- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
185-186

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Figurtal - Figuråkning, sportv. Se Figur 4 - Fiholm 1. Säteri - Fiholm 2. Gods - Fihrist (Kitab el-F.) - Fiji islands, Se Fidji-öarna - Fikh - Fikkel - Fikon, bot. Se Ficus. - Om s. k. indiska fikon se Opuntia - Fikonkaffe - Fikonkaka - Fikonkaktus, bot. Se Opuntia - Fikonost - Fikonsteklar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


genom successiv addition figurtalserien

l, 3, 6, 10, 15, 21, 28 o. s. v.,
och ur denna på samma sätt en ny serie af figurtal

l, 4, 10, 20, 35, 56, 84 o. s. v.
Talen i den förra
af dessa figurtalserier kallas triangulärtal, de i
den senare pyramidaltal. De enklaste figurtalen äro
polygonaltalen (se d. o.). - Namnet figurtal beror
därpå, att dessa tal kunna geometriskt representeras
genom ett antal punkter, som äro ordnade i reguljära
figurer. Så kunna triangulärtalen geometriskt
representeras genom punkter, ordnade i liksidiga
trianglar:

.
. . .
. . . . . .
. . . . . . . . . . o. s. v.

Figurtalen behandlades ganska fullständigt redan af
Nikomachos (antagligen i 2:a årh. e. Kr.); sedermera
utgjorde undersökningar rörande dem ett älsklingsämne
för 1500- och 1600-talets aritmetiker. Numera
eger deras teori endast historiskt intresse;
bestämmandet af figurtalen och deras summa är ett af
differensräkningens enklaste problem. G. E.*

Figuräkning, sportv. Se Figur 4.

Fiholm. 1. Säteri nära Mälaren i Rytterns socken,
Västmanlands län, utgör med underlydande i Rytterns
och Säby socknar ett gods om 18 19/120 mtl och
ett egoområde af 1,250 har, tax. till 358,800
kr. (1906). F. tillhörde fordom Västerås biskopsstol,
indrogs genom Karl Knutssons räfst till kronan,
bortbyttes af kronan 1723 till amiralen Verner von
Rosenfelts änka, Kristina Gyllenstake, emot Rådmansö,
gick genom hennes afkomlings Katarina von Berchners
gifte till riksrådet frih. K. J. Ridderstolpe, som
1779 gjorde godset till fideikommiss, hvilket nu
innehafves af hans brors sonsons son, grefve Axel
Ridderstolpe.

2. Gods i Södermanlands län, med hufvudgården
Fiholm och Fiholmsby, 6 mtl säteri samt rå och
rör, jämte 22 l23/200 mtl underlydande i socknen,
tillsammans 2,516 har, däraf 1,503 har åker,
tax. till 831,100 kr. (1906); därtill komma l/8 mtl
i Barfva socken, tax. till 9,000 kr., och 6 7/8 mtl i
Kjula socken, tax. till 283,700 kr. F. nämnes redan
1275; det såldes 1402 till drottning Margareta,
som gaf det åt konung Erik. Det donerades sedan
till Eskilstuna kloster. Åtminstone från slutet
af 1500-talet tillhörde F. släkten Oxenstierna, af
hvilken Gustaf Gabrielsson och han son, den store
rikskansleren, skrefvo sig till detsamma. Genom
gifte tillhörde godset sedermera medlemmar af
släkterna Soop och Dohna, tills det 1781 såldes
till riksrådet, grefve Joakim Beck-Friis, hvarefter
F. jämte Börringekloster i Skåne 1791 förklarades
för grefskap (se Beck-Friis). Detta innehades 1907 af
grefve Korfitz Beck-Friis, som då, med K. M:ts bifall
och mot villkor att fastighet i Stockholm inköptes i
stället, för 1,175,000 kr. sålde F. till direktören
G. Palmquist i Stockholm och bruksegaren H. von
Celsing på Hellefors, hvilka ha för afsikt att stycka
godset i större och mindre lotter. Innehafvaren af
grefskapet har patronatsrätten till Gustafs pastorat
i Skåne samt Jäders och Barfva i Södermanland.

Fihrist (Kitab el-F.), arab. (eg. förteckning),
berömdt arabiskt verk i bibliografi och
litteraturhistoria, utarbetadt på 980-talet af
Muhammed ibn Ishak en-Nadim (se denne). Det upptager i
kronologisk följd de flesta då befintliga arabiska
skrifter jämte deras författare, ordnade efter
de olika litteraturgrenarna, lämnar vidare en
öfversikt af främmande religioners viktigaste
teologiska skrifter samt innehåller en mängd mycket
värdefulla uppgifter om persiska, indiska och grekiska
källskrifter. F. utgafs (i 2 bd) 1871-72 af Flügel,
Rödiger och A. Müller.

Fiji islands [fidji ailends]. Se Fidji-öarna.

Fikh (arab., eg. vetande, kunskap), beteckning
för muhammedanernas religiös-juridiska dogmatik,
hvars hufvudkällor äro koranen, traditionen och
det samfällda islamitiska religionssamfundets
"consensus". Jfr Arabiska litteraturen, sp. 1279-80.

Fikkel, befäst slott i sydvästra Estland, 30 km. n. om
Pernau, intogs af svenskarna 1581. Kort före slaget
vid Kirkholm 1605 hade öfverste Anders Lennartsson
med närmare 4,000 man förskansat sig vid F.
L. W:son M.

Fikon, bot. Se Ficus. - Om s. k. indiska fikon
se Opuntia.

Fikonkaffe, ett kaffesurrogat, framställdt
af rostade fikon. Fikonkaffet anses för ett
af de bästa kaffesurrogaten och förfalskas
med billigare sådana, såsom cikoria.
G. L-m.

Fikonkaka, ett slags konfekt, bestående af pressade,
torkade fikon och mandlar.

Fikonkaktus, bot. Se Opuntia.

Fikonost, ett slags konfekt, bestående af en blandning
af fikon, mandlar, nötter, pistacier och kryddor,
hårdt packad i flätade korgar.

Fikonsteklar, zool., den gemensamma benämningen
på i fikon af olika arter förekommande små steklar
af fam. Chalcididæ och gruppen Parasitica. De äro
af intresse icke blott genom hannarnas ofta mycket
afvikande och egendomliga byggnad, utan framförallt
genom sitt lefnadssätt och genom den roll en del
af dem sedan urminnes tider ansetts spela för det
odlade fikonträdets befruktning. Medan somliga
fikonsteklar äro fytofager och nära sig af själfva
fikonet, torde andra åter kunna anses vara parasiter
på de förra. Blott för få arter föreligger ännu
en säker utredning af lefnadsförhållandena. Om
Blastophaga grossorum (se fig.), Sycophaga sycomori
och Philolrypesis caricæ från Medelhafsländerna och
angränsande trakter i Afrika och Asien känner man
dock, att larverna bebo ett slags galläpplebildningar
på de vilda fikonens insida. Sedan de vinglösa
hannarna lämnat sina gallbildningar, uppsöka de
i samma fikon de gallbildningar, i hvilka honorna
ännu äro inneslutna, bita där med sina starka käkar
ett hål, genom hvilket de införa sin kikarformigt
utsträckbara bakkropp och befrukta honorna, hvarefter
de gå under, utan att någonsin ha lämnat det fikon,
inom hvilket de utvecklats. Då de sålunda aldrig komma
fram i dagsljuset, ha de antagit en blek färg ock
illustration placeholder
Blastophaga grossornm. A hanne, B hona.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:42:49 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbh/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free