Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel / 239-240 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Print (PDF) - On this page / på denna sida - Filistéer - Filister - Filistos - Filiströs. Se Filister - Filit - Filitier. Se Syssitia - Filius - Filixsyra. Se Maskfördrifvande medel - Filklofve - Filkloppa - Fille - Fillefjeld - Fillér - Fillias, Achille Étienne - Fillis, James

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och de ha ej längre samma betydelse som förr, hvilket
torde sammanhänga därmed, att deras samlade styrka
nu brutits och fördelats på särskilda städer. Då
assyrier, babylonier, perser och greker underlade sig
Palestina, fingo filistéerna vanligen dela lott med
israeliterna, med hvilka de understundom (såsom
under Hiskia) kunde ingå förbund mot gemensamma
fiender. Under makkabéernas kamp mot seleuciderna

Fig. 2. Staden Gasa (i nyare tid).

var Filistéen ofta skådeplatsen för häftiga strider,
och under denna tid har det för första gången lyckats
judarna att nå fram till Medelhafvet och sålunda
sätta sig i besittning af flera filisteiska städer;
en af dessa, Jamnia, blef efter Jerusalems förstöring
genom Titus för en tid judarnas andliga medelpunkt
i Heliga landet. – Från Filistéen härrör det nu
vanliga namnet på Israels land. Palestina är nämligen
hos Herodotos namn på Filistéen, men har sedermera
af greker och romare så småningom öfverflyttats på
hela det område, som vi nu beteckna med Palestina.
E. S-e.

Fili’ster (ty. phitister, filisté), i tyskt
studentspråk hvar och en, som icke är student. Ordet
har sodan spridt sig till flera andra språk,
äfven svenskan, i betydelsen kälkborgare, bräcka,
trång-bröstad person o. d. Se om ordets ursprung
F. Kluge, "Deutsche studentensprache" (1895). -
Fi l i s t ros, kälkborgcrlig, brackaktig. R-n B.

Fili’stos (grek. 0/Jio7o?f lat. rhiWstns),
grekisk statsman och historieskrifvare i Syrakusa,
f. omkr. 433 f. Kr., bistod sin släkting Dionvsios
d. ä. vid förvärfvandet af enråldsmakten. Sedermera
råkade h.-in ut för drnnos misstänksamhet och
land&rörvisa-des. Af Dionvsios d. y. återkallades
han för att vara honom behjälplig mot Dion, men
blef efter en förlorad sjödrabbning tillfångatagen
och dödad eller beiöfvade sig själf lifvet
(356). Under sin landsflykt författade F. ett,
numera förloradt, historiskt verk i 13 böcker öfver
Sicilien, hvarvid Thukydides skall ha tjänat honom
såsom mönster. Fragment hos-MUlier, "Fragmenta
hist. grsec.", I. A. M. A.

F:listr8s. Se Filister.

Filit (af lat. filum, tråd), ballistit (se d. o.) i
tråd form, använd såsom krut i Italien.

Fiirtier. Se S y s s i t i a.

Fllius, lat., son; f i l i a, dotter. F. l e g i’t i
m u s (f i l i a l e g i’t i m a), laglig 1. äkta son
(dotter); f. (f i l i a) n a t u r ä l i s, naturlig
1. oäkta son (dotter). - F i l i u s S a’n c t i P
e’t r i, Sankt Peters

son, en titel, som påfven förlänar åt furstar, hvilka
visat honörn särskild tjänstvillighet.

Filixsyra. Se Maskfördrifvande medel.

Filklofve, mek. tekn., ett litet skrufstycke,
som hålles i handen och tjänar till inspännande
af små. föremål, som skola bearbetas med fil. Den
vanligaste formen å detta verktyg åtcrgifves
i vid-ståcnde fig. och består af två nedtill
medelst charner vridbart förbundna backar med
filartadt huggna käftar för arbetsstyckets
fasthållande. En skruf med ving-mutter tjänar
ati sammanpressa backarna mot hvarandra, medan
den mellanliggande fjädern åtskiljer desamma, när
muttern lossas. Understundom förses klofven nedtill
med ett längre handtag för att kunna bekvämare skötas.
w. H.

Filkloppa, mek. tekn., lös trä-, koppar- eller
bly-backning, som insattes mellan ett skrufstvckes
käftar för att skydda det mellan dem insatta
arbetsstycket för märken af dessas skarpa kanter.
W. i£.

Fille [fij], fr. (lat. jilia), dotter. - Fi 11 e de
France [-de fra’s], "Frankrikes dotter", förr titel på
k. prinsessorna i Frankrike. - Fille d’h o n n e u r
[-dånorj, hoffröken.

Fillefjeld [-fjäll] kallas den del af de norska
fjällen, som ligger mellan Valdres och Laerdal i Sogn
(Nordre Bergenhus amt), s. om Jotunfjeldene. öfver
F. leder, genom Smeddalen, den äldsta huf-vudvägen
mellan det östan- och det västanfjällska
Norge. Passhöjden är 1,004 m. Vid vägen ligga tvenne
f j e l d s t u e r, nämligen den gamla "Mari-stuen"
(från- omkr. 1300) och "Nystuen". Till F. höra de
höga topparna Jukuleggen (1,917 m.) ocr\Suletind
(1,771 m.). Y. N.

Fillér, ungerskt skiljemynt ( = österrikes heller)
= Vioo korona (Österrikes krone).

Fillias [fillia’"], Achille Étienne, fransk
författare, f. 1821 i Aubusson, d. 1881, blef
1841 bergsingenjör och företog på enskildt uppdrag
en del forskningsresor i Algeriet. 1848 slog han
sig på journalistik och medarbetade i åtskilliea
radikala tidningar. Efter statskuppen 2 dec. 1851
blef han landsförvisa men fick senare anställning i
Algeriets civila förvaltning. F. redigerade flera
delar af de statistiska berättelserna om denna
koloni och skref dels under eget namn, dels under
pseudonymen Ch. Besson en mängd artiklar i tidningar
och tidskrifter, flera förtjänstfulla arbeten om
Algeriet och Hixtoire de Snede et de Korvége (1857).

Fillis, James, världsberömd engelsk ryttare och
författare på ridkonstens område, f. 1830, hängaf sig
först åt jakt- och kapplöpningssporten i England,
hvarefter han öfvcrflyttade till Frankrike. Efter
att i 25 år där ha egnat sig åt hästdressyr och
ridundervisning, utgaf F. 1’rincipes de dressage et
d’éqvilation (1890), ett arbete, som allmänt erkännes
vara ett af den hippologiska litteraturens mera
betvdande verk, lika lärorikt för skolryttaren som
för fält- och kapplöpningsryttaren. Under 1890-talct
uppträdde F. offentligt i Europas flesta länder
med sina i Jen s. k. höga skolan utomordentligt
val-dresserade engelska fullblodshästar, hvilkas
dressyr

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>