- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
239-240

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Filistéer - Filister - Filistos - Filiströs. Se Filister - Filit - Filitier. Se Syssitia - Filius - Filixsyra. Se Maskfördrifvande medel - Filklofve - Filkloppa - Fille - Fillefjeld - Fillér - Fillias, Achille Étienne - Fillis, James

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och de ha ej längre samma betydelse som förr, hvilket
torde sammanhänga därmed, att deras samlade styrka
nu brutits och fördelats på särskilda städer. Då
assyrier, babylonier, perser och greker underlade
sig Palestina, fingo filistéerna vanligen dela lott med
israeliterna, med hvilka de understundom (såsom
under Hiskia) kunde ingå förbund mot gemensamma
fiender.

illustration placeholder
Fig. 2. Staden Gasa (i nyare tid).


Under makkabéernas kamp mot seleuciderna
var Filistéen ofta skådeplatsen för häftiga strider,
och under denna tid har det för första gången
lyckats judarna att nå fram till Medelhafvet och
sålunda sätta sig i besittning af flera filisteiska städer;
en af dessa, Jamnia, blef efter Jerusalems förstöring
genom Titus för en tid judarnas andliga medelpunkt
i Heliga landet. – Från Filistéen härrör det nu
vanliga namnet på Israels land. Palestina är
nämligen hos Herodotos namn på Filistéen, men har
sedermera af greker och romare så småningom
öfverflyttats på hela det område, som vi nu beteckna med
Palestina.
E. S–e.

Filister (ty. philister, filisté), i tyskt studentspråk
hvar och en, som icke är student. Ordet
har sedan spridt sig till flera andra språk, äfven
svenskan, i betydelsen kälkborgare, bracka,
trångbröstad person o. d. Se om ordets ursprung F.
Kluge, ”Deutsche studentensprache” (1895). –
Filiströs, kälkborgerlig, brackaktig.
R–n B.

Filistos (grek. Φίλιστος lat. Philistus), grekisk
statsman och historieskrifvare i Syrakusa, f. omkr.
433 f. Kr., bistod sin släkting Dionysios d. ä. vid
förvärfvandet af envåldsmakten. Sedermera råkade
han ut för dennes misstänksamhet och landsförvisades.
Af Dionysios d. y. återkallades han för att
vara honom behjälplig mot Dion, men blef efter en
förlorad sjödrabbning tillfångatagen och dödad eller
beröfvade sig själf lifvet (356). Under sin landsflykt
författade F. ett, numera förloradt, historiskt verk
i 13 böcker öfver Sicilien, hvarvid Thukydides
skall ha tjänat honom såsom mönster. Fragment
hos Müller, ”Fragmenta hist. græc.”, I.
A. M. A.

Fliströs. Se Filister.

Filit (af lat. filum, tråd), ballistit (se d. o.) i
trådform, använd såsom krut i Italien.

Filitier. Se Syssitia.

Filius, lat., son; filia, dotter. F. legitimus
(filia legitima), laglig l. äkta son (dotter); f.
(filia) naturalis, naturlig l. oäkta son
(dotter). – Filius Sancti Petri, Sankt Peters
son, en titel, som påfven förlänar åt furstar, hvilka
visat honom särskild tjänstvillighet.

Filixsyra. Se Maskfördrifvande medel.

illustration placeholder

Filklofve, mek. tekn., ett litet skrufstycke, som
hålles i handen och tjänar till inspännande af små
föremål, som skola bearbetas med
fil. Den vanligaste formen å
detta verktyg återgifves i
vidstående fig. och består af två
nedtill medelst charner vridbart
förbundna backar med filartadt
huggna käftar för arbetsstyckets
fasthållande. En skruf med
vingmutter tjänar att sammanpressa
backarna mot hvarandra, medan
den mellanliggande fjädern
åtskiljer desamma, när muttern
lossas. Understundom förses klofven nedtill med
ett längre handtag för att kunna bekvämare
skötas.
W. H.

Filkloppa, mek. tekn., lös trä-, koppar- eller
blybackning, som insättes mellan ett skrufstyckes käftar
för att skydda det mellan dem insatta arbetsstycket
för märken af dessas skarpa kanter.
W. H.

Fille [fij], fr. (lat. filia), dotter. – Fille de
France
[-də frā′s], ”Frankrikes dotter”, förr
titel på k. prinsessorna i Frankrike. – Fille
d’honneur
[-dånör], hoffröken.

Fillefjeld [-fjäll] kallas den del af de norska
fjällen, som ligger mellan Valdres och Lærdal i
Sogn (Nordre Bergenhus amt), s. om Jotunfjeldene.
Öfver F. leder, genom Smeddalen, den äldsta
hufvudvägen mellan det östan- och det västanfjällska
Norge. Passhöjden är 1,004 m. Vid vägen ligga
tvenne fjeldstuer, nämligen den gamla
”Maristuen”¨(från omkr. 1300) och ”Nystuen”. Till F.
höra de höga topparna Jukuleggen (1,917 m.)
och Suletind (1,771 m.).
Y. N.

Fillér, ungerskt skiljemynt (= Österrikes heller)
= 1/100 korona (Österrikes krone).

Fillias [fillia′], Achille Étienne, fransk
författare, f. 1821 i Aubusson, d. 1881, blef 1841
bergsingenjör och företog på enskildt uppdragen del
forskningsresor i Algeriet. 1848 slog han sig på
journalistik och medarbetade i åtskilliga radikala
tidningar. Efter statskuppen 2 dec. 1851 blef han
landsförvist men fick senare anställning i Algeriets
civila förvaltning. F. redigerade flera delar af de
statistiska berättelserna om denna koloni och skref
dels under eget namn, dels under pseudonymen Ch.
Besson
en mängd artiklar i tidningar och
tidskrifter, flera förtjänstfulla arbeten om Algeriet och
Histoire de Suède et de Norvège (1857).

Fillis, James, världsberömd engelsk ryttare
och författare på ridkonstens område, f. 1830,
hängaf sig först åt jakt- och kapplöpningssporten i
England, hvarefter han öfverflyttade till Frankrike.
Efter att i 25 år där ha egnat sig åt hästdressyr och
ridundervisning, utgaf F. Principes de dressage et
d’équitation
(1890), ett arbete, som allmänt
erkännes vara ett af den hippologiska litteraturens
mera betydande verk, lika lärorikt för skolryttaren
som för fält- och kapplöpningsryttaren. Under 1890-talet
uppträdde F. offentligt i Europas flesta länder
med sina i den s. k. höga skolan utomordentligt
väldresserade engelska fullblodshästar, hvilkas dressyr

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 18:59:56 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbh/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free