- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
497-498

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjällning - Fjällnäs - Fjällpiparen, zool. Se Piparsläktet - Fjällpipharen, zool. Se Pipharsläktet - Fjällrackan, zool. Se Räfsläktet - Fjällreptiler l. Fjällkräldjur - Fjällripan, zool. Se Ripsläktet - Fjällros, bot. Se Rhododendron - Fjällruta - Fjällräfven, zool. Se Räfsläktet - Fjällräfven, zool. Se Räfsläktet - Fjällsippa, bot. Se Dryas octopetala - Fjällsjö - Fjällsjöälfven - Fjällskiffrar - Fjällskifling, bot. Se Lepiota - Fjällskred l. Bergskred - Fjällskäfte - Fjällskära - Fjällstugor. Se Fjäldstuer - Fjällsyra, bot. Se Oxyria - Fjälltraf, bot. Arabis - Fjällträdet, paleobot. Se Lepidodendron - Fjällugglan, zool. Se Ugglesläktet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hudsjukdomar visa också såsom hufvudsakligt symtom en
mer eller mindre begränsad fjällning. Särdeles vanlig
är fjällning på den hårbevuxna delen af hufvudet,
mjällbildning. Då orsaken till mjällbildningen kan
vara än den ena, än den andra hudsjukdomen, är det
själffallet, att behandlingen måste blifva olika,
beroende på sjukdomsorsaken, och att något visst medel
icke finnes, som hjälper mot all mjällbildning. Som
allmän regel gäller dock, att den ofta brukliga
kamningen med fin kam mera skadar än gagnar, då
därigenom huden retas, så att fjällningen i stället
blir rikligare. Lämpligare är i de flesta fall att
aflägsna mjäll med tvättningar med vatten och tvål
eller såpa. För att helt aflägsna sjukdomsorsaken
fordras ofta långvarig behandling med lämpliga medel.
L. Mbg.

Fjällnäs, sanatorium och högfjällspension i
Härjedalen, Tännäs socken, Malmagens by, i en
storslagen natur (780 m. ö. h.) nära norska gränsen,
vid Malmagsjön, som har aflopp till Ljusnan genom
illustration placeholder

Tännaälfven, och vägen mellan FunäsdaLen och
Röros, dit afståndet är omkr. 56 km. Anstalten,
som är den största i sitt slag inom landet
och kan på en gång hysa 70-80 gäster samt är
inrättad äfven till vinterpension, ligger ofvan
grangränsen, omgifven af delvis snötäckta fjäll:
Hummelfjället, Svansjökläppen, Gråstöten,
Vigeln (delvis i Norge), Stora Rutfjället och
Lilla Rutfjället (i Norge). Läkare, postkontor,
telefon m. m. Platsen lämnar tillgång till varma
och kalla bad, friluftslif i hög och ren luft samt
terrängkurer. Lungsotspatienter mottagas ej.

Fjällpiparen, zool Se Piparsläktet.

Fjällpipharen, zool. Se Pipharsläktet.

Fjällrackan, zool. Se Räfsläktet.

Fjällreptilier l. Fjällkräldjur,
Squamata l. Plagiotremata, zool. Det intima
släktskapsförhållande, som råder mellan de två
vanligen som skilda kräldjursordningar uppfattade
grupperna ödlor och ormar, har föranledt, att dessa
djurformer stundom sammanfattas under benämningen
fjällreptilier. Dessa utmärkas därigenom, att huden
är försedd med stundom förbenade fjäll eller smärre
sköldar; kvadratbenet är rörligt, ej sammanväxt med
skallen; kopulationsorganet parigt, beläget bakom
den tvärställda kloakspringan. Denna djurgrupp, som
först uppträder under juraperioden, innefattar det
vida öfvervägande antalet af nu lefvande kräldjur. Se
Kräldjur. L-e.

Fjällripan, zool. Se Ripsläktet.

Fjällros, bot. Se Rhododendron.

Fjällruta, bot., namn på Thalictrum alpinum.

