Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
brukningssättet i stora delar af landet. Rationellt
växelbruk vinner dock småningom allt allmännare
användning. – Den odlade jorden ökas, utom på
skogens bekostnad, genom fortsatta sjösänkningar
och kärrodlingar. Användningen af såväl
ändamålsenligare jordbruksredskap (äfven maskiner)
som af artificiella gödselmedel m. m. har blifvit
allmän äfven bland allmogen i de med hänseende
till kommunikationer bättre lottade delarna af
landet. Mycket har gjorts för såväl den lägre
som högre jordbruksundervisningen. 1904 funnos 24
högre och lägre jordbruksskolor, 25 mejeriskolor,
25 kreatursskötar- och 12 trädgårdsskolor med
sammanlagdt 357 lärare och 1,253 elever; dessutom har
en landtbruksfakultet inrättats vid universitetet i
Helsingfors. Ett icke ringa hinder för ett intensivt
jordbruk förefinnes i den omständigheten, att
jordlägenheterna, oaktadt de i allmänhet äro små,
ha egorna ofta i hög grad splittrade. Genom det på
grund af 1775 års förordn. införda storskiftet afsågs
visserligen, att hvarje lägenhet skulle erhålla sina
egor i ett sammanhang. Men dels har storskiftet ännu
icke omfattat hela landet, dels har det utförts på
ett ofullständigt och föga tillfredsställande sätt.
Boskapsskötseln har sedan ingången af
1870-talet vunnit en hastigt ökad betydelse. Den
är hufvudsakligen riktad på produktion af
smör. Smörexporten, som före 1880-talet gick mest
till Ryssland och Tyskland, har därefter i alldeles
öfvervägande grad riktats på England. Den utgjorde
1861 1,3, 1871 4,3, 1881 4,4, 1891 7,1, 1897 14,5,
1901 9,0 och 1906 15,1 mill. kg. till ett värde
af 37,5 mill. mk. Smörproduktionen är numera
till stor del grundad på andelsmejerier. Antalet
vinterfödda kreatur uppgick 1905 till 284,000 hästar,
39,000 föl, 74,000 oxar och tjurar, 1,097,000 kor,
310,000 ungboskap, 938,000 får, 220,000 svin, 6,000
getter, 142,000 renar och 540,000 höns. Tillgången
på goda betesmarker möjliggör underhållet af en
stor mängd boskap under sommaren. Hötillgången för
vinterbehofvet har däremot tidigare varit klen. I
jämbredd med mejerihandteringens uppsving har
emellertid en rationell höodling blifvit allt
allmännare, och vissa år har t. o. m. export af
pressadt hö förekommit. Regeringen har sökt främja
boskapsskötseln genom inköp af afvelsdjur af utländsk
ras, genom bidrag till mejeriskolor, genom anställande
af konsulenter m. m. De goda resultaten på detta
område måste emellertid till stor del tillskrifvas den
förmånliga afsättning, som det finska smöret erhållit
i England, där det betingat högsta gångbara pris. Den
växande smörexporten har väsentligen bidragit till
uppkomsten af en regelbunden ångbåtstrafik på England
året om, för hvilket ändamål isbrytare anskaffats till
Hangö hamn och densamma förbättrats genom omfattande
hamnanläggningar.
Jakt och fiske idkas hufvudsakligen såsom
binäringar till jordbruket. Undantag utgöra endast
skärgårdssocknarna, där fisket, framför allt
strömmingsfisket, är för befolkningen en vida
mer väsentlig och inbringande sysselsättning än
jordbruket. Laxfisket är, särskildt i en del af
de nordliga älfvarna, af betydenhet. Exporten af
ifrågavarande näringars produkter, hvilken eger rum
såväl till Ryssland som till Sverige, har på senare
tiden ökats, men likväl icke uppnått något betydande
omfång.
