- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
409-410

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fiskar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

benplåtar, som hos många fiskar bekläda kroppen,
äro ombildningar af sådana hudtänder (se Fjäll).
– Knappast några andra djur, ej ens insekter eller
fåglar, förete en sådan färgprakt och färgrikedom,
som somliga fiskar utveckla. Emellertid blekna eller
försvinna dessa färger vanligen omedelbart efter
döden, hvarför de vanliga museipreparaten härom
lämna ingen eller blott en mycket ofullständig
föreställning. De intensivast färgade och brokigaste
fiskarna lefva inom tropikerna; men äfven vissa
nordiska former, framför andra
bergfiskarna (se d. o.), utmärka sig genom
synnerligen lysande färger. Fiskarnas
färg beror dels på i läderhuden liggande
celler, som innehålla färgämne (s. k.
kromatoforer), dels på iridocyter, d. v. s.
kroppar, som ega förmåga att reflektera
ljuset. Flera fiskar ega förmågan att
växla färg. Denna färgväxling beror
på de nämnda kromatoforernas egenskap
att hastigt kunna förändra form, storlek
och läge. En sådan färgförändring
iakttager man stundom hos fiskar, hvilka
plötsligt förflyttas ur skuggan i
solskenet eller från kallt till varmt vatten.
Vidare må erinras om flundrefiskarnas
förmåga att åtminstone inom vissa gränser
afpassa sin färg efter omgifningen,
hvarigenom de dels skydda sig för upptäckt af sina
fiender, dels göra sig oigenkännliga för de offer,
på hvilka de lura. – Huden å ett stort antal
fiskar tillhörande, olika grupper, både pelagiska
och djuphafsformer (se nedan), är försedd med
mer eller mindre talrika, runda eller aflånga,
starkt begränsade och glänsande fläckar: fosforescerande
organ
. Den väsentligaste delen af dessa
organ, som i öfrigt kunna vara af ganska växlande
byggnad, utgöres af körtelartade celler, oftast
omgifna af ett pigmentlager; härtill kan komma en
ljusbrytande linsartad cellgrupp. Dessa organs
anordning, läge och antal äro mycket olika hos olika
fiskar. Vanligtvis äro de belägna på sidorna och
buken, anordnade i rader (fig. 1).

illustration placeholder
Fig. 1. Fisk med fosforescerande organ.


Det utstrålade
ljuset tjänar påtagligen till att upplysa vägen för
fisken, då den ströfvar omkring efter rof i de stora
hafsdjupen; andra af dessa lysorgan ha måhända
till uppgift att locka de djur, som tjäna fisken
till näring.

illustration placeholder
Fig. 2. Skelett af abborre.


Skelettet (fig. 2) består hos en del fiskar förutom
af ryggsträngen af brosk, i hvilket förkalkningar
kunna uppträda; hos andra ersattes brosket af
benväfnad. Ryggraden utgöres hos lungfiskar och vissa
ganoider och bredmunnar af den cylindriska
ryggsträngen, omgifven af en bindväfsskida med öfre
och (delvis) undre broskbågar; hos flertalet
bredmunnar undantränges ryggsträngen delvis genom
uppkomsten af timglaslika (bikonkava) broskiga
kotkroppar; hos andra ganoider och hos benfiskarna
bestå kotkropparna äfvensom kotbågarna till större
delen af ben. I motsats till de högre ryggradsdjuren
kan man å fiskarnas ryggrad skilja på endast
två regioner: bål- och stjärtregionen (rörande den
senare se nedan). Bröstben saknas alltid. Refbenen,
som saknas hos vissa broskfiskar, äro i allmänhet
väl utvecklade hos ganoider och benfiskar. Dessutom
förekomma hos de senare ofta s. k. birefben
(tyskarnas ”gräten”): fina, smala ben, som äro
förenade med kotorna eller med de egentliga refbenen
och som äro förbeningar i muskulaturens tvärskiljeväggar;
de tjäna till att stödja musklerna. Då
dessa birefben förekomma i större mängd, kunna
de göra köttet mindre värderadt som födoämne,
emedan det blir alltför ”benigt”.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:45:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbh/0229.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free