- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
355-356

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Finska fornminnesföreningen - Finska forstföreningen - Finska förlagsföreningen - Finska gardesregementet - Finska gardet - Finska grenadjär-skarpskyttebataljonen - Finska handarbetets vänner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

har enligt denna plan genomströfvats af
arkeologiska stipendiater, och man kan
förutse, att redan under nästa decennium hela
Finlands areal skall vara undersökt i detta
hänseende. Stipendiaternas illustrerade och med
fyndkartor försedda berättelser redigeras på
det språk, som af allmogen talas i resp. härad,
och publiceras dels i Fornminnesföreningens
tidskrift, dels i Vet. societetens "Bidrag till
kännedom af Finlands natur och folk". I öfrigt har
föreningen med stor framgång bedrifvit insamling
af genealogiska stamtaflor, etnografiska och
arkeologiska fornsaker, anställt en undersökning
om inhemska porträttsamlingar m. m. Föreningen
tog initiativ till de forskningsfärder, som 1887,
1888 och 1889 under prof. J. R. Aspelins ledning
företogos för undersökning af inskrifterna i Objs
och Jenisejs källområden. Föreningen publicerar
"Finska fornminnesföreningens tidskrift", hvaraf 23
bd utkommit, och sedan 1894 en mindre, periodisk
publikation, "Suomen museo", och "Finskt museum",
hvaraf årg. I-IX utkommit i skilda upplagor på
svenska och finska, årg. X-XIII i tvåspråkiga
upplagor. 1901 slutfördes utgifvandet af en släktbok
("Sukukirja") öfver finska oadliga släkter, red af
A. Bergholm. Allmänhetens intresse har visat sig i
de rika gåfvor föreningen mottagit. Den åtnjuter ett
statsunderstöd af 5,000 mk årligen. M. G. S.

Finska forstföreningen, hvars stadgar äro af 23
maj 1878, har till ändamål att befordra en närmare
samverkan af landets forstmän, jordegare, skogsnäring
idkande samt öfriga intresserade medborgare
och sålunda framkalla väckelser till en bättre
skogshushållning. Medlemmar antagas af direktionen
efter anmälan af någon medlem. Direktionen består
af 7 ledamöter och 3 suppleanter, valda för 3 år,
samt har sitt säte i Helsingfors. Föreningen utger
"Meddelanden", innehållande dess förhandlingar samt
uppsatser och afhandlingar (23 bd, 1879-1906). Under
de senare åren har föreningen, understödd af
statsmedel, gifvit sin verksamhet en mer praktisk
riktning, men förslag är väckt att afskilja denna
och öfverlämna den till en särskild förening. T. C.

Finska förlagsföreningen, grundlagd 1858, åsyftar,
enl. sina 1906 godkända stadgar, "att befrämja den
inhemska litteraturens utveckling, att verka för
enhet och ordning i finska bokhandeln samt att trygga
finska förläggares rätt". Föreningen, i hvilken hvarje
förläggare eller distributör af inhemsk litteratur,
musikalier, kartor och planscher kan vinna inträde,
räknade 1906 26 medlemmar och har 58 kommissionärer,
af hvilka 7 i Helsingfors. Föreningens styrelse
består af fem medlemmar, som inom sig välja ordf. och
vice ordf. Årsmötet hålles 25 maj i Helsingfors.
M. G. S.

Finska gardesregementet kallades 1803-08 det
värfvade, tidtals i Finland, tidtals i Sverige
förlagda infanteriregemente, som sedan fick namnet
Andra lifgardet och numera heter Göta lifgarde
(se d. o.).

