- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
389-390

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Finstermünz - Finsterwalde - Finström - Fint - Fintias (Phintias). Se Damon - Finvid den funne. Se Arnmödlingarna - Fiol. 1. Populär benämning på violin (se d. o.) - Fiol. 2. Biljardt., ett stöd för spelarens kö. Se Biljard, sp. 380 - Fiol, Szwajpolt - Fiolblock - Fionia - Fioravanti, Valentino - Fiore della Neve, pseudonym för den Holländske författaren M. G. L. van Loghem - Fiorelli, Giuseppe - Fiorentino, italiensk målare. Se Rossi - Fiorentino, Pier Angelo - Fiorenzuola d´Arda - Fiorillo 1. Johann Dominik - Fiorillo 2. Federigo - Fioringräs, bot. namn på Agrostis stolonifera (se Agrostis) - Fiorino, Fiorino d´oro - Fioritur l. Maner - Fiotispråket ("negerspråket") - Fira - Firan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Tyrolen till Schweiz. Detta i strategiskt hänseende
viktiga pass har under tidernas lopp flera gånger
varit befäst, hvarom lämningar ännu vittna. I nyare
tid har det ånyo blifvit starkt befäst. I mars 1799
eröfrades passet af fransmännen.

Finsterwalde, stad i preussiska reg.-omr. Frankfurt
(Brandenburg). 11,685 inv. (1905). Realskola. Klädes-,
cigarr-, möbel-, gummi-, maskin- och tvålfabriker. I
trakten ligga flera brunkolsgrufvor.

Finström, en af Finlands äldsta socknar, i Åbo
ärkestift, Ålands kontrakt, omfattar nordvästra delen
af Ålands fasta land jämte en mängd öar, holmar
och skär. Den bildar jämte Geta kapellförsamling
ett imper. pastorat af 1:a kl. Landarealen 188
kvkm. Befolkningen, svensktalande, 3,773 pers. (1905).
A. G. F.

Fint (it. finta, af lat. fingere, låtsa) kallas i
fäktning hvarje rörelse med vapnet, hvarigenom man
hotar motståndaren med en stöt för att narra honom
att parera och sålunda mer eller mindre blotta sig.
C. O. N.

Fintias (Phintias). Se Damon.

Finvid den funne. Se Arnmödlingarna.

Fiol. 1. Populär benämning på violin (se d. o.). -
2. Biljardt., ett stöd för spelarens kö. Se Biljard,
sp. 380.

Fiol, Szwajpolt, polsk boktryckare i Krakau,
d. omkr. 1525, var den förste, som tryckte böcker med
cyrilliska typer, nämligen den religiösa sångboken
Osmioglosnik (1491) jämte några andra skrifter af
bibliskt innehåll. F., sannolikt af tysk härkomst
(Feyl-Sweypoldus), blef 1492 anklagad för kätteri,
men frikändes, öfver hans lif och verksamhet hvilar
dock ännu mycket dunkel, som gifvit anledning till
olika förmodanden. A-d J.

Fiolblock, sjöv., block med två olika
stora skifvor i samma plan, begagnas
på örlogsfartyg till talja på dirkarna.
O. E. G. N.*

Fionia, det latiniserade namnet på Fyn.

Fioravanti, Valentino, italiensk kompositör,
f. 1764 i Rom, d. 1837 i Capua, blef 1800 intendent
för teatern i Lissabon och 1816 kapellmästare vid
Peterskyrkan i Rom. Bland hans många (77) buffaoperor,
hvilka utmärkte sig för en frisk komisk fläkt och ett
lätt skrifsätt, som skylde ytligheten och bristen
på originalitet, voro Le cantatrici villane (1806)
och I virtuosi ambulanti (1807) de mest berömda.
A. L.*

Fiore della Neve, pseudonym för holländske författaren
M. G. L. van Loghem.

Fiorelli, Giuseppe, italiensk arkeolog,
f. 1823 i Neapel, d. där 1896, blef redan 1845 ledare
af utgräfningaraa i Pompeji, men afskedades 1849 af
politiska skäl. 1860 återfick han denna plats, var
en tid professor i arkeologi i Neapel och grundade
1864 en arkeologisk skola i Pompeji. Det grundliga,
systematiska utgräfningsarbetet därstädes daterar sig
från F:s tid. F. blef senator 1865. Han utnämndes 1875
till generaldirektör för museer och utgräfningar i Rom
och 1881 för hela Italien. Bland hans många arbeten må
nämnas Pompeianarum antiquitatum historia (1860-64),
katalog öfver museet i Neapel, om vaser från Cumæ
m. m., Documenti inediti per servire alla storia dei
musei d’Italia
(1878 ff.) samt en mängd uppsatser i
vetenskapliga tidskrifter.

