- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
155-156

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ficus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

betydande storlek, många med luftrötter af
understundom mycket egendomlig art. Några äro
lianer. Arterna förekomma i varma länder öfver
hela jorden, talrikast på Indiska arkipelagens
och Stilla hafvets öar samt i Medelhafsområdet. -
Den mest kända är F. Carica L., vanliga fikonträdet
(fig. 1), som för sina ätliga fikon sedan urminnes
tider odlas i Medelhafsländerna, där det också är
allmänt förvildadt. I Sverige odlas fikon stundom i
större trädgårdar, där träden antingen året om få stå
i växthus eller ock endast öfvervintras i sådana
för att under sommaren utflyttas i det fria. I förra
fallet kan man genom drifning bringa frukten till
mognad redan i april eller maj, medan fruktmognaden
i senare fallet vanligen inträffar i augusti eller
september. - Fikonträdet anses härstamma från östra
Medelhafsområdet. Trädet (i vildt tillstånd är växten
ofta en buske) når ända till 10 m. höjd och har
handnerviga, vanligen hjärtlika, hela eller flikiga
blad. Fikonen äro vid mognaden, som inträffar 2-3
gånger på året, vanligen päronformiga; deras axeldel
samt blomhyllets blad äro köttigt uppsvällda och
mycket sockerhaltiga. I mognadt tillstånd innesluta
de en mängd små "kärnor" (stenfrukter). Till färgen
äro de ljusa (gröna, gula etc.) eller mörka. En
mängd varieteter förekommer (smyrnafikon, kransfikon,
dalmatiska fikon m. fl.). - Fikonen ätas vid mognaden
antingen råa eller på olika sätt tillagade, antingen
färska eller hos oss vanligast torkade, och de
utgöra i sydliga länder ett hufvudnäringsmedel för
människor och djur. Torkade fikon äro föremål för en
betydlig handel och äro jämte russin och apelsiner
Europas viktigaste sydfrukter. Fikon voro, jämte säd,
oliver och vindrufvor, Palestinas värdefullaste
alster. De gamle grekerna drefvo en betydande
handel med fikon. I Attika förbjöds utförsel af dem,
när skörden ej utfallit väl; förbudet öfvervakades
af särskilda väktare, sykofanter (af grek. sykon,
fikon). Staden Aten hade ett fikon i sitt vapen. -
Frömjölets öfverförande till märkena sker genom en
liten gallstekel (Blastophaga grossorum) på ett i
art. Fikonsteklar beskrifvet sätt. Hanblommorna
ha 2 ståndare, honblommorna 1 pistill, hvars stift
i vissa blommor är långt, i andra kort (se fig. 1, c
o. d). De kortstiftade blommorna kallas gallblommor,
emedan stekeln endast i dessa, till följd af
äggläggningsrörets korthet, kan lägga sina ägg. Vissa
fikonträd (Caprificus) ha endast receptakler med
hanblommor och gallblommor, andra (äkta Ficus) endast
receptakler med långstiftade honblommor. Gallblommorna
utvecklas långt före hanblommorna, som aflämna sitt
pollen, först när steklarna äro utvecklade, och lämna
receptaklet. Steklarna öfverföra sedan pollenet till
de långstiftade blommorna i receptaklen på Ficus,
som utvecklas till ätliga fikon. - F. sycomorus L.,
mullbärsfikonträd l. sykomor, är ett högväxt
träd, inhemskt i Palestina och norra Afrika; äfven
det har ätliga, men hårdsmälta fikon. Det nämnes
ofta i bibeln, och det var i ett sådant träd Zacheus
hade klättrat upp för att få se Jesus. Af sykomorens
ved förfärdigade de gamle egypterna kistor till sina
mumier. - F. elastica L., gummiträd (ej att förväxla
med de verkliga gummiträden, Eucalyptus),
ostindiskt kautschukträd (se fig. 2),
är en af

illustration placeholder
Fig. 2. Ficus elastica.


de vanligaste och vackraste i växthus och boningar
odlade bladväxter, den välbekanta fikus. I
sitt hemland, Ostindien, når detta träd en höjd af
omkr. 30 m. Af dess mjölksaft (liksom af flera andra
ficus-arters) beredes kautschuk
(assamkautschuk). Af mjölksaften af
F. ceriflua på Java erhålles vax, som användes på
samma sätt som bivax. F. bengalensis L.,
banianträdet se fig. 3) är, liksom några andra
arter af släktet, märklig för de egendomliga lundar
den bildar, och hvilka skenbart bestå af många
stammar, med en gemensam krona. Dessa uppkomma på
det sätt, att luftrötter nedskjuta från grenarna
af ett träd till marken, där de slå rot, förtjockas
och antaga utseende af stammar samt göra tjänst som
sådana. Sedan utskjuta nya grenar, som i sin ordning
nedskicka liknande luftrötter (se Epifyter). I
Ostindien, växtens hemland, finnes på ett ställe en
sådan lund, bildad af ett enda träd och innehållande
öfver 3,000 större och mindre stammar. I dess skugga
lära fem kavalleriregementen på en gång kunna slå
läger. Trädets frö gror ej sällan i toppen af en palm,
dit det förts af någon fågel. Luftrötter nedskickas
sedan till marken, hvilka omfamna och till sist kunna
döda palmen.
illustration placeholder
Fig. 3. Banianträd på Ceylon.

Äfven hos andra arter förekommer stundom ett
liknande växtsätt. Åter andra hithörande arter,
t. ex. brasilianska s. k. mordslingerväxterna, gro
visserligen i marken, men deras stam utskickar åt
sidan luftrötter, hvilka gripa rundt om stammen af ett
närstående träd, som tjänar till stöd åt växten, men
hvilket den så hårdt omsluter, att trädet till sist
dör ut. Andra mordslingerväxter växa i spiral omkring
det träd, som de stödja sig vid och slutligen döda. -
F. laccifera Roxb. och den i samma trakter växande
F. religiosa L., heliga fikonträdet, lämna ett harts,
gummilacka, som hos dessa och många andra trädslag
utflyter genom stynget af gummilackasköldlusen
(Coccus lacca). I Ostindien anses sistnämnda art som
ett heligt träd, emedan Buddha skall ha undervisat
under dess skugga. Också odlas det kring pagoderna
därstädes. - F. stipulata Thunb., från Kina och Japan,
är en lian, som medelst en mängd luftrötter häftar
sig tätt fast vid andra växter, murar, väggar etc. Af
denna orsak och för sin snabba tillväxt odlas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:45:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbh/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free