Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fiskerimuseum i Stockholm - Fiskeristipendiat. Se Se Fiskeritjänstemän - Fiskeritillsyningsman. Se Fiskeritjänstemän - Fiskeritjänstemän - Fiskernäs - Fiskerätt. Se Fiskerilagstiftning - Fiskvatten. Se Fiskerilagstiftning - Fiskfjäll, zool. Se Fjäll 2 - Fiskfjällsutslag, med. Se Ichthyosis - Fiskfloden, Stora, namn på floder, Se Stora Fiskfloden - Fiskfoderkakor, landtbr. Se Fiskfodermjöl - Fiskfodermjöl - Fiskgift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fiskredskap, en samling fotografier belysande svenska
fisken m. m. Fiskerimuseet inrymmes tillika med
akademiens landtbruksmuseum f den nyuppförda
museibyggnaden å Experimentalfältet.
F. T–m.
Fiskeristipendiat. Se Fiskeritjänstemän.
Fiskeritillsyningsman. Se Fiskeritjänstemän.
Fiskeritjänstemän. Särskilda tjänstemän för
uppsikten, öfver och vården om fisket ha först i senare
tider funnits i Sverige. I äldre tider funnos
visserligen hamnfogdar för ordningens upprätthållande
vid fiskelägena, och under bohuslänska sillfiskets
lysande tid förordnades 1799 en intendent för
sillfisket i detta län. Denna befattning
upphörde 1821, sedan sillfisket icke mera var gifvande.
Först 1855 beviljades statsanslag såsom bidrag till
aflöning af en fiskeritillsyningsman i
Bohuslän, hvilken till 1905 lydde under K. M:ts
befallningshafvande i detta län. Samtidigt med
nämnde tillsyningsman antogs af Landtbruksakademien
en undervisare i fiskodling med
uppgift att liksom akademiens öfriga undervisare
tillhandagå allmänheten med råd och upplysningar.
1864 inrättades under samma akademi
fiskeriintendentsbefattningen för rikets
Östersjö- och sötvattensfiskerier. Vid Landtbruksstyrelsen
instiftande 1889 indrogs nämnda befattning, och i
stället tillsattes en fiskeriinspektör såsom
ledamot i denna styrelse och med åliggande att
där föredraga fiskeriärenden, att närmast under
styrelsen leda och öfvervaka de öfrige fiskeritjänstemännens
verksamhet, att taga initiativ till
fiskerinäringens ändamålsenliga befrämjande m. m. Han
skall ock till K. M:ts befallningshafvande afgifva
utlåtanden rörande fiskeristadgar.
Jämte fiskeriintendenten tillsattes 1864 också en
förste fiskeriassistent för att handha
vården om statens då befintliga normalstation för
fiskodling, biträda den förre i hans verksamhet och
på rekvisition tillhandagå allmänheten med råd och
upplysningar. Förste fiskeriassistenten fick 1897
öfvertaga en del af de åligganden, som från början
tillhört fiskeriintendenten, bl. a. att afgifva af
myndigheter infordrade yttranden i fiskerifrågor.
Sommaren 1869 tillsattes en andre fiskeriassistent
för att utföra undersökningar i fråga om
fiskevattnen m. m. För att tjäna svenska fiskexportörer
såsom sakkunnigt biträde och i allmänhet verka
för afsättningen af fisk och fiskprodukter tillsattes
1885 en fiskeriagent i London, hvilken
befattning 1888 öfverflyttades till Berlin. Alltsedan
Landtbruksstyrelsens upprättande lyda statens samtliga
fiskeritjänstemän under densamma.
Genom K. M:ts och riksdagens beslut 1904 och
sedan administrationen af västkustens hafsfisken året
förut öfverflyttats från Kommerskollegium till
Landtbruksstyrelsen, indrogos de förutvarande
fiskeriassistentbefattningarna och platsen såsom undervisare i
fiskodling, hvarefter riket uppdelades i 6 distrikt,
hvart och ett med sin fiskeriintendent.
