Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel / 241-242 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fillis, James - Fillmore, Millard - Film - Film, socken i Uppsala län - Filmaron. Se Maskmedel - Filmaskin, maskinb. en för handarbetets ersättande vid filning konstruerad maskin (Se Fil och Shapingmaskin) - Filmer, sir Robert - Filmjölk. Se Mjölk - Filmogen - Filning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öfverallt rönte fackmännens odelade beundran. F.
kallades därefter till stallmästare hos kejsaren i
Ryssland. Han har verkat äfven som ridlärare vid
militära ridskolan i Petersburg.

J. Fillis på ”Germinal” under högergalopp på tre ben.

B. C–m.


Fillmore [filmåə], Mi11ard, Förenta staternas
trettonde president, f. 7 febr. 1800 i Summerhill,
staten New York, d. 7 mars 1874 i Buffalo, New
York, var son till en fattig landtbrukare, uppväxte
i armod och kom i lära
vid en klädesfabrik.
Efter någon tid började
han idka juridiska
studier, samtidigt uppehållande
sig som skollärare,
och blef 1823
praktiserande advokat.
1828 invaldes F. i staten
New Yorks lagstiftande
församling, där
han snart kom att
intaga en ledande ställning
inom whigpartiet.
1833–35 och 1837–43
var han ledamot af
kongressens representanthus och utsågs vid 1848
års val som whigpartiets kandidat till Förenta
staternas vice-president. Som sådan ledde han med
kraft och opartiskhet de stormiga förhandlingarna i
senaten om Kaliforniens upptagande som stat och
Clays stora kompromissförslag 1850. Då presidenten
Taylor plötsligt afled (9 juli s. å.), intog F.
presidentstolen. Hans uppriktiga patriotiska syfte erkändes
af alla, men han var för svag och vacklande för
att kunna behärska den kritiska situation, hvari
landet kommit genom konflikten mellan Norden och
Södern i slaffrågan. Med betydande grupper inom
sitt eget parti stötte han sig, då han i sept. s. å.
sanktionerade den stora kompromissens ödesdigraste
och mest omtvistade del, lagen om rymda slafvars
utlämnande till egaren. (Se därom Nord-Amerikas
förenta stater. Historia.) Personligen
hoppades F. på en lösning af slaffrågan genom
koloniseringsföretag i Afrika, men han lät af sitt
kabinett förmå sig att utelämna förslaget därom ur
sitt sista budskap till kongressen (dec. 1852). Vid
presidentvalet s. å. var F. whigpartiets kandidat,
men föll igenom och frånträdde sitt ämbete 4 mars
1853, hvarefter han tillbragte några år på resor i
Europa. Han uppställdes 1856 ånyo som presidentkandidat
af ”det amerikanska partiet”, men detta
hade då redan spelat ut sin roll, och F:s vacklande
hållning hade från honom aflägsnat hans forna
partivänner, whigs, hvilka mestadels uppgått i det nya
republikanska partiet. Han led därför ett afgjordt
nederlag och lefde sedermera alldeles skild från
det politiska lifvet. Jfr Chamberlains till
presidentvalkampanjen 1856 utgifna ”Biography of Millard
Fillmore”.
V. S–g.

Film (plur. films), eng. (hinna, tunn hud l.
skinn), fot., med bromsilfvergelatinemulsion
försedd folie, vanligen af celluloid, som i fotografien
fått mycket stor användning vid sidan af de förr
uteslutande använda glasplåtarna, hvilka senare på
grund af sin stora tyngd och bräcklighet voro mindre
lämpliga på resor. Filmen förekommer dels i rullar,
rullfilms, som efter insättning i en därtill särskildt
konstruerad kamera genom en särskild mekanism
framrullas stycke för stycke för exponering, dels i
form af plana blad, planfilms. Såväl rull- som
planfilms äro vanligen så förpackade, att deras
insättande i (resp. uttagande ur) kameran kan ske i
ljuset, dagsljusfilms.
J. Htzg.

Film, socken i Uppsala län, Olands härad. 13,179
har. 2,316 inv. (1906). F. utgör ett konsist. pastorat
i Uppsala stift, Örbyhus kontrakt. Inom socknen
ligga Österby bruk, med en folkmängd
däromkring af 878 pers. (1900), äfvensom en del af
Dannemora grufsamhälle.

Filmaron. Se Maskmedel.

Filmaskin, maskinb., en för handarbetets ersättande
vid filning konstruerad maskin (se Fil och
Shapingmaskin).
W. H.

Filmer [fi’lmə], sir Robert, engelsk politisk
skriftställare, f. omkr. 1590, d. 1653. är bekant
som 1600-talets kanske längst gående teoretiske
förfäktare utaf den kungliga maktfullkomligheten af
Guds nåde. Utom en rad smärre politiska skrifter
författade F. det beryktade arbetet Patriarcha or
the natural power of kings asserted, hvilket utgafs
först 1680, under den Stuartska reaktionens värsta
tid. Han häfdade där, att konungens vilja är lagens
enda rätta källa och att konungen har fullständigt
obegränsad faderlig makt öfver sina undersåtar; att
kritisera någon hans handling vore syndigt. F. anföll
Hobbes för dennes fördragsteori, men gillade hans
slutsats om folkets rättslöshet mot regenten. F:s
samhällslära utsattes för det skarpaste klander,
särskildt af Locke i dennes ”Two treatises of government”
(1690).
V. S–g.

Filmjölk. Se Mjölk.

Filmogen, farm., ett preparat, som man
framställer genom att lösa celloidin i aceton. Det
användes såsom kollodium (se d. o.).
C. G. S.

Filning, mek. tekn., metallers och andra materialers
bearbetning för hand med fil (se d. o.), ett arbete,
som kräfver stor öfning och omsorg, om därmed skola
ernås plana, släta ytor med skarpa, ej afrundade
kanter och reguljära filstråk. Filningen börjas med
gröfre filar, bestötfilar, och fortsättes med allt finare
och finare, slätfilar; för vinnande af släta arbetsytor
utan spår efter filarna plägar man vid bearbetning
af smidesjärn och stål begjuta ytorna med olja. Det
för hand utförda filningsarbetet ersattes numera
mycket genom föremålens bearbetning i filmaskiner
(se Shapingmaskin), fräsar och
slipmaskiner (se dessa ord).
W. H.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>