Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel / 287-288 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Finland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Jakobstad), skyddade genom relativt höga finanstullar,
behärska den inhemska marknaden. – 1905
funnos 28 tobaksfabriker med 2,980 arbetare
och ett produktionsvärde af 15,1 mill. mk. –
Brännvins- och maltfabrikationen befinner sig i
en särskild ställning, i det de i nykterhetens
intresse äro strängt reglementerade och högt
beskattade. Brännsvinsskatten utgår med 1,20 mark
per liter och maltskatten med 12,5 à 15 penni per
kg. förbrukad malt. Import af utländskt brännvin är
förbjuden. Brännvinstillverkningen steg i medeltal
1870–74 till 8,0 mill. liter à 50 proc. alkoholhalt,
1880–84 till 9,6, 1890–94 till 6,9 och 1902–06 till
6,6 mill. l. Af öl och porter tillverkades 1890 20
mill. l., 1900 29 mill. l. (samt 8 mill. l. svaga
maltdrycker) och 1905 21 mill. l. (utom 5
mill. l. svaga maltdrycker). Från en mängd
nykterhetsföreningars sida drifves en ifrig propaganda
för ytterligare inskränkningar och allmän förbudslag.

1876 hölls i Helsingfors F:s första och tills vidare
enda allmänna industriutställning.

I fråga om den industrien berörande lagstiftningen
äro att märka: förordn. ang. skydd för arbetare i
de industriella yrkena af 15 april 1889 jämte en
densamma kompletterande kung. af s. d.; instruktion
för yrkesinspektörerna af 21 dec. 1889 med senare
tillägg; lag ang. arbetsgifvares ansvarighet för
kroppsskada, som drabbar arbetare, af 5 dec. 1895
med kompletterande kungörelser af 18 febr. och 9
dec. 1897; förordn. ang. arbetarunderstödskassor af
2 sept. 1897 samt lagen om andelsverksamhet af 10
juli 1901.

Statens omvårdnad om industriens förkofran
och intressen är koncentrerad i handels- och
industriexpeditionen i Senaten samt en densamma
underlydande Industristyrelse i Helsingfors. För den
tekniska undervisningen finnas ett polyteknikum i
Helsingfors och 10 industriskolor, vidare 52 högre och
lägre handtverksskolor samt 2 konstindustriskolor, med
sammanlagdt 363 lärare och 3,165 elever. I industriens
intresse arbeta äfven särskilda föreningar (Tekniska
föreningen i Helsingfors med flera sektioner,
Konstflitsföreningen, Finska handarbetets vänner,
Finlands allmänna slöjdförening m. fl.). Särskilda
konstindustriutställningar ha egt rum.

Handel. Värdet af exporten utgjorde 1875 85,4, 1880
123,1, 1885 89,9, 1890 92,4, 1895 142,9, 1900 197,7
och 1906 276,8 mill. mk. Af de exporterade varorna
intagas med afseende å värdet främsta rummen af
följande varugrupper:

	1890	1900	1906
	mill. mark
Trävirke och arbeten af trä	36,4	113,9	140,4
Ladugårdsprodukter (mest smör)	15,0	25,3	41,8
Trämassa och papper	8,6	21,6	38,5
Metaller, metallarbeten och maskiner	4,1	5,7	12,9
Fartyg och båtar	1,5	3,2	11,2
Hudar och skinn	2,7	4,7	9,2
Fisk	2,4	2,5	4,7
Garn och väfnader	4,5	7,3	3,9
Mineral och tillv. däraf	2,6	3,3	3,0

Värdet af importen steg 1875 till 157,7, 1880
till 138,8, 1885 till 109,0, 1890 till 140,6,
1895 till 150,3, 1900 till 270,7 och 1906 till
313,9 mill. mk. Till importvärdet bidrogo följande
varugrupper med största andel (i mill. mk):