Västra distriktet består af Hallands samt Göteborgs
och Bohus län, Södra af Jönköpings, Kronobergs,
Kalmar, Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län,
Mellersta af Älfsborgs, Skaraborgs, Värmlands och
Örebro län, Östra af Stockholms, Uppsala,
Västmanlands, Södermanlands, Östergötlands och
Gottlands län, Nedre norra af Kopparbergs, Gäfleborgs,
Västernorrlands och Jämtlands samt Öfre norra
distriktet af Västerbottens och Norrbottens län.
Fiskeriintendenterna ha hvar och en för sitt distrikt
öfvertagit de åligganden, som förut tillhörde förste
fiskeriassistenten eller de allra flesta af förre
fiskeriintendentens uppdrag. Samtidigt med upprättandet
af dessa nya fiskeriintendentsbefattningar tillsattes
1905 en ny fiskeriassistent för att vid
förefallande behof tjänstgöra inom Landtbruksstyrelsen
och biträda fiskeriintendenterna eller liksom
dessa utföra fiskeriundersökningar. Vidare förordnades
då en fiskeriingenjör med uppdrag
att biträda med utarbetande af förslag och ritningar
till inrättningar för fiskens framkomst i vattendragen,
till anstalter för undvikande af vattendragens
förorenande m. m. Slutligen inrättades fr. o. m.
sistnämnda år två fiskeristipendiat-platser,
afsedda för utbildande af fiskeritjänstemän.
Fiskeristipendiaterna äro, då sådant erfordras, äfven
skyldiga att tjänstgöra såsom extra fiskeriassistenter. (En
fiskeristipendiatplats hade förut funnits, fr. o. m.
1891.)
I Finland tillsattes redan 1860 en inspektör
för fiskerierna. Han eger att utöfva tillsyn
öfver, att de fiskerierna gällande stadgandena och
författningarna efterlefvas, att arbeta för fiskafvelns
befordrande m. m. Hans instruktion är af 16
jan. 1861. Till biträde har han en äldre och
en yngre fiskeriinspektörsassistent.
Under hans öfverinseende står statens fiskeriförsöksanstalt
å Evois. Fiskeriinspektören utgifver
”Meddelanden"”.
F. T–m. T. C.
Fiskernäs, handelsplats i Syd-Grönland, på västra
kusten, på en af de stora öarna i mynningen af
Södra Fiskfjorden under 63° 5′ n. br.
Fiskerätt. Se Fiskerilagstiftning.
Fiskevatten. Se Fiskerilagstiftning.
Fiskfjäll, zool. Se Fjäll 2.
Fiskfjällsutslag, med. Se Ichthyosis.
Fiskfloden, Stora, namn på floder i 1.
Nord-Amerika (Black-river), 2. Namaland (Aub)
och 3. Kaplandet. Se Stora fiskfloden.
Fiskfoderkakor, landtbr. Se Fiskfodermjöl.
Fiskfodermjöl, landtbr. Ur hvalkött, torsk, sill
och annan hafsfisk vinnes olja genom urkokning och
stundom genom pressning. Återstoden finner
vanligen användning som konstgödsel, fiskguano (se
d. o.), men kommer ock, då den ej undergått
förskämning, i handeln såsom fodermedel och kallas
då alltefter sin form fiskfodermjöl eller
fiskfoderkakor. Dessa fodermedel, som bestå
af fiskkött, oftast jämte ben, om varan beredts af
sill och annan smärre fisk, äro därför mycket rika
på ägghviteartade ämnen, men de ha icke fått någon
afsevärd användning och förekomma sällan i den
svenska marknaden.
H. J. Dft.
Fiskgift. Härmed kunna förstås tre olika slag af
gifter: 1) sådana, som uppstå i döda fiskar genom
af bakterier framkallad sönderdelning; 2) sådana,
som under lifvet normalt, ständigt eller tidvis, alstras
i vissa organ hos en del fiskar, samt 3) giftiga
ämnen, som man använder för att underlätta fångst af
fiskar genom att bedöfva dem eller på annat sätt
hindra dem att fly (se t. ex. Kockelkärnor).
Många fiskars kött ruttnar lätt och blir därigenom
skadligt. Antagligen emedan därvid skilda fiskslag
angripas af olika bakterier och i dem uppstå giftiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