En fiskeriinspektör (sedan 1861) och en
fiskeriförening (sedan 1891) arbeta på höjande
af fiskerinäringen, för hvilken landet genom sin
vattenrikedom har så stora förutsättningar. Fiskets
afkastning har uppskattats 1880 till 15, 1890 till 21,
1900 till
15 och 1905 till 18 mill. kg., hvaraf hälften
representeras af strömming och en fjärdedel af siklöja
och nors samt resten af annan fisk. Nu gällande
förordning om jakt är utfärdad 20 okt. 1898 och den
senaste fiskeristadgan 23 juli 1902.
Skogshushållningen spelar en betydande
roll. Skogsarealen omfattar omkr. 152,000 kvkm. torr
skogsmark, hvartill komma 175,000 kvkm. vatten, kärr,
mossar och andra dylika impediment. Häraf tillhöra den
finska staten 53,000 kvkm. torr skogsmark samt 87,000
kvkm. kärr, mossar och impediment. Kronoskogarnas
förvaltning handhafves af en särskild forststyrelse,
med därunder lydande öfverforstmästare, forstmästare
och skogvaktare. Då största delen (hittills öfver 90
proc.) af statens skogar varit belägen i norra F.,
har statsverket, till förekommande af skogsbrist
i andra delar af landet, inköpt skogsparker af
delvis betydande omfång. Inkomsten af kronoskogarna,
som i början af 1880-talet utgjorde blott omkr. 1
mill. mark, hvaraf hälften åtgick till förvaltningen,
steg 1905 till 5 mill. mark. Gällande skogslag är
utfärdad 3 sept. 1886. – Exporten af trävaror, till
öfvervägande del omfattande sågadt virke, bjälkar och
ved, antog under 1870-talet så betydande proportioner,
att den en del år i värde utgjorde mer än hälften
af landets hela export. 1870–74 uppgick exporten af
sågadt trävirke i årligt medeltal till 611,000 kbm.,
1880–84 till 1,200,000, 1890–94 till 1,470,000,
1900–04 till 2,308,000 och 1906 till 2,713,000
kbm. 1906 utgjorde hela trävaruexporten i värde 140
mill. mark eller 51 proc. af landets hela export. Ända
till slutet af 1860-talet bestod exporten öfvervägande
af handsågad vara. 1879 egde landet redan 63 ång- och
181 vattensågar med en arbetspersonal af 4,163 män,
845 kvinnor och 1,120 barn under 15 år, eller
tillsammans 6,128 pers.; 1905 funnos 400 ång- och 189
vattensågar och 9 sågar med petroleum eller elektriska
motorer. Arbetspersonalen bestod af 21,640 pers.,
hvaraf 19,245 män, 2,216 kvinnor och 179 barn. Bland
skogsprodukterna må nämnas äfven tjära, som utföres,
särskildt från Uleåborg, där F:s största tjärupplag
finnes. Exporten af tjära uppgick 1880 till 175,000
hl., 1906 till 49,000 hl. Viktigare är skogarnas
bidrag till landets utvecklade pappersindustri,
som 1906 exporterade 157 mill. kg., motsvarande 38
mill. mark eller 14 proc. af landets hela export. 1885
utgjorde pappersexporten 20 och år 1895 58 mill. kg.
Bergshandtering. De mineral, som F:s berg innehålla,
äro i allmänhet föga gifvande. Koppar har anträffats
bl. a. i Orijärvi grufva i Åbo län, och såväl
koppar som tenn i Pitkäranta grufva i Viborgs län,
men produktionen har varit så obetydlig, att den
knappast förtjänar omnämnas. Detta omdöme gäller i
ännu högre grad de silfvergrufvor, med hvilka man
gjort försök. Vid Ivalojoki (se d. o.) ha upprättats
vaskerier med anledning af där 1868 upptäckta
guldförande alluviallager, men afkastningen, alltid
klen, har blifvit betydelselös. – Järnhandteringen
företer ett växlande resultat. Medan 1858
16 grufvor voro i bruk och 7 mill. kg. malm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