Finska gardet eller, rättare, Lifgardets
3:e finska skarpskyttebataljon
härstammar
från Finska jägarregementet, hvilket jämte två
infanteriregementen, samtliga på 2 bataljoner à
600 man, uppsattes genom värfning 1812-13. Från
det förstnämnda afdelades 1817 en kommendering till
bildande af en finsk öfningsbataljon, till en början
formerad på 2 kompanier och benämnd Helsingfors
bataljon, ehuru ända till 1824 förlagd i
Tavastehus. Namnet ändrades 1827 till Finska
undervisnings-skarpskyttebataljonen, hvarjämte två
nya kompanier tillkommo. 1829 upphöjdes bataljonen
af Nikolaus I till rang af ungt garde under namn af
Lifgardets finska skarpskyttebataljon, uttågade 1831
till polska kampanjen, hvarunder den bl. a. deltog i
stormningen af Warschau (sept. 1831) och förvärfvade
sig för utmärkelse i fälttåget S:t Georgs ordens
fana. Äfven till den s. k. ungerska kampanjen (1849)
samt det stora orientaliska kriget (1853-56) ryckte
bataljonen i fält, ehuru den därunder ej, i likhet
med öfriga gardestrupper, deltog i någon strid. I
sept. 1877 uttågade bataljonen till rysk-turkiska
kriget och deltog bl. a. i det svåra tåget öfver
Balkan. Efter kriget erhöll bataljonen rang af gammalt
garde. Efter införandet af allmän värnplikt i Finland
kompletterades äfven gardesbataljonen (från 1881)
med värnpliktigt manskap från hela landet. Dekretet
af 12 juli 1901 om indragningen af den finska
militären berörde visserligen ej bataljonen, men i
aug. 1905 förordnades, att den skulle indragas, och
sålunda försvann den sista återstoden af landets
inhemska försvarskrafter. Det sätt, på hvilket
åtgärden genomfördes, väckte en djup förstämning i
landet. Litt.: G. A. Gripenberg, "Lifgardets 3 Finska
skarpskyttebataljon 1812-1905", I (1905). G. A. G.

Finska grenadjär-skarpskyttebataljonen uppsattes genom
värfning 1846 och stationerades i Åbo. Två kompanier
deltogo 1854 i försvaret af Bomarsund (på Åland)
och råkade vid fästningens fall i fångenskap; de två
öfriga kompanierna voro 1855 med vid försvaret af
Drumsö (utanför Helsingfors) under engelsk-franska
flottans anfall på Sveaborg. 1856 om formerades
bataljonen till en Finsk undervisningsbataljon, som
snart ombildades till en Skarpskytteskola, hvilken
indrogs 1860. G. A. G.

Finska handarbetets vänner. Det intresse för den
finska etnografien, som i midten af 1870-talet
uppstod, hade till följd, att en förening 1879
bildades med uppgift att uppmuntra den finska
hemslöjden och förädla denna i fosterländsk och
konstnärlig riktning. Genom lotterier och konserter
insamlades medel. Stadgarna för Finska handarbetets
vänner stadfästes 14 juli 1880. Sitt mål fullföljer
föreningen genom att anskaffa samlingar af mönster och
modeller till väfnader och annan konstslöjd; genom
att inköpa värdefulla alster af allmogens hemslöjd
dels för modellarbeten, dels för afsättning; genom att
bereda arbetsförtjänst åt mindre bemedlade personer;
genom att använda mönstren för moderna behof och genom
att meddela undervisning i konstslöjd. Föreningen har
genom agenter i landsorten (och en filial i Jyväskylä)
låtit mönster cirkulera, deltagit i utställningar
(äfven i utlandet), föranstaltat pristäflingar (från
1891 i broderi och 1893 i möbelritning), utgifvit
(från 1894) samlingar af mönster i färglagd litografi
med handledande text. Utom till väfnader och möbler
ha de finska mönstren användts till silfver- och
metallarbeten samt inbrända i träarbeten. Sedan 1900
gifves undervisning i alla slag af konstväfnad och
sedan 1902 i färgning med växtfärger vid föreningens
eget färgeri. Ända till slutet af 1890-talet användes
endast allmogemönster, men därefter och särskildt
efter deltagandet i Paris-utställningen 1900 har
föreningen i association med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:42:49 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbh/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free