- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
151-152

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fichte, Immanuel Hermann von - Fichtelberg - Fichtelgebirge - Fichu - Ficinus, Marsilius - Fick, Adolf - Fick, August

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sökte han häfda denna åsikt på spekulationens väg, i
de senare på erfarenhetens, genom hänvisande på fakta,
som ådagalägga närvaron af något "öfverempiriskt"
i det empiriska, en högre andlig individualitet i den
lägre jordiska. Denna högre individualitet betecknas
såsom "genius" och betraktas såsom föreningslänken
mellan det gudomliga och det mänskliga. Dess närvaro
i den sinnliga människan söker han ådagalägga genom
vissa fakta af klarseende och inspiration samt
handlingar af själfuppoffrande hängifvenhet. I de
förra spårar han ett högre vetande, i de senare ett
högre viljande än det vanliga - en gudomlig kärna
i det jordiska omhöljet. Genom detta åberopande af
fakta, hvilka icke allmänt erkännas såsom sådana,
ådrog han sig beskyllningar för mysticism. På grund
af sin förmedlande ståndpunkt beskylldes han för
eklekticism och halfhet. F:s omutliga sanningskärlek
och hans karaktärs fläckfria renhet erkännas äfven
af hans motståndare. - Bland F:s skrifter må nämnas
Sätze der vorschule zur theologie (1826), Beiträge
zur charakteristik der neuern philosophie
(1829;
2:a uppl. 1841), Die idee der persönlichkeit und
der individuellen fortdauer
(1834; 2:a uppl. 1855),
Die speculative theologie (3 dlr, 1846-47), System
der ethik
(2 bd, 1850-53), Anthropologie (1856;
3:e uppl. 1876), Psychologie (2 bd, 1864-73),
Die seelenfortdauer und die weltstellung des
menschen
(1867) och Der neuere spiritualismus
(1878). F. utgaf 1837-48 "Zeitschrift für philosophie
und speculative theologie" (20 bd) och sin faders
arbeten, bref växling och biografi (se F. 1).
(S-e.)

Fichtelberg, en 1,204 m. hög topp i Erzgebirge (se
d. o.).

Fichtelgebirge, en bergmassa i nordvästra Bajern,
reg.-omr. Ober-Franken, har sitt namn efter sina
en gång täta skogar (ty. fichte, gran) och består
till större delen af urberg (gnejs, glimmerskiffer,
granit, fyllit); blott i västra delen träffas
triaslager. F. är särskildt märkvärdigt såsom
Tysklands viktigaste vattendelare. Åt fyra håll
utgå därifrån floder: åt s. Naab till Donau (Svarta
hafvet), åt v. Main till Rhen (Nordsjön), åt ö. Eger
till Elbe och åt n. Saale, likaledes till Elbe
(Nordsjön). En icke mindre märklig centralpunkt
är F. för Tysklands berg: fyra bergsträckningar
utgå därifrån, bildande vattendelare mellan de
nyss nämnda floderna, åt s. ö. Böhmerwald, åt
s. v. Frankiska jura, åt n. v. Thüringerwald och
åt n. ö. Erzgebirge. F. är en hästskoformad platå,
med utgång åt n. ö. Skarpast begränsad är platån
mot s. v., där den stupar brant ned till en dal, som
skiljer F. från den frankiska Juraplatån. I sydvästra
delen af F. ligga dess högsta bergstoppar Schneeberg
(1,051 m.) och Ochsenkopf (1,023 m.) jämte flera
andra, såsom Nusshardt (Nossert; 972 m.), Farnleite
(970 m.), Kössein (938 m.). Mot n. v. begränsas F. af
Waldsteinkedjan (880 m.), mot s. ö. af Steinwald
(940 m.) och några andra berg med mot ö. aftagande
höjd. F:s medelhöjd är omkr. 600 m., hvadan de
flesta topparna ej höja sig synnerligen högt öfver
den sockel, på hvilken de stå. De äro afrundade och
betäckta af ansenliga skogar, men äfven på flera
ställen odlade ända till spetsen. F. har en areal af
omkr. 1,000 kvkm. Jämte järnmalm (numera obetydligt)
finnes
i F., om ock i små mängder, tenn, antimon, bly och
stenkol. Området är tätt befolkadt. Befolkningen är
nu germaniserad, men många ortnamn visa, att den förr
varit vendisk (slavisk). Inbyggarna idka mest jordbruk
och boskapsskötsel samt skogsbruk och någon industri,
i mindre grad bergsbruk (järn). Två hufvudjärnvägar
(Nürnberg-Eger och Regensburg-Oberkotzau)
gå öfver F., och från dem utgå många bibanor.
J. F. N.

Fichu [fijy7], fr., fruntimmershalsduk, lagd öfver
axlarna och barmen. Jfr Dräkt, pl. III, fig. 11,
och sp. 939.

Ficinus, Marsilius, italiensk filosof,
f. 1433 i Florens, d. 1499, prästvigdes 1476 och blef
sedermera kanonikus vid domkyrkan i Florens. Han såg
i upplifvandet af den platonska filosofiens studium
ett försynens verk, hvarigenom de filosofiskt bildade
skulle föras tillbaka till kristendomen. För öfrigt är
hans filosofi, som ej kan göra anspråk på originalitet
och vimlar af inkonsekvenser, en blandning af
platonism, nyplatonism och vidskepelse. Dess
betydelse ligger i dess inflytande på utläggningen
och utbredandet af platonska lärosatser. F. var äfven
läkare. Hans arbeten utgåfvos 1576 och 1641 under
titeln Ficini opera in duos temos digesta.

illustration placeholder

Fick, Adolf, tysk fysiolog, f. 3 sept. 1829 i
Kassel, d. 21 aug. 1901 i Würzburg, blef 1851
med. doktor i Marburg, kallades 1856 till professor
i fysiologi i Zürich samt var 1868-99 professor i
Würzburg. F. var en af 1800-talets originellaste och
mest framstående fysiologer. Utgången ur Ludwigs
skola, egnade han sig med stor förkärlek och
afgjord framgång åt de exakta vetenskapernas
tillämpning inom fysiologien. Särskildt inlade
han en utmärkt förtjänst om utvecklingen af våra
kunskaper om musklernas mekaniska arbete och den
i dem försiggående värmebildningen. Äfven inom
blodomloppets och sinnesorganens fysiologi utförde
han undersökningar af betydande värde. Därjämte var
F. starkt intresserad för filosofiska spörsmål, hvilka
han behandlade med stor själfständighet. F. utgaf
bl. a. Die medicinische physik (1856; 3:e uppl. 1885),
Compendium der physiologie der menschen (1860; 4:e
uppl. 1891), Lehrbuch der anatomie und physiologie
der sinnesorgane
(1864), Spezielle bewegungslehre
(1880), Mechanische arbeit und wärmeentwicklung bei
der muskelthätigkeit
(1882). F:s Gesammelte schriften
utgåfvos 1903-05 i 4 bd. R. T-dt.

Fick, August, tysk språkforskare, f. 1833, var
1887-91 ord. professor i jämförande språkforskning vid
universitetet i Breslau. Han har skrifvit bl. a. Die
griechischen personennamen
(1874; 2:a uppl. 1894),
Die ehemalige spracheinheit der indogermanen Europas
(1875), Wörterbuch der indogermanischen grundsprache
(1868), ny uppl. under titeln Vergleichendes
wörterbuch der indogermanischen sprachen
(1870;
3:e uppl. 1874-75; af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:17 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbh/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free