- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
357-358

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Finska handarbetets vänner - Finska historiska samfundet - Finska hushållningssällskapet - Finska hästen - Finska indelta militären - Finska jaktföreningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

konstnärer gynnat en s. k. finsk stil, oberoende
af de etnografiska mönstren, men grundad på
finska motiv och starkt påverkad af den engelska
"studio"-stilen. Vid föreningen äro sedan
1900 fast anställda ett artistiskt biträde och
två mönsterriterskor. Afsättningen var 1885
2,700 mark, 1895 11,000, 1900 18,500 samt 1905
30,900 mark (dessutom materialier för 13,500
mark). Styrelsen består af 7 personer. En historik
för åren 1879-1904 har utgifvits af E. Aspelin.
T. C.

Finska historiska samfundet, bildadt 1875 i
Helsingfors, har, enligt stadgarna af 25 febr. 1875,
till uppgift att "genom detaljforskningar i finsk
historia, arkeologi och dithörande hjälpvetenskaper,
genom historiska urkunders utgifvande i tryck,
genom anslag till arkivforskningar o. s. v. sprida
ljus i Finlands häfder". Det utgöres af högst 24
medlemmar, sammanträder en gång i månaden (med
undantag af sommarmånaderna) och firar sin årsdag 9
nov. Dess styrelse består af ordf., sekreterare och
skattmästare. Samfundet utgifver Hisyoriallinen
arkisto
(Historiskt arkiv), hvars 4 första bd
publicerades af Finska litteratursällskapets
s. k. historiska sektion, hvarefter bd 5-19
utkommit såsom samfundets publikationer. De
innehålla dels uppsatser och meddelanden, dels
samfundets protokoll och förhandlingar. Samfundet
har äfven ombesörjt ett finskt biografiskt lexikon
("Biografinen nimikirja") 1879-83 samt utgifvit
urkundssamlingar till Finlands kamerala och
administrativa historia. Samfundet anordnade i
sept. 1906 de första "finska historikerdagarna"
i Helsingfors. M. G. S.

