- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
447-448

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fiskodling - Fiskolja. Se Fisklefverolja - Fiskplanka, skpsb. Se Däck, sp. 1193 - Fiskredskap

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tande försök med odling äfven af hafsfisk, särskildt
torsk. Odling af hummer har också utförts med
god framgång. Nord-Amerikas, Englands, Frankrikes,
Hollands, Danmarks m. fl. staters ostronodling är väl
bekant. Ehuru hittills blott försöksvis företagen,
har ostronodlingen på allra sista tiden visat sig
kunna lyckas äfven vid vår västkust.

Hvilket uppseende fiskodlingsförsöken i Frankrike
väckte i hela den civiliserade världen är redan
nämndt. Kännedomen därom spreds äfven till Sverige
genom öfversättningar af utländska arbeten samt
uppsatser i tidningar och tidskrifter, och försök
i mindre skala anställdes ganska snart. Ordentliga
laxodlingsanstalter upprättades vid midten af
1860-talet, då statens normal-laxodlingsanstalt
i Östanbäck vid Ångermanälfven inrättades. Dylika
anstalter ha sedermera uppstått vid de flesta af
landets laxförande älfvar. På 1880-talet funnos
mellan 50 och 60 laxodlingsanstalter i vårt land,
1907 utgjorde de något öfver 40. Den största ligger
vid Lagan.

Fiskodlingen har omfattat hufvudsakligen de laxartade
fiskarna. I fråga om åtgärder till förökande af
öfriga sötvattensfiskar kan Sverige sägas ha gått i
spetsen. De första hittills kända försöken i denna
väg anställdes nämligen på 1700-talet i sjön Roxen
af rådman Karl Fredr. Lund i Linköping, hvilken
i Vet. akad:s handlingar 1761 offentliggjorde
ett af honom uppfunnet sätt att utkläcka abborrar
m. fl. insjöfiskar uti invändigt med ris beklädda
sumpar, i hvilka fiskarna insläpptes för att
leka. Detta enkla och praktiska sätt att utkläcka
fisk råkade dock, liksom Jacobis ungefär samtidiga
upptäckt af sättet att odla laxartade nskar, i glömska
och har först med fiskodlingens återupplifvande i
senare tider ånyo och med framgång upptagits. De
för vårt söt vattensfiske af stor betydelse varande
fiskarterna gös och röding ha hos oss med lyckadt
resultat inplanterats i en del sjöar. Med plantering
af de båda förut nämnda amerikanska fiskarna regnbågsforell
och röding har man lyckats t. o. m. i
Jämtland. Rom och yngel af dessa liksom af vissa
värdefullare inhemska fiskarter finnas nu årligen
till afsalu vid statens fiskodlingsanstalt vid
Finspång och vid Ängelsberg (i Västmanland), där ett
bolag sedan 1894 idkat fiskodling i stor skala. Den
gamla skånska karpodlingen i dammar hade i det allra
närmaste upphört, då i slutet af 1870-talet denna
odling systematiskt och i stort utförd åter upptogs
vid Gustafsborg, i Kristianstads län. På senaste
tid har man börjat odla karp och sutare i dammar i
trakterna af Lamhult och Vislanda inom Kronobergs län,
där 1907 Södra Sveriges fiskeri förening vid Aneboda
nära Lamhult håller på att anlägga en försöks- och
mönsteranstalt för dammkultur. Ända uppe i Värmland
odlar man nu karp. En af staten understödd skola
för fiskodling och fiskevård finnes vid Ängelsberg,
och Södra Sveriges fiskeriförening står i begrepp
att anordna en skola för fiskodling i dammar
m. m. vid nyss nämnda försöksanstalt, hvartill
statsanslag af 8,000 kr. lämnats för 1908. Statens
fiskeritjänstemän lämna undervisning i fiskodling,
och de i hushållningssällskapens tjänst anställde
fiskeriinstruktörerna äro verksamma för utbredningen
af denna odling.
Litt.: Lund, "Rön om fiske-plantering i insjöar"
(1767), Coste, "Instruction pratique sur la
pisciculture" (1853), Feddersen, "Fiskeavlen" (1881),
Norbäck, "Handledning i fiskevård och fiskafvel" etc.
(1884), Trybom, "Fiskevård och fiskodling" (1893),
Nordqvist, "Fiskevården och
fiskodlingen i Nord-Amerika" (1895), von dem Borne,
"Künstliche fischzucht" (4:e uppl. 1895), den
af Förenta staternas fiskerikommission utgifna
"Manual of fish culture" (1897), och Šusta,
"Fünf jahrhunderte der teichwirtschaft zu
Wittingau"(1898). R.L. (F.T-m.)

Fiskolja. Se Fisklefverolja.

Fiskplanka, skpsb. Se Däck, sp. 1193.

Fiskredskap. Med förbigående af
redskap för hval- och sälfångst, hvilka böra räknas
snarare till jakt- än till fiskredskap, kunna de i
Nord-Europa vanligaste fiskredskapen med hänsyn
till användningssätten, formen, det material,
hvaraf de äro förfärdigade, och de fisk- eller öfriga
djurarter, för hvilkas fångande de äro afsedda,
fördelas i här nedan följande grupper. Något
strängt genomfördt system kan emellertid ej
uppställas. Gränserna mellan de olika grupperna
af fiskredskap äro också i många fall svåra nog att
bestämdt uppdraga.

I. Redskap, hvarpå fisken biter eller slukar sig
fast, krokredskap med naturligt eller konstgjordt
agn eller bete:

A. Krokredskap, som får ligga mer eller mindre lång
tid i vattnet, utan att därunder särskildt passas af
den fiskande: ref.

a. Med flera krokar: långref, lina eller
backa.

b. Med en eller blott några få krokar: 1.
Faststående: ståndkrok,
angelkrok
(fig. 1). 2. Angjord till flöte och
drifvande med vinden: flytkrok.

illustration placeholder
Fig. 1. Angelkrok. Skaftet med rullen fastsatt i isen.

Kroken utan påsatt bete. (Efter modell.)


B. Krokredskap, som passas af den fiskande och
uppdrages efter napp:

a. Krokredskap, som drages efter eller från sidan
af båt eller fartyg: 1. Med en eller få krokar:
drag (se d. o.), svivel (svirfvel; se Drag med
fig. 2), makrilldörj (se Dörj). 2. Med flera
krokar: utter (fig. 2 o. 3).

b. Krokredskap, som skötes för hand, utan att dragas
efter båt: vanligt mete l. metspö, slantkrok, vanlig
dörj, vinter- eller ismete, flerstädes benämndt
glinder.

II. Hugg- eller stickredskap:

A. Krok- eller hakeformadt huggredskap, van-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:45:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbh/0248.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free