- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
459-460

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fitch, Ralph - Fitch, John - Fitchburg - Fitero - Fitger, Arthur - Fitinghoff, Laura Matilda Bernhardina - Fitja - Fittig, Rudolph - Fittja - Fitton, Mary - Fittonia - Fittri (Bulala) - Fituna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1606. Jfr Ryley, "Ralph F., England’s pioneer in India
and Burma" (1899). v.S-g.

Fitch [fi’tj], John, nordamerikansk uppfinnare,
f. 1743, d. 1798, nämnes som konstruktör af det första
ångfartyget i Amerika. På 1780-talet sysselsatte
han sig med utarbetandet af en karta öfver de stora
vildmarkerna i norra Västern, och under de resor
han för detta ändamål företog på floderna vaknade
först hos honom den tanken, att dessa skulle kunna
befaras medelst ångfartyg. Sedan han förgäfves hos
de särskilda staternas styrelser sökt erhålla medel
för tillämpande af denna sin idé, lyckades det honom
ändtligen att 1786 i Philadelphia bilda ett bolag,
för hvars räkning en af honom byggd liten ångbåt, med
en utlofvad hastighet af 8 miles (14,8 km.) i timmen,
kort därefter lopp af stapeln och verkligen någon tid
fraktade passagerare på Delaware, men med förlust,
så att bolaget 1790 måste upplösas. 1793 begaf han
sig till Frankrike, men hans försök att där göra
uppfinningen gällande misslyckades. Hans patents
prioritet framför Fultons lär ha lagligen pröfvats
och godtagits af myndigheterna i hans hemland.

Fitchburg [fi’tjb§g], stad i nordamerikanska
staten Massachusetts, vid Nashuafloden. 31,531
inv. (1900). Betydande fabriksverksamhet
(1900: 308 verk, 6,796 arbetare, 14,3
mill. doll. produktionsvärde) i synnerhet i bomull,
papper, skor, ull, maskiner och järnvaror.

Fitero [-tärå], stad i spanska prov. Navarra,
vid Ebros biflod Alhama, 223 m. ö. h. 3,469
inv. (1900). Varma källor (48°), som innehålla
klorkalcium. Ln.

Fitger, Arthur, tysk målare och skald, f. 1840 i
Delmenhorst, gjorde sina grundläggande studier
i München, Antwerpen och Paris, vistades 1863
-65 i Rom och är sedan 1869 bosatt i Bremen. Han
målar både stafflitaflor (Barbarossas uppvaknande,
1870, m. fl.) och med förkärlek väggmålningar af
dekorativ och monumental art, helst med fantastiskt
eller romantiskt innehåll, tämligen opersonligt i
utförandet. Han gjorde väggmålningar i trapphuset i
Hamburgs konsthall 1883-84, i börsen i Bremen (en 72
m. lång fris, 1890-92), i Hamburgs rådhuskällare 1895,
i Kejsarsalen och andra rum i rådhuset 1897, utförde
1898 två stora bibliska taflor för domkyrkan i Bremen
och stora dekorativa målningar på slottet i Oldenburg
(anses vara hans bästa arbete), har dessutom dekorerat
i slott, privathus och ångbåtssalonger. F. visar
mycken tilltagsenhet och oräddhet och behandlar
sina ämnen på ett alltigenom lättfattligt sätt. -
F. är äfven verksam som skald och har skrifvit flera
lyriskt färgade, teatraliskt effektfulla dramer,
såsom sorgespelen Adalbert von Bremen (1873; 2:a
uppl. med epilogen Hie Reich! Hie Rom! 1875), Die
hexe
(1878; 6:e uppl. 1895, "Hexan", uppf. 1887
i öfv. af Snoilsky, utg. s. å.; omarbetad till
operatext, Heksen, med musik af A. Enna, 1892;
"Häxan", uppf. i Stockholm 1894), Von Gottes
gnaden
(1883; 3:e uppl. 1895), Die rosen von Tyburn
(1888), Jean Meslier (1894) och San Marcos tochter
(1902; 2:a uppl. 1903) samt de litterärt mycket
betydelsefullare diktsamlingarna Fahrendes volk
(1875; 2:a uppl. 1883), Winternächte (1880) och
Requiem (1894). F. har äfven öfversatt ett par
stycken af Augier samt Byrons "Marino Faliero".
(G-g N.)

