Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjällbacka - Fjällbenet. Se Däggdjur, sp. 1200 - Fjällbete - Fjällborstsvansar - Fjällboskapen l. Nordsvenska boskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anspråkslös natur. F. med omnejd anses vara
kapellförsamling (1,100 inv. 1906) till Kville,
Göteborgs stift, Vikornas södra kontrakt. – Utanför
F. ligger Dyngö lotsplats.
Fjällbenet. Se Däggdjur, sp. 1200.
Fjällbete, landtbr. Bete i fjälltrakter anses
vara särdeles närande och hälsosamt för kreaturen,
hvilket kan bero på växtlighetens stora innehåll
af närande beståndsdelar och på aromatiska ämnen,
hvilka inverka fördelaktigt på fodrets smaklighet
och på matsmältningen såväl som på beskaffenheten af
under betestiden alstradt kött och mjölk. Troligen
ligger orsaken än mer i den hälsobringande inverkan,
som det rörliga lifvet i den friska luften har på
djuren. För tillgodogörande af fjällbetena anläggas
fäbodar (sätrar) eller bodvallar. Se Fäbod.
H. J. Dft.
Fjällborstsvansar, zool., benämning på de med
metallglänsande fjäll beklädda borstsvansarna af
fam. Machilidæ och Lepismidæ, underordningen
Thysanura. Utom genom den nämnda
fjällbeklädnaden af vika dessa borstsvansar från de båda öfriga
fam. Iapygidæ och Campodeidæ af samma underordning
genom förekomsten af sammansatta ögon, genom mundelar,
som ej äro insänkta i en munhåla, utan inledade på
samma sätt som hos de med bitande mundelar försedda
insekterna, samt slutligen genom tillvaron af tre
trådlika bihang i abdomens spets. (Jfr Iapygidæ
och Larvborstsvansar.)
Hos fam. Machilidæ är kroppen ofvan starkt kullrig,
beklädd med bruna, metallglänsande fjäll, som mycket
likna fjärilarnas vingfjäll. Stora, af många fasetter
sammansatta ögon finnas på öfre sidan af hufvudet,
där de sammanstöta, och den 10-ledade bakkroppens
2-9 bukplåtar äro i bakre kanten utrustade med hvar
sitt par bihang, af hvilka det sista är störst och
utbildadt till hopporgan. Af särskildt intresse är,
att dylika bihang finnas äfven på höftlederna af de 2
bakre benparen, hvarför man med sannolikhet har att
i dessa hos alla borstsvansar, fast i mindre antal,
förekommande bakkroppsbihang se sista återstoden af
fordom förefintliga extremiteter äfven på denna del
af kroppen.
Af denna fam. finnas i vårt land två släkten med hvar
sin art, Machilis polypoda och Petrobius maritimus,
af hvilka den förra ej är sällsynt under stenar och
växtaffall på bergen utmed östkusten, medan den senare
ofta ses vimla i mängd på branta klippväggar vid
västkusten. Fullvuxna nå de en längd af omkr. 14 mm.
Hos fam. Lepismidæ är kroppen mera nedplattad;
ögonen äro belägna långt ner på hufvudets sidor och
sammansatta af blott få fasetter; extremitetrudiment
finnas blott på bakkroppslederna 8 och 9, och
hoppförmåga saknas. I vårt land finnes af fam. blott
en art, den intill 10 mm. långa, framåt bredare och
bakåt hastigt afsmalnande, med silfverglänsande
fjäll beklädda Lepisma saccarina. Denna träffas ej
sällsynt öfver större delen af landet i skafferier
och skåp, där matvaror förvaras. Den springer mycket
snabbt. De glänsande fjällen lossna lätt vid beröring.
G. A-z.
 |
| Kor af nordsvenska boskapsrasen, bild från Härjedalen. (Till art. Fjällboskapen.) |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
