
alldeles som i bilddyrkan bilden och den afbildade
anden eller guden lätt sammanfalla. Bildens,
idolens, åtskillnad från fetischen består däri, att den
förra är, om än aldrig så litet, bearbetad af
människohand.
N. S.

Fetischism. Se Fetisch.

Fetknopp, bot. Se Sedum.

Fetlar [fe’tlə], en ö bland Shetlandsöarna.

Fetma. Se Fettsot.

Fetpölsa, en benämning på larven af
ollonborren (se d. o.).

Fetsill. Se Sillsläktet.

Fetstil, boktr., ett slags fet rubrikstil (ex.
Fet stenstil, Fet kursiv).

Fetsund, järnvägsstation i Norge, 3 km. ofvanför
Glommens utflöde i sjön Öieren. Strax ö. om F.
leda på en 460 m. lång järnbro landsväg och
järnväg från Sverige öfver floden, och denna viktiga
öfvergång försvaras af ett par äldre batterier och
af under senare tid mot anfall från s. ö. anordnade
artilleriställningar på Löken Vardes sydvästra
sluttning och vid Fjeldsrud gård i Fet socken,
under det att anmarschvägarna från ö. och n. ö.
skulle skyddas af det nu slopade Dingsrudsfästet
och Kongsvinger. Fetsundsbefästningen utgör vänstra
flygeln af den s. k. Glommenlinjen.
L. W:son M.

Fett, kem., kallas i växt- och djurriket
förekommande, i vatten olösliga, men i eter, kolsvafla
och till mindre grad i alkohol lösliga, i rent
tillstånd färg- och luktlösa ämnen. I kemiskt
hänseende äro de neutrala estrar af glycerin
(glycerider) och enbasiska mättade eller omättade syror
af alifatiska serien, hvaribland äfven oxisyror,
t. ex. ricinoljesyra. De för fetternas kemi
grundläggande undersökningarna utfördes af fransmannen
Chevreul i början af 1800-talet. De glycerider,
som utgöra hufvudmassan af vanliga fettarter, äro
stearin, palmitin och olein, eller stearinsyrans,
palmitinsyrans och oljesyrans glycerider. Sönderdelning
med öfverhettad vattenånga, svafvelsyra eller
vatten och fettspjälkande enzymer (lipaser) kallas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:15:20 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbh/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free