Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel / 173-174 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fierabras - Fieramente - Fierasfer - Fieschi - Fieschi, Giuseppe - Fiesco. Se Fieschi, genuesisk släkt - Fiesole - Fiesole

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

storskrytare, skräflare, bramarbas. Litt.:
K. Nyrop, "Den oldfranske heltedigtning"
(1883), och L. Gautier, "Les épopées
françaises", III och V <1866-68).
J. M.

Fieramente, it., mus., stolt, trotsigt. Jfr Con
fierezza.

Fierasfer, zool., ett släkte, tillhörande
fam. Fierasferidæ bland benfiskarna. Kroppen är
långsträckt, naken. Rygg- och analfenorna, mycket
långa, nå ut till stjärtspetsen; särskild stjärtfena
äfvensom bukfenor saknas. Analöppningen ligger
omedelbart bakom gälspringorna. Fierasfern förekommer
i nästan alla tropiska och subtropiska haf, äfven i
Medelhafvet.

Den tillbringar större delen af sitt
lif i det inre af holoturier och andra tagghudingar,
äfvensom i musslor. Den är hvarken parasit eller
kommunalist i egentlig mening, enär den iakttagits
uppehålla sig i ändtarmen af holoturier, sträckande
ut hufvudet för att fånga sin föda utanför sitt
boningsdjur. Litt.: C. Emery, "Le specie del
genere Fierasfer nel golfo di Napoli" (1880).
L-e.

Fieschi [-e’ski], förnäm genuesisk släkt, som
kan följas tillbaka till 1000-talet och som bland
sina medlemmar räknat 30 kardinaler och två påfvar
(Innocentius IV och Hadrianus V). Dess berömdaste
medlem är Giovanni Luigi de’ F., vanligen ehuru med
orätt kallad Fiesco, grefve af Lavagna, f. 1523,
d. 1547. Han kom genom sin faders död tidigt till en
betydande förmögenhet. Ärelysten och afundsjuk på
familjen Doria, särskildt på Giannettino, dogen
Andrea Dorias brorson, stiftade han, i syfte att
med franskt bistånd rycka till sig styrelsen, en
sammansvärjning, som bland sina deltagare räknade
bl. a. hans bröder Girolamo och Ottobuono samt hans
lärare Giambattista Verrina. Natten till 2 jan. 1547
bemäktigade sig de sammansvurne arsenalen. Andrea
Doria undkom, men Giannettino nedstacks. När
F. skyndade ned till hamnen för att bemäktiga sig
galärerna, halkade han på ett bräde, föll i sjön och
drunknade i följd af sin tunga rustning. Genom hans
död bragtes upplösning i de sammansvurnes led, den ene
brodern fängslades och afrättades, den andre undkom
till Frankrike, råkade senare i spansk fångenskap,
utlämnades till Genua och blef där dränkt. Familjen
i öfrigt förvisades från Genua, och dess palats
nedrefs. Schiller har poetiskt behandlat F:s
sammansvärjning i sitt sorgespel "Fiesco". Se
Staffetti, "La congiura del F." (1892).
(T. H-r.)

Fieschi [-erski], Giuseppe, attentatsman,
f. 1790 i Murato (Corsica), deltog i ryska fälttåget
1812 och i Murats expedition till Neapel 1815, hvarför
han där dömdes till döden, men såsom fransk undersåte
blef frigifven. Han tyckes för öfrigt under fälttåget
gjort spiontjänst åt österrikarna. 1819 dömdes han
på Corsica till 10 års fängelse för stöld. Efter
julirevolutionen 1830 begaf han sig till Paris,
fick anställning vid polisen, men afskedades på
grund af oredlighet och råkade i yttersta nöd. Han
beslöt då att mörda konung Ludvig Filip och sköt
på denne 28 juli 1835, när han red förbi till en
trupprevy, från ett hus vid Boulevard du Temple med
ett slags mitraljös, bestående af 24 sammanfogade
gevärspipor. Konungen blef endast lätt sårad, men
af hans svit blefvo 19 personer dödade, bland dem
marskalk Mortier, och 23 svårt sårade. F. blef genast
gripen och jämte två medbrottslingar, Morey och
Pépin, giljotinerad 19 febr. 1836. Litt.: "Cour des
pairs, attentat du 28 juillet 1835" (6 bd, 1835-36),
och Du Camp, "Les ancêtres de la commune. L’attentat
F." (1877).

Fiesco. Se Fieschi, genuesisk släkt.

Fiesole [-esåle], stad i italienska prov. Florens,
7 km. n. om staden Florens. 2,712 inv. (1901;
som kommun 17,176 inv.). F. har en 1028 grundlagd
katedral (en treskeppig basilika med tvärskepp, nu
återställd i sin ursprungliga form, ett af de äldsta
och enklaste exemplen på toskansk-romansk stil)
och ett palazzo pretorio från 1200-talet (med en
samling af fornsaker). Åkerbruk och halmflätning äro
hufvudnäringar. Säte för en biskop och till 1899 för
jesuiternas general. - F. ligger på samma plats som
det gamla Fæsulæ, hvaraf ännu en cyklopisk mur och
en amfiteater finnas kvar. - S. om staden ligger det
forna klostret San Domenico di F., i hvilket målaren
Fra Giovanni da F. (se nästa artikel) en tid lefde
som munk.

Fiesole [-ésåle], den vedertagna benämningen på en
af 1400-talets märkligaste florentinska målare, som
eg. hette Guido di Pietro och föddes 1387 i Vicchio
(prov. Mugello), n. om Florens. 1408 blef han munk
(it. fra) under namnet Giovanni i dominikanklostret i
Fiesole; däraf kallades han Fra Giovanni da F. Redan
i lifstiden till följd af sitt "änglalika" väsen
och målningssätt kallad Fra Angelico, förklarades
han efter sin död 1455 i Rom af kyrkan för "salig"
(it. beato), så att hela hans namn lyder: Beato Fra
Giovanni Angelico da F.
- Hans alstring anknyter sig till skilda platser i
mellersta Italien, nämligen Cortona, där han med de
andra klosterbröderna fann en tillflykt under den
påfliga schismens upprörda tid, Fiesole 1418-36,
S. Marco-klostret i Florens, där han vistades 1436-45,
samt Orvieto och Rom, 1445-55. Han ligger begrafven
i kyrkan S. Maria sopra Minerva i Rom.
- Ehuru i ämnesval, uppfattning och teknik påverkad
af Giotto, Orcagna och Sienaskolans målare (särskildt
Simone Martini), höjer sig dock F. i teckningens
adel och skönhetskänslans mildhet vida öfver sina
förebilder och blir aldrig så kärf som dessa, emedan
hans blida sinne skydde alla våldsamma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>