- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
187-188

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fikonsteklar - Fikonträd, bot. Se Ficus - Fiktion - Fikus, bot. Se Ficus - Fil - Fil

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sakna punktögon samt ha blott små fasettögon,
hvilka t. o. m. hos några andra arter alldeles
försvunnit. För att anpassas efter det inskränkta
utrymmet inom fikonen ha de förlorat sina vingar
eller ha blott helt rudimentära dylika, och i samband
därmed har deras thorax, som ej längre behöfver
omsluta och stödja någon flygmuskulatur, antagit
en helt annan form än de bevingade honornas. Deras
antenner äro helt korta, hvaremot käkarna äro
starkt utvecklade. De befruktade honorna däremot
lämna fikonet för att lägga sina ägg inuti unga,
ännu blommande fikon. De äro mörkt färgade, ha
stora antenner och fasettögon, äfvensom oceller och
vingar. Att den betydande olikhet, som sålunda finnes
mellan könen, uppstått småningom, framgår däraf,
att hannarna hos vissa arter äro dimorfa, i det såväl
bevingade hannar som vinglösa eller med rudimentära
vingar utrustade finnas inom samma fikon. Så är
förhållandet inom släktena Crossogader, Helerandium,
Colyostichus
och Aëpocerus. De bevingade hannarna
äro mindre afvikande från honorna. Men då vingar inuti
fikonen icke blott äro fullkomligt onyttiga, utan
äfven lätt kunna vara till hinder, torde väl dessa
bevingade hannar framdeles alldeles försvinna, såsom
redan inträffat hos många arter, som sålunda bättre
anpassat sig efter sitt nuvarande lefnadssätt. -

Den roll, som en af dessa steklar, Blastophaga
grossorum
, ansetts spela för befruktningen och den
fullständiga utvecklingen af de odlade fikonen,
är i våra dagar något omtvistad. Ännu i dag är
det emellertid i Italien och Grekland sed att
upphänga afbrutna, fruktbärande grenar af det
vilda fikonträdet (Caprificus) bland de odlade,
hvarvid de ur vildfikoncn utkrypande befruktade
Blastophagahonorna uppgifvas intränga i de
unga odlade fikonen och dels medföra frömjöl
till pollinering af deras uteslutande honkönade
blommor, dels genom att bita och gräfva i fikonets
insida framkalla den retning med däraf följande
uppsvallning, som förvandlar fikonet till en ätbar
frukt. Dessa åtgärder, den s. k. kaprifikationen,
ha särskildt uppgifvits vara nödvändiga för
att framkalla den utmärkta beskaffenheten af
Smyrnafikonen. Om emellertid Blastophaga lägger
sina ägg inuti de odlade fikonen, så utvecklas de
dock aldrig där, och kaprifikationen måste därför
upprepas hvarje år. Ett viktigt skäl, som talar mot
kaprifikationens betydelse, är emellertid, att i vissa
trakter de odlade fikonen nå sin fulla utveckling,
utan att någon kaprifikation någonsin eger rum. -
Fikonsteklar finnas i alla trakter, där fikonträd
växa. Talrikast tyckas de förekomma i Syd-Amerika.
G. A-z.

Fikonträd, bot. Se Ficus.

Fiktion (fr. fiction, lat. fictio, af fingere,
dana; uppdikta; jfr Fingera), dikt, inbillning,
föregifvande, någonting uppdiktadt; osanning;
(i rättslifvet) antagande mot verkligheten, ett
antagande att vissa omständigheter äro för handen,
utan att de faktiskt behöfva vara det. Sådana
rättsliga fiktioner ha brukats mycket, särskildt i
romerska rätten och engelska lagskipningen. Fiktionen
blef sålunda det medel, hvarigenom nya förhållanden
kunde, utan att lagen ändrades, inordnas under
gamla rättsbud. Interpretationen var i Rom icke en
uttolkning af lagen, utan en intolkning i lagen,
och för
möjliggörande häraf blef nödvändigt att behandla en mängd
rättsförhållanden, såsom om de egentligen varit
andra. Härigenom fick ock pretorn såsom organ för
rättskipningen ett högst betydande inflytande på
rättsutvecklingen, i det att af honom berodde att
afgöra, huruvida och på hvad sätt en fiktion finge
användas. Fiktionen har emellertid haft äfven en
mera teoretisk användning, nämligen inom
rättsvetenskapen, som, följande exemplet från praxis, i många
fall sökt förklara ett visst positivt rättsinstitut,
hvilket varit mer eller mindre svårförklaradt,
genom att komplettera detsamma med underförstådda
regler, hämtade från andra institut. Sålunda har
t. ex. aktiebolags, föreningars, dödsbons förmåga att
vara bärare af rättigheter och skyldigheter förklarats
genom begreppet juridisk person, d. v. s. dessa
bildningar ha betraktats såsom personer. Likaså ha
åtskilliga förmögenhetsrättsliga skyldigheter, som
ålegat ett subjekt utan att vara grundade i utfästelse
eller aftal, förklarats bero af vederbörandes
antagliga vilja, oaktadt uppenbart varit, att viljan
på intet sätt riktats därpå. Visserligen kan ej
sällan med fullt fog hos kontrahenterna presumeras
en viss, ej uttryckt, vilja, emedan det normala är,
att de själfva anse en regel själfklar; om rätten
då härtill anknyter en föreskrift, att denna regel,
oaktadt den ej uttalats, skall gälla, är det i själfva
verket lagen och icke viljan, som är den omedelbara
grunden. Ännu mera gäller detta i andra fall, när
en sådan reglering sker, oaktadt det är tydligt, att
viljan icke skulle ha i det konkreta fallet omfattat
regeln, ehuru den efter lagstiftarens mening bort
göra detta: att då grunda regeln på viljan, vore en
uppenbar fiktion. Inom den moderna rättsvetenskapen ha
fiktionerna mer och mer öfvergifvits, och särskildt
har, hvad den svenska rätten angår, E. V. Nordling
skarpt och klart betonat deras oförmåga att tjäna
som teoretiska förklaringsgrunder, huru lämpliga
de än må i praktiskt afseende vara. - Fiktiv
(fr. fictif), uppdiktad, inbillad, föregifven,
fingerad. Rid.

Fikus, bot. Se Ficus.

Fil (fr. file, af lat. filum, tråd), rad (af flera,
den ena bakom den andra, t. ex. vagnar, rum o. s. v.).

Fil, mek. tekn., verktyg för bearbetning af
metaller och andra materialier genom afrifvande
eller afstötande af små partiklar, filspån, från det
bearbetade föremålets yta medelst de på filens sidor
befintliga skarpa tänderna (fi1tänder) l.

illustration placeholder
Fig. 1.


graderna (filgrader). Filen utgöres i
allmänhet af ett stångformigt stycke af härdadt
stål, som vid den ena ändan med den tillspetsade
filtången är in fäst i ett rundt träskaft,
filskaftet (se fig. 1). Små, smala filar infästas
understundom med spännbackar vid hvardera ändan,
förenade med en filbåge (se d. o.). Filens ytor förses
genom regelbundna, bredvid hvarandra anbragta
parallella mejselslag,
filhugg, med nyss nämnda tänder eller grader,
hvilkas första rad (ab i fig. 2)
illustration placeholder
Fig. 2.

benämnes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:42:49 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbh/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free