Fjällräfven, zool. Se Räfsläktet.

Fjällsippa, bot. Se Dryas octopetala.

Fjällsjö, socken i Västernorrlands län, Ramsele tingslag. 79,527 har. 2,266 inv. (1906). Annex till Bodum, Härnösands stift, Ångermanlands västra kontrakt. F. skall framdeles blifva särskildt pastorat.

Fjällsjöälfven, den mellersta af Ångennanälfvens källfloder, upprinner bland de ogästvänliga fjällen i nordligaste Jämtland och bildas af två källarmar. Slipsik- l. Saxälfven, som börjar på Orrnäsfjällen och på en lång sträcka bildar gräns mellan Lappland och Jämtland och efter 100 km. lopp utfaller i den 37 km. långa, smala Tåsjön, som jämväl upptager en sydlig källarm, Jougdälfven (75 km.), hvilken strömmar genom sjön Jougden (463 m. ö. h.). Sedan älfven, nu kallad Tåsjöälfven, lämnat den för sin rika växtlighet berömda Tåsjödalen, upptager den från v. afloppet för den stora Flåsjön (130 kvkm., 297 m. ö. h.) i Jämtland samt något längre ned, i Bodumsjön, den från n. kommande Rörströmsälfven (100 km.), aflopp för en mängd sjöar och bäckar på Byrg- och Blajkfjällens södra sluttningar, strömmar genom Fjällsjön (208 m. ö. h.), hvarefter den får namnet F., samt skyndar vidare genom Fjällsjö och Ramsele socknar, där den från v. upptager en förgrening från Faxeälfven, Vängelälfven, och förenar sig i Lidens socken på 105 m. höjd med Ångermanälfvens norra älfgren. Längd
250 km., vattenområde 8,700 kvkm. (7,2 proc. sjöar), däraf 10 kvkm. i Norge.

Fjällskiffrar, geol. kollektivbenämning för de
kristalliniska skiffrar (hornblände-, glimmer- och
lerglimmerskiffrar), som uppbygga hufvudparten af
fjällregionerna på ömse sidor om riksgränsen mellan
Sverige och Norge alltifrån Jämtland norrut, oafsedt
om de tillhöra Seve- eller Köligruppen (se dessa ord).
E. K.

Fjällskifling, bot. Se Lepiota.

Fjällskred l. Bergskred, lossnande och nedrasande
af jämförelsevis större klippblock och bergpartier
utför mer eller mindre branta bergsluttningar. Inom
Sverige äro bergras föga vanliga, men i Norge och
i Alperna förekomma sådana oftare, ej sällan af
ganska ödeläggande beskaffenhet. Jfr Jordskred.
E. E.

Fjällskäfte, gods i Flöda socken, Södermanlands
län, fideikommiss inom släkten Celsing, utgör med
underlydande i Flöda och Lerbo socknar 14 5/8 mtl,
tax. till 464,000 kr., med en egovidd af omkr. 2,600
har, däraf 410 har odlad jord. Därtill kommer en såg,
tax. till 3,900 kr. F. nämnes redan på 1400-talet,
mot hvars slut det kom till släkten Kagg, som
det tillhörde i 200 år. Riksmarsken Lars Kaggs
änka miste F. vid reduktionen på 1680-talet. Åter
enskild egendom, kom F. i slutet af 1700-talet
till presidenten frih. Gustaf Celsing, hvars
broder Ulrik 1804 stiftade det stora Celsingska
fideikommisset, sedermera deladt, men bibehållande
sin fideikommissnatur. Nuv. innehafvare är frih. Lars
Gustaf Ulrik Celsing.

Fjällskära, bot., namn på Saussurea alpina.

Fjällstugor. Se Fjeldstuer.

Fjällsyra, bot. Se Oxyria.

Fjälltraf, bot. Se Arabis.

Fjällträdet, paleobot. Se Lepidodendron..

Fjällugglan, zool. Se Ugglesläktet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:30 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbh/0273.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free