	1890	1900	1906
Spannmål, mjöl o. d.	22,1	71,1	73,2
Kolonialvaror och tobak	26,3	35,7	35,7
Garn och väfnader	17,4	22,3	25,3
Metaller och metallarbeten	11,7	16,6	22,0
Spånadsämnen	8,9	15,2	21,2
Maskiner och maskindelar	6,1	16,6	18,4
Växter, frön och växtämnen	2,0	6,2	14,3
Hudar och skinn	6,4	8,5	14,0
Mineral	5,3	11,6	10,5
Oljor och fettarter med tillv.	4,3	7,4	9,7

Tullinkomsterna utgjorde 1895 24,1, 1900 39,0 och
1906 46,5 mill. mark. Ännu i midten af 1800-talet
var finska handeln, såväl exporten som importen,
i händerna på utlänningar, hufvudsakligen affärsmän
i Hamburg och Lybeck. Sedermera ha förhållandena
väsentligen förändrats. Förbättringarna i bank- och
penningväsendet, kommunikationernas utveckling, den
ökade kapitaltillgången och ökade affärsinsikter ha
satt den finske köpmannen i tillfälle att äfven utan
dyrköpta medlare skaffa sig en marknad öfverallt i
affärsvärlden. Till F:s varuomsättning med utlandet
ha de olika länderna bidragit på följande sätt:
Exporten går främst till Storbritannien (1906: 83,8
mill. mk eller 30,3 proc.), Ryssland (82,7 mill. mk
eller 29,? proc.), Tyskland (28,8 mill. mk eller 10,4
proc.), Frankrike (22,3 mill. mk eller 8,1 proc.),
Nederländerna (15,9 mill. mk eller 5,7 proc.),
Belgien (13,5 mill. mk eller 4,9 proc.), Danmark
(12,6 mill. mk eller 4,6 mill. mk) och Sverige
(8,1 mill. mk eller 2,9 proc.). Importen sker
främst från Tyskland (123,7 mill. mk eller 39,4
proc.), Ryssland (95,5 mill. mk eller 30,5 proc.),
Storbritannien (36,1 mill. mk eller 11,5 proc.),
Danmark (19,0 mill. mk eller 6,1 proc.), Sverige
(16,3 mill. mk eller 5,2 proc.) och Belgien (8,0
mill. mk eller 2,6 proc.). Beträffande inrikeshandeln
må nämnas, att landthandeln gått betydligt framåt,
i det landthandlarnas antal från 2,094 1880 vuxit
till 4,845 1905. Angående gårdfarihandeln, som
tidigare varit endast i inskränkt mån tillåten
för finska medborgare, men alldeles förbjuden
för utlänningar, ehuru dock ryska karelare
(s. k. archangeliter) ganska allmänt olofligen
sysslade därmed, har 1906 års landtdag antagit i någon
mån friare lagbestämmelser; dessa ha dock ännu icke
sanktionerats. Handelsundervisningen bedrifves vid 9
privata, af staten delvis understödda handelsskolor,
hvilka läsåret 1904–05 hade 85 lärare och 597
elever. Gällande förordning om handel och näringar
är utfärdad 31 mars 1879; lagen om aktiebolag är af
2 maj 1895 likasom ock lagen om handelsregister samt
firma och prokura. Ett förslag till ny näringslag
har förelagts 1907 års landtdag.

Andelsverksamheten i F:s ekonomiska lif är af
jämförelsevis färskt datum. Visserligen uppstodo i
form af aktiebolag redan på 1880-talet å landsorten
mejeri- samt i städerna och å fabriksorter
handelsföretag, hvilka delvis förverkligade
principerna för andelsverksamhet. Men mera
målmedvetet och i fullständigare organisationsformer
framträdde andelsverksamheten först såsom en frukt af
"ofärdsårens" sträfvan att höja folkets ekonomiska och
intellektuella ställning. Af de många planer, som 1899
i detta syfte framkastades, har den otvifvelaktigt
mest fruktbringande blifvit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>