Finska hushållningssällskapet stiftades i Åbo 1
nov. 1797, för att, såsom det i stiftelsemötets
protokoll heter, "understödja och rikta den i
nationen vaknande hushållningsandan till det
meniga bästas vidare förkofran". Kallelsen till
detta möte utgick från biskopen i Åbo J. Gadolin,
som äfven utsågs till förste ordf. i sällskapet,
hvilket 4 febr. 1798 erhöll k. sanktion och namnet
"Kungliga finska hushållningssällskapet". När Finland
1809 förenades med Ryssland, förklarade sig kejsar
Alexander I (efter honom ha Finlands alla följande
storfurstar afgifvit samma förklaring) för sällskapets
"höge beskyddare", och efter den tiden kallas
det "Kejserliga finska hushållningssällskapet".
Alltifrån sin stiftelse har sällskapet utöfvat en
betydelsefull verksamhet. Potatisodlingens införande
och vaccinationens utbredande i landet höra till
dess tidigaste och största förtjänster. Uppsikten
öfver vaccinationsverket utöfvades af sällskapet
till slutet af 1824. då den öfverlämnades åt
Collegium medicum. Genom de af sällskapet anställde
vaccinatörerna blefvo 1803-24 mera än 200.000 barn
i alla delar af landet vaccinerade. Om jordbruket
och dess binäringar i allmänhet har sällskapet
inlagt stora förtjänster. Under en tidigare
period var linkulturen och linneslöjden föremål
för sällskapets särskilda omvårdnad. Bland de mest
ingripande åtgärder, till hvilka sällskapet tagit
initiativet, står främst inrättandet af Finlands
första landtbruksinstitut, som 1838 började sin
verksamhet på Mustiala, i Tammela socken, och som till
1860 stod under sällskapets inseende. F. n. (1907)
arbetar sällskapet för främjande af jordbruket,
skogs- och trädgårdsskötseln, ladugårdsskötseln
och mjölkhushållningen, hästskötseln samt
slöjdkunnigheten, öfver hvilkas utveckling
årsberättelser i tryck
utgifvas. Alltifrån sin stiftelse har sällskapet
utgifvit populära ekonomiska skrifter på finska och
svenska språken och dessutom arbetat i samma riktning
genom små uppsatser, som genom dess försorg införas
i almanackorna. Tid efter annan har sällskapet
dels själft utgifvit, dels understödt utgifvandet
af periodiska skrifter i landthushållning. Till
bestridande af sina utgifter har sällskapet att tillgå
för kortare eller längre tid beviljade statsanslag
samt dessutom räntorna från sällskapets egna,
genom donationer och testamenten tillkomna fonder,
hvilka 1906 uppgingo till ett sammanlagdt belopp af
öfver 630,000 mark. I spetsen för sällskapet, som
tre gånger om året sammanträder till plenum, står
en ordf., hvilken årligen väljes. Viceordf. väljes
likaledes årligen. Sällskapets angelägenheter vårdas
närmast af "bestyrelsen", hvars ordf. är sällskapets
viceordf. och som dessutom består af fyra för två år
valda ledamöter. Sällskapet har två ständiga, aflönade
tjänstemän: sekreterare och kamrerare. Sekreteraren
är föredragande och protokollist vid plena och
styrelsens sammanträden, hvarförutom det åligger
honom att sköta sällskapets korrespondens, att
för sällskapets räkning utöfva en ganska omfattande
litterär verksamhet samt taga initiativ till åtgärder
för främjande af sällskapets syften o. s. v. Därjämte
stå sällskapets arkiv, bibliotek och museum för
landtbruket och dess binäringar, hvilket museum
numera är inrymdt i Åbo stads historiska museum i
Åbo slott, samt dess slöjdskola under sekreterarens
inseende. Dessutom aflönar sällskapet konsulenter och
instruktörer uti kreatursskötsel, skogshushållning,
trädgårdsskötsel och rotfruktsodling. Under sällskapet
sorterar en kemisk och frökontrollstation. -
Sällskapets inländska ledamöter utgöra ett antal
af omkr. 1,300, spridda kring hela landet, som af
sällskapet indelats i 41 ombudsmannadistrikt. De
utländske hedersledamöternas antal är 26 (1907).
E. R."

Finska hästen tillhör en ännu föga förädlad landtras,
hvarför ock exteriörfel ofta förekomma. Den är
liten till växten, mäter i regel ej mer än 146-150
cm. öfver manken, men är särdeles stark för sin
storlek, uthållig och synnerligen förnöjsam samt
en framstående trafvare. Färgen är vanligen brun.
H. F.

Finska indelta militären. Då det under orientaliska
kriget (1853-56) visade sig, att Finlands egna
stridskrafter icke närmelsevis motsvarade vare sig
landets tillgångar eller behofvet af försvarsmedel,
uppsattes 1854-56 successivt 9 skarpskyttebataljoner
à 4 kompanier på 150 man hvarje. Härvid tog man
i anspråk den skyldighet, som enligt det gamla,
från svenska tiden ärfda indelningsverket ålåg
rote- och rusthållare att uppställa manskap. Efter
kriget, hvarunder blott några af dessa bataljoner
deltogo i ett par smärre träffningar, nedsattes
numerären till 320 man. 1863 samlades alla nio
bataljonerna till gemensamt lägermöte å Parola
malm (invid Tavastehus), där de mönstrades af
Alexander II. Särskilda omständigheter föranledde
dock dessa truppers fullständiga indragning 1868.
G. A. G.

Finska jaktföreningen, hvars stadgar stadfästes
7 dec. 1865, har till uppgift att befrämja en
rikligare tillgång på nyttigt villebråd, vaka öfver
jaktlagarnas efterlefnad, söka åstadkomma rofdjurs
utödande, befordra jaktens ändamålsenliga utöivande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:30 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbh/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free