- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
143-144

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fiaker - Fial - Fiale - Fiammingo - Fianarantsoa - Fiant pilulæ, lat. Se f. pil - Fiasco - Fiasko. Se Fiasco - Fiat - Fibbleån, öfre loppet af Ronnebyån (se d. o.) - Fiber - Fiber. 1. F. l. Växttråd - Fiber. 2. Histol - Fiber, lat. bäfvern (se d. o. och Sibetråttan) - Fibertorf, bot., geol. Se Torf - Fibeset. se Bubastis, geogr. - Fibich, Zdenko - Fibiger, Johan Adolf - Fibiger, Jakob Scavenius - Fibiger, Ilia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bild af det iriska helgonet Fiacrius,
trädgårdsmästarnas skyddspatron. Åkdonet
kallas numera äfven voiture de place.
B. C-m.

Fial (ty. fiale, af ovisst ursprung; fr. aiguille,
clocheton, pinade
), bygnk., i den gotiska arkitekturen
namn på de små spetsiga, pyramidformigt afslutade
torn, som kröna sträfpelarna och flankera
spetsgaflarna öfver dörr- och fönsterbågar
(de s. k. wimperge). Fialerna bestå af tvenne
delar: den lodräta kroppen (skaftet), hvars fyra
sidoytor ofvantill vanligen afslutas med gaflar,
och en pyramidal spira, hvars fyra kanter prydas
af s. k. krabbor (blad- l. blomornament), och som
afslutas med en korsblomma. Stundom har fialen äfven
en "fot". Under olika perioder och i skilda länder
gestaltades dessa små prydnadstorn naturligtvis på
många olika sätt: de voro än kompakta, än öppna och
baldakinartade o. s. v. Hufvudformen är den ofvan
nämnda (se fig.).
illustration placeholder


Fiale, grek., skålformigt dryckeskärl.

Fiammingo [-gå], äldre italienska skriftställares
benämning på alla nederländska konstnärer, hvilkas
verkliga namn de icke kände. Uttrycket är en
italianisering af Vlaming, "flamländare". Man
känner omkr. tjugu konstnärer under denna
benämning. De berömdaste voro målaren D.
Calvaert
(f. omkr. 1545, d. 1619) och
bildhuggaren F. Duquesnoy (1594- 1643).
illustration placeholder
Fial.

C. R. N.*

Fianarantsea, hufvudstad i prov. Betsileo i den
centrala delen af ön Madagaskar under 21° 57’
s. br., 1,146 m. ö. h. Omkr. 6,000 inv. Staden,
som ligger på en kulle, är säte för en katolsk
(jesuit-) mission och för norska protestantiska
missionen samt har 7 kyrkor. F. står genom en
god landsväg i förbindelse med Antananarivo.
J. F. N.

Fiant pilulæ, lat. Se f. pil.

Fiasco [-ka], it. (fr. flacon, sv. flaska), flaska,
ett i Toscana förr brukligt vinmått, = 2,3 l., och
oljemått, = 2 l. - Göra fiasko (it. far fiasco),
fullkomligt misslyckas, falla igenom (i synnerhet
om teaterförfattares alster och skådespelares
prestationer, men numera om hvarje slags misslyckadt
offentligt uppträdande). Uttrycket antages härleda sig
från en anspelning på glasflaskors kända bräcklighet.

Fiasko. Se Fiasco.

Fiat, lat., det må ske, tillstädjes, beviljas. -
Fiat applicatio, lat., man må göra tillämpningen. -
Fiat justitia, pereat mundus, lat., rättvisan
måste ha sin gång, äfven om världen skulle gå under
därvid (uppgifves ha varit kejsar Ferdinand I:s
valspråk). - Fiat lege artis. Se f. l. a. -
Fiat lux!, lat., varde ljus! - Fiat mixtura. Se f. m. -
Fiat secundum artem, lat. Se f. s. a. - Fiat
voluntas tua
, lat., ske Din vilja!

Fibbleån, öfre loppet af Ronnebyån (se d. o.).

Fiber (lat. fibra), tråd, tåga. 1. F. 1. Växttråd,
bot., växtdel, som har användning som textilämne,
pappersmaterial eller stoppningsmaterial.
Fibrer kunna bestå af hårbildningar, såsom hos bomull,
segbastceller, såsom hos lin, kärlknippen, såsom
hos coir (kokosfiber), ved, såsom hos trämassa,
märg, såsom hos kinesiskt rispapper, stjälkar,
såsom hos halmflätor, blad, såsom hos sjögräs,
blommor såsom hos vassvipp och frukter såsom
hos kafveldun. Se vidare Beklädnadsväxter,
Pappersväxter och Stoppningsmaterial.
G. L-m.

2. Histol., ett tradigt element i en organisk väfnad,
t. ex. muskelfiber, nervfiber, senfiber. Denna term är
emellertid tämligen obestämd och brukas därför numera
aldrig. E- Hgn.

Fiber, lat., bäfvern (se d. o. och Sibetråttan).

Fibertorf, bot. geol. Se Torf.

Fibeset. Se Bubastis, geogr.

Fibich, Zdenko, bömisk tonsättare, f. 1850
nära Caslau, d. 1900 i Prag, var 1876-79 andre
kapellmästare vid nationalteatern i Prag och
1878-80 kördirektor vid ryska kyrkan. Han blef 1899
operadramaturg vid nationalteatern. F. anses
för en af de talangfullaste bland de yngre
tjechiske tonsättarna; han komponerade operor,
bl. a. Bukowin (1874), Blanik (1881), Bruden i
Messina
(1884), trilogien Hippodamia (1890-91)
och Sarka (1898), körsaker, tre symfonier,
symfoniska dikter (bl. a. Othello, Wesna
l. Våren, Vigiliæ, Hakon), stråkkvartetter,
pianokvintett, pianokvartett, solosaker för piano,
sånger m. m. Biogr. af C. L. Richter (1899).
A. L.«

Fibiger. 1. Johan Adolf F., dansk militär,
f. 1791, d. 1851, var 1813-30 lärare i matematik
och krigskonst vid Landkadetkorpset och 1830-35
kommandör vid Den militære höjskole, blef 1836
"land- og sökrigskommissær" i södra Jylland, men
tog 1842 afsked som öfverstelöjtnant. 1818-27 och
ånyo 1843-47 var han medutgifvare af två militära
tidskrifter och skref i dem ett stort antal uppsatser,
bl. a. en biografi, Daniel Rantzau (1838). E. Ebg.

2. Jakob Scavenius F., den föregåendes broder,
dansk artillerigeneral, f. 1793, d. 1861,
var 1820-30 lärare i artilleri vid
Artilleriskolen och 1832-42 vid Den militære
höjskole. Han blef 1849 öfverste för artilleriet
(hvilket han anförde vid Fredericia 1849 och vid
Isted 1850), 1852 öfvertygmästare och 1856 chef
för artilleribrigaden. 1848-49 var F. kungavald
medlem af den grundlagstiftande riksförsamlingen
och juli-okt. 1851 krigsminister. 1842 utgaf han
en Lærebog i ballistik och lade därigenom
grunden till danska artillerikårens teoretiska
utbildning. Dessutom konstruerade han 1831 en ny
kanonmodell (af svenskt gjutjärn), och 1834-48
genomförde han små idéer om kanonernas förbättring
med stor konsekvens samt skapade ett förträffligt
artillerisystem,. som gjorde stor nytta under kriget
1848-50. E. Ebg.

3. I1ia F., dotter till F. l, dansk författarinna,
f. 1817, d. 1867, var under koleraepidemien
i Köpenhamn 1853 frivillig sjuksköterska på Frederiks
hospital och sedan till 1859 öfversköterska
därstädes, men egnade sig därefter åt att vara
fostermoder för öfvergifna småbarn, dem hon med stora
försakelser och ansträngningar uppfostrade. I båda
dessa fall vardt hon en förebild för många kvinnor,
och i Köpenhamn fanns länge ett barnhem med
namnet "Ilias minde". Begåfvad och egendomlig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:28:25 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbh/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free