Fitinghoff, Laura Matilda
Bernhardina
, författarinna, född Runsten, f. 14 mars 1848
i Sollefteå, Västernorrlands län, gifte sig 1871
med bruksegaren K. B. Fitinghoff (d. 1892), har
utvecklat ett flitigt författarskap, dels i tidningar
och tidskrifter, dels i större arbeten, af hvilka
flertalet är afsedt till barn- och ungdomsläsning,
såsom En liten verld bland fjällen (1885; 2:a
uppl. 1901), I rosengård (1890; 2:a uppl. 1892), I
löfsprickningen
(1891; 2:a uppl. 1892) och Vårluft
(1892); vidare romanen Gamla Näset (1895; öfv. till
norska 1897), Skisser och berättelser (1:a saml. 1901,
2:a 1904) samt den mot "hvita slafhandeln" riktade Vid
gränsen
(1906), utgifven under märket Eli Heiki.

Fitja, socken i Uppsala län, Lagunda härad. 1,060
har. 250 inv. (1906). Annex (till Hjälsta)
i Hjälstaholms pastorat, Uppsala stift,
Lagunda kontrakt. Fitja kyrka är nedlagd, men
kyrkoherdebostället är kvar i socknen.

Fittig [fi’ttich], Rudolph, tysk kemist, f. 1835
i Hamburg, studerade i Göttingen och promoverades där
1858, utnämndes till professor vid samma universitet
1866 och kallades 1870 till Tübingen samt var
1876-1902 professor i Strassburg. Hans arbeten
falla inom den organiska kemien. 1864 uppfann han
den efter honom uppkallade metoden att syntetisera
aromatiska kolväten genom inverkan af natrium på
radikalernas halogenföreningar. Fenantren (se
d. o.) upptäcktes 1872 af F. Af stor betydelse äro
äfven hans arbeten öfver laktoner och omättade syror.
H. E.

Fittja, gästgifvargård och poststation nära Mälaren,
i Botkyrka socken, Stockholms län, 15 km. från
Stockholm, öfver sundet emellan Mälaren och Albysjön
leder Fittja bro. Detta pass ansåg redan Dahlbergh
vara synnerligen viktigt för hufvudstadens försvar,
och 1677 ombesörjde han därför dess befästande. Efter
krigets slut fick befästningen förfalla. Ett
1808 föreslaget slutet batteri vid F. kom ej till
utförande. L. W:son M.

Fitton [fitn], Mary, hofdam hos drottning
Elisabet af England och älskarinna åt William
Herbert, earl af Pembroke, har af flera forskare
påståtts vara den "mörka dam", som omtalas i
Shaksperes sonetter. Osannolikheten af detta
antagande har utförligast uppvisats af lady
Newdegate i "Gossip from a muniment room" (1897).
V. S-g.

Fittonia Coëm., bot., växtsläkte af fam. Acanthaceæ
med 2 lågväxta, mjukhåriga örter i Syd-Amerika. I
varma växthus och terrarier odlas ofta F.
Verschaffeltii
med vackra röd- eller hvitådriga,
mattgröna blad; blommorna äro oansenliga. G. L-m.

Fittri (Bulala), landskap i mellersta Sudan,
mellan Bagirmi i v. och Wadai i ö., tributpliktigt
till det senare, har enligt Nachtigal omkr. 90,000
inv., arabiska bulala, kuka, infödda abu-simmim,
nomadiserande tibbu och araber. Det på Leo Africanus’
tid (början af 1500-talet) mäktiga riket har
sitt namn efter lagunen F. (l. Candie), som
från ö. mottager floden Batha, vid hvilken landets
hufvudstad Java ligger. Sjöns omfång växlar betydligt
efter årstiderna.

Fituna, säteri i Sorunda socken, Sotholms härad,
Stockholms län (Södertörn), vid Kaggfjärden, en
vik af Östersjön. 9 1/2 mtl. Taxeringsvärde 274,500
kr. (1906). Hufvudbyggnaden, af sten, uppfördes
1811. F. egdes under medeltiden af släkten Bååt,
kom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:42:49 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbh/0254.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free