- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
501-502

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärdingsbönder. Se Bonde, sp. 1087, och torp - Fjärdingsdomar. Se Allting - Fjärdingsman - Fjärdingsroten. Se Fjärdingen - Fjärdingsväg - Fjärdsälsläktet, zool. Se Säldjur - Fjärdung. Se Fjärding - Fjärdvik - Fjäre - Fjäre och Viske kontrakt - Fjärestad (ej Fjerrestad l. Fjärrestad) - Fjärilar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fjärdingsbönder. Se Bonde, sp. 1087, och Torp.

Fjärdingsdomar (isl. fiorðungsdomr). Se Allting.

Fjärdingsman (jfr Fjärding 2), från äldre
tider namn på en person, som är anställd till
kronobetjäningens biträde, vare sig med uppbörden af
skatterna eller med polisen och ordningen å landet
o. s. v. (Se t. ex. Karl IX:s förslag till förordning
om fogdars, länsmäns och fjärdingsmäns befattning med
uppbörden 8 dec. 1606; häradsfogdeinstr. 9 okt. 1688,
§ 21.) Samma befattning tillkommer honom ännu på
sätt i särskild lag finnes närmare föreskrifvet (lag
ang. fjärdingsmansbestyrets utgörande 29 sept. 1899
och instruktion s. å.). Denna befattning, som förr
utan ersättning ålåg innehafvare af krono-, skatte-
och frälsejord och omgångsvis mellan dem utöfvades, är
fortfarande ett menighetsbestyr, men fjärdingsmannen
utses numera å kommunalstämma för en tid af minst tre
år och förses med skälig ersättning, som bestämmes
å kommunalstämma och utgöres efter enahanda grund
som andra kommunalutskylder. I regel skall en
fjärdingsman finnas inom hvarje socken, men är denna
af större vidd, må två eller flera fjärdingsmän,
efter pröfning af K. M:ts befallningshafvande, där
anställas, liksom två eller flera smärre socknar
inom samma länsmansdistrikt kunna förena sig om
en. Kronofogden pröfvar den utsedde personens
lämplighet för befattningen och anmäler, om han
finner honom icke lämplig, förhållandet för K. M:ts
befallningshafvande, som eger att förordna om nytt
val, om skäl därtill föranleda. Th. R.*

Fjärdingsroten. Se Fjärdingen.

Fjärdingsväg, fjärdedelen af den gamla svenska milen,
9,000 f. = 2,672 m.

Fjärdsälsläktet, zool. Se Säldjur.

Fjärdung. Se Fjärding.

Fjärdvik, ångsåg med 2 ramar i Bjärtrå socken,
Västernorrlands län, tillhör Trävaruaktiebolaget
Locknö. Tillverkning 1906: 15,550 kbm. sågade trävaror
samt 60.000 hl. träkol, med ett sammanlagdt värde
af 462,000 kr. 106 arbetare.

Fjäre, härad i Hallands län. ingår i länets norra
domsaga och Kungsbacka fögderi samt omfattