- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
129-130

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fettsvulst - Fettsyror - Fett-träd - Fettvax. 1. Enligt nyaste åsikter - Fettvax. 2. Japanskt fettvax - Fettväfvnad l. Fettväf, histol. Se Bindväf - Fetus, lat., foster (se d. o.) - Fetva - Feuchtersleben, Ernst von - Feuchtwangen - Feudum l. Feodum - Feuerbach - Feuerbach, Paul Johann Anselem von

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

genom motsvarande upphöjningar af huden. Sättet
för deras tillväxt varierar mycket; de kunna växa
långsamt, men utan afbrott, de kunna tilltaga hastigt
i början, men sedan stanna i utvecklingen eller
tvärtom, slutligen kunna de öka sig så, att de nå en
oerhörd storlek. De äro icke i sig själfva farliga;
utan tvifvel äro de bland de mest godartade tumörer,
som finnas, och de återkomma aldrig, då de en gång
blifvit borttagna. Men de kunna orsaka ganska stora
obehag genom sin storlek och därigenom, att den
öfver dem alltid tunna huden af en eller annan anledning
kan bli sårig, till och med brandig, och att branden
angriper äfven fettsvulsten, då en mycket elakartad
varflytning uppkommer. Dessa svulster försvinna aldrig
af sig själfva, och intet annat medel finnes att
befria sig från dem än borttagande medelst operation,
hvilken för öfrigt är utan fara.

Rsr.*

Fettsyror, kem., kallas en viktig serie af organiska
enbasiska och mättade syror af den allmänna formeln
CnH2n+1. COOH tillhörande den alifatiska serien. Hit
höra de viktigaste af de i fasta fetter ingående
syrorna (palmitin- och stearinsyra), hvaraf seriens
namn. Första ledet i serien utgör myrsyra H.COOH,
och det högsta kända är melissinsyra C30H60O2. De
lägre fettsyrorna (ättik-, propion-, smör-,
valerian-, kapron- t. o. m. nonylsyra C9H18O2) äro
vid vanlig temperatur flytande och förflyktigas med
vattenånga. Endast de tre lägsta leden lösas i alla
förhållanden af vatten; de utmärkas af stickande sur,
de öfriga af vidrig och frän lukt. Den obehagliga
lukt, som fett antager vid härskning, beror just på
frigörandet af sådana lägre fettsyror. Fettsyror,
hvilkas molekyler innehålla mer än 10 kolatomer,
äro fasta, kristalliserande, i vatten knappast
eller ej lösliga samt svårflyktiga ämnen, hvilkas
styrka som syror aftager med kolhalten och är
mycket liten. Salterna (tvålerna) äro följaktligen
starkt hydrolyserade i vattenlösning. Många fettsyror
förekomma färdigbildade i naturen, men endast sällan i
fri form (myrsyra och ättiksyra). Vanligen anträffas
de såsom estrar, antingen med envärda alkoholer i
eteriska oljor och i vaxarter eller med glycerin
i växt- och djurfetten (se Fett). På kemisk väg
uppstå fettsyror genom oxidation af motsvarande
envärda alkoholer och aldehyder. Genom vidare
oxidation öfvergå de till dels tvåbasiska syror
af oxalsyreserien, dels hufvudsakligen kolsyra.

H. E.

Fett-träd, bot., sådana träd, hos hvilka stärkelsen i
stammen vid vinterns början omvandlas i fett. Jfr Allanblackia.

Fettvax. 1. Enligt nyaste åsikter eger vid adipocires
uppkomst ingen nybildning af fett rum, endast redan
förut befintligt fett framträder. Se Adipocire. –
2. Japanskt fettvax, ett ur japanska Rhus-arter
vunnet fett, som hufvudsakligen består af tripalinitin
och något fri palmitinsyra.

H. E.

Fettväfnad l. Fettväf, histol. Se Bindväf.

Fetus, lat., foster (se d. o.).

Fetva (plur. fetava, sv. plur. fetva; arab., af
verbet afta, afgifva ett utlåtande, hvaraf ordet
mufti är ett particip), den tekniska benämningen på
hvarje juridiskt utlåtande, som en muhammedansk mufti
afger rörande en honom förelagd rättsfråga. En sådan
fetva grundades ursprungligen på ett koranspråk eller
ett traditionellt yttrande af Profeten, men numera,
sedan man föranstaltat storartade samlingar af de
mest berömde rättslärdes utlåtanden, åberopas

vanligen som grund en redan bekant fetva rörande
ett likartadt fall. Därigenom får fetva inom den
muhammedanska rätten samma betydelse som prejudikat
hos oss. I Turkiet finnes ett särskildt
ämbetsverk, fetva-eminis byrå, där hvarje enskild
kan mot skriftlig ansökan erhålla en fetva öfver
hvilken uppgifven tvistefråga som helst. Denna
ansökan skall alltid af byråns skrifvare omsättas i
en häfdvunnen frågande form, där de verkliga namnen
utbytas mot de stående Zeid, Amr etc. (motsv. vårt
A. B etc.), hvarefter muftins svar påtecknas, i
vanliga fall med den allra största korthet, såsom:
"ja", "nej", "tillåtet", "otillåtet" o. d. Blott vid
viktigare fall motiveras utlåtandet på ofvan anförda
sätt. Äfven sultanen brukar i tvistiga politiska
frågor inhämta en fetva från någon berömd mufti.

H. A.*

Feuchtersleben [fö’jcht-], Ernst von, friherre,
österrikisk läkare och författare, f. 1806 i
Wien, d. där 1849, blef 1834 med. doktor i Wien,
1847 vice direktör för de medicinsk-kirurgiska
studierna där samt 1848 understatssekreterare i
undervisningsministeriet, men tog afsked s. å. Jämte
några medicinska arbeten, såsom
Zur diätetik der seele (1838; 46:e uppl. 1896;
"Hälsans källa eller förmågan att själf hålla sig frisk. Bidrag till själens dietetik", 1856;
"Till själens dietetik", 1869),
i hvilket han ville bevisa, att kroppens hälsa kan
bibehållas eller återställas genom själsverksamhetens
och viljekraftens stärkande, samt
Lehrbuch der ärtzlichen seelenkunde (1845),
författade F. en samling
Gedichte (1836; 4:e uppl. 1846) samt
Beiträge zur literatur, kunst- und lebenstheorie (2 bd, 1837–41).
Hans samlade poetiska, kritiska och filosofiska skrifter
jämte biografi utgåfvos i 7 bd 1851–53 af Fr. Hebbel. Jfr
M. Necker, "E. v. F., der freund Grillparzers" (i "Jahrbuch der Grillparzer-gesellschaft", III, 1893), och
K. M. Meyer i "Gestalten und probleme" (1904).

(R. T–dt.)

Feuchtwangen [fö’jcht-], kretsstad i bajerska
reg.-omr. Mittelfranken, vid floden Sulzach,
s. v. om Ansbach. 2,385 inv. (1900). Fri riksstad
1307–76. Tillhörde Preussen 1791–1806.

Feudum l. Feodum (mlat., af outredd härledning,
enl. flera forskare af got. faihu, fnisl. , fä,
egendom), förläning, län (motsats: allod). Se Feodal,
Län och Länsväsen. –
Feudatarius, en som innehar en förläning; vasall.

Feuerbach [fö’jer-], by i Württemberg,
Neckarkretsen, förstad till Stuttgart. 11,524
inv. (1905). Kemiska fabriker, tillverkning af
maskiner, metallvaror och trikåartiklar, vinodling.

Feuerbach [fö’jer-]. 1. Paul Johann Anselm von F.,
tysk rättslärd, f. 14 nov. 1775 nära Jena, d. 29
maj 1833 i Frankfurt am Main. Efter att i Jena ha
studerat filosofi och rättsvetenskap samt föreläst
det senare ämnet såsom professor vid universiteten i
Jena, Kiel och Landshut fick han 1805 i uppdrag att
författa en ny strafflag för Bajern och kallades
därför till München såsom geheimereferendarie
i justitiedepartementet samt utnämndes 1808 till
geheimeråd. 1813 utkom den bajerska strafflagen, som i
sin helhet är ett arbete af F. ensam – ehuru utkastet
visserligen vid revisionen, särskildt på grund af F:s
motståndare Gönners inflytande, måste undergå icke
få förändringar –, och som måste erkännas som ett,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:03:17 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbh/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free