Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förordnande, å nittionde dagen därefter, utom
i de fall, då kejsaren-storfursten enligt sin
egen pröfning eller på hemställan af landtdagen
bestämmer, att landtdagen skall tidigare eller senare
åtskiljas. Förordnar kejsaren-storfursten under
lagtima landtdag om nya val, upplöses landtdagen å
dag, som han låtit tillkännagifva. I sådan händelse
skall efter nyvalen lagtima landtdag ånyo sammanträda
senast å första dagen i den månad, som begynner
näst efter nittio dagar från upplösningen. Utfärdas
förordnande om nya val efter det lagtima landtdag
åtskilts, och kunna valen ej slutföras före 1
nästföljande febr., uppskjutas lagtima landtdagens
sammanträde till första dagen i den månad, som
följer efter det valens utgång bekantgjorts. –
Af kejsaren-storfursten beror att sammankalla
urtima landtdag samt att bestämma, när den skall
åtskiljas. Urtima landtdag får ej börja tidigare
än å femtonde dagen efter kallelsens utfärdande, ej
heller fortgå längre än till och med sista helgfria
dag före den, då lagtima landtdag vidtager. Vid
urtima landtdag må endast förekomma ärende, som
föranledt landtdagens sammankallande eller eljest
af kejsaren-storfursten till densamma öfverlämnas,
så ock hvad med dylikt ärende står i oskiljaktigt
sammanhang. Landtdagen väljer inom sig talman och
två vicetalmän. Intill dess så skett, föres ordet
af äldste landtdagsmannen. Sekreterare och
kanslipersonal antagas på sätt landtdagen bestämmer.
Monarkens initiativrätt utöfvas genom till landtdagen
öfverlämnade propositioner. – Vid början af hvarje
lagtima landtdag öfverlämnas till landtdagen en
proposition om anskaffande af medel till de behof,
för hvilkas bestridande de ord. statsinkomsterna ej
förslå; för utredning härom bilägges propositionen
en beräkning af statsverkets ord. tillgångar och
behof för nästa finansår. Så snart lagtima landtdag
öppnats, bör statsverkets tillstånd för landtdagen
uppvisas. – Landtdagen har samma initiativrätt (genom
motioner) som monarken i alla frågor, utom i frågor
rörande grundlag och lag om landt- och sjöförsvarets
organisation, i hvilka densamma tillkommer endast
indirekt initiativ (genom petitioner). Landtdagens
rätt att framställa petitioner, å hvilka
kejsaren-storfursten fäster det afseende han finner
för landet nvttigt, är obegränsad. Landtdagsbeslut
med anledning af regeringens propositioner och
landtdagens motioner kan monarken endast oförändrade
godkänna eller förkasta. Landtdagen tillkomma
interpellationsrätt och rätt att pröfva lagligheten af
styrelseledamöternas ämbetsåtgärder. Vid landtdagen
förekommande ärenden beredas i specialutskott;
medlemmarna i dem väljas genom elektorer, hvilka
till ett antal af minst 35 väljas af landtdagen
genom proportionella val. – En särskild uppgift
tillkommer det s. k. Stora utskottet, hvars 60
medlemmar väljas direkt af landtdagen på snmma sätt
som elektorerna. Landtdagens förhandlingar vid plenum
äro offentliga, såframt ej landtdagen för visst
fall annorlunda bestämmer. Vid Stora utskottets
sammanträden ega landtdagens samtliga medlemmar rätt
att närvara. Vid landtdagens förhandlingar användes
finska eller svenska språket. Senatens medlemmar
ega rätt att öfvervara landtdagens förhandlingar och
deltaga i öfverläggningarna, men icke i besluten,
där de ej äro medlemmar af landtdagen. Ärenden rörande
lagstiftningsfrågor skola underkastas tre
skilda behandlingar i landtdagens plenum. Efter
första behandlingen, som sker på grundvalen af
specialutskotts betänkande, öfverlämnas ärendet,
utan att beslut i själfva saken fattats, till
Stora utskottet, som det åligger att däri afgifva
yttrande och framställa de förslag, till hvilka
utskottet kan finna anledning. Vid andra behandlingen
föredrages Stora utskottets betänkande. Godkännes
detta i alla delar, förklaras andra behandlingen
afslutad. I motsatt fall öfverlämnas lagförslaget,
i den lydelse det genom landtdagens beslut erhållit,
ånyo till Stora utskottet, på hvilket det ankommer
att förorda förslaget med eller utan ändringar eller
att afstyrka dess antagande. Ha förändringar af
Stora utskottet tillstyrkts, besluter landtdagen
om deras godkännande eller afböjande, hvarefter
andra behandlingen förklaras afslutad. – Vid tredje
behandlingen, som eger rum tidigast å tredje dagen
efter det andra behandlingen afslutats, föredrages
ärendet till slutligt afgörande. På yrkande af minst
en tredjedel af landtdagens samtliga medlemmar, skall
lagförslaget lämnas hvilande till första landtdag
efter det nya val egt rum, då det bör afgöras. –
Förslag angående stiftande, ändring, förklaring eller
upphäfvande af grundlag skall alltid, för så vidt
icke landtdagen med 5/6 majoritet förklarar ärendet
brådskande, lämnas att hvila till första efter nya
val sammankommande landtdag; för antagande af sådant
förslag fordras 2/3 majoritet. – Beskattningsfrågor
och frågor om upptagande af statslån behandlas i
samma ordning som lagstiftningsfrågor, dock att sådant
ärende ej får förklaras hvilande samt att hithörande
förslag anses förfallet, därest det ej godkänts med
2/3 majoritet. – Landtdagen är obetaget att till
sitt Stora utskott hänskjuta äfven andra frågor. I
ärende, som ej förvisats till Stora utskottet,
må landtdagen kunna besluta, att detsamma skall
undergå två behandlingar samt att det afgörande
beslutet skall fattas vid andra behandlingen, som i
sådant fall eger rum tidigast å tredje dagen efter
den första behandlingen. Dylika frågor få ej lämnas
hvilande till en följande landtdag. Om landtdagens
myndighet öfver Finlands bank se ofvan, sp. 292.
Utan representationens medverkan är monarken
berättigad att utfärda förordningar i administrativa
ämnen, d. v. s. för lagarnas verkställighet och
statsförvaltningens handhafvande. Gränsen för
denna administrativa lagstiftningsmakt är icke i
grundlag närmare bestämd, hvarför i tvifvelaktiga
fall presumtionen städse är för behöfligheten af
landtdagens medverkan.
I fråga om statsförvaltningen må följande
omständigheter framhållas. Monarken är i
utrikesärenden icke bunden att inhämta landtdagens
bifall; dock kan lag icke ändras genom folkrättsligt
fördrag. Till följd af F:s förening med Ryssland
har den ryske utrikesministern att handlägga äfven
de F. gällande utrikesärendena, därvid vägledd
af Senatens utlåtande. – I statshushållningen
gäller delvis samverkan af monark och landtdag. De
ord. statsutgifterna bestämmas af monarken ensam,
såvida de ord. inkomsterna därtill förslå. När extra
tillgångar af landtdagen äskas, besluter denna tillika
angående medlens användning. Den allmänna regeln,
att beskattningen å folkets vägnar utöfvas af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