Fiorentino, italiensk målare. Se Rossi.

Fiorentino, Pier Angelo, italiensk och fransk
skriftställare, f. 1806 i Neapel, d. 1864 i
Paris, flyttade till Frankrike, där han gjorde sig
bemärkt som skicklig, men hänsynslös musikalisk och
dramatisk kritiker. F. skref i "Moniteur", under
pseudonymen A. de Rouvray, i "Constitutionnel" och
"La France". En Danteöfversättning af F. har utgifvits
i många upplagor. Efter hans död utkom en samling
af hans skrifter, under titeln Les grands guignols
(2 bd, 1870-73).

Fiorenzuola d’Arda [fiårendsoåla],
distriktshufvudstad i italienska prov. Piacenza,
vid högra stranden af Arda. 3,700 inv. (1901; som
kommun 7,700 inv.). 923 besegrades därstädes Berengar
I af Italien af Rudolf II af Öfre Burgund. I närheten
finnas ruiner af den gamla staden Veleia, hvilken
förstördes af ett jordskred i 4:e årh.

Fiorillo. 1. Johann Dominik F., tysk
målare och skriftställare, af italiensk härkomst,
f. 1748 i Hamburg, d. 1821 i Göttingen, tillhörde
Batonis skola i Rom och var i flera år anställd
som historiemålare vid hofvet i Braunschweig,
i hvilken stad fadern, Ignazio F. (f. 1715,
d. 1787), var kapellmästare. 1781 flyttade
han till1 Göttingen, där han blef först ritlärare
och slutligen professor i filosofi. F. eger sin
egentliga betydelse såsom en flitig banbrytare på
konsthistoriens område. Han utgaf bl. a. Geschichte
der zeichnenden künste von ihrer wiederauflebung

etc. (5 bd, 1798-1808) och Geschichte der
zeichnenden künste in Deutschland und den
Niederlanden
(4 bd, 1815 -20).

2. Federigo F., den föregåendes broder, violinist,
f. 1753 i Braunschweig, d. omkr. 1824, var 1783-85
kapellmästare i Riga och uppträdde därefter i
Paris och London, sista gången 1794. Af F:s många
kompositioner ha endast hans mycket värdefulla
violinetyder (36 "Caprices"; nyutgifna af Spohr och
Ferd. David) bibehållit sig. 2. A. L.*

Fioringräs, bot., namn på Agrostis stolonifera (se
Agrostis).

Fiorino, Fiorino d’oro [fiårinå dårå], "guld-florin",
medeltida italienskt mynt. Se Florin.

Fioritur (it. fioritura, af fiorire, smycka med
blommor) 1. Maner, mus., utsmyckning af melodien
(särskildt i sång), upplösning af melodiska
hufvudnoter i smärre binoter. Jfr Figur 3. A. L.*

Fiotispråket ("negerspråket"), mindre riktig
benämning på Kongospråket. "Fioti" är en
förvrängning af mfioti, "neger"; språkets inhemska
namn är Kisi-kongo. Se vidare Kongospråket.
K. V. z.

Fira, sjöv., gradvis släppa efter på ett tåg,
som är styft, utan att helt och hållet lossa
det. F. af, f. loss, f. vackert, f. villigt äro
olika grader af firning, de två första liktydiga med
"lossa". Man "firar" eller "firar ned" föremål,
såsom båtar, märsrår, gafflar, hvilkas tyngd är
fullt tillräcklig att öfvervinna friktionen å ginor,
fall, litsor o. d. Lättare föremål måste halas ned,
i synnerhet då vinden "tar dem", t. ex. stag-segel,
flaggor och vimplar. Jfr Låta gå och Släcka.
O. E. G. N.*

Firan, en af beduiner bebodd oas på Sinai-halfön,
på norra sidan af Serbal, vid Wadi F., som alltid
innehåller vatten och förvandlar hela dalen till en
blomsterträdgård. Lepsius förlägger dit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:42:49 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbh/0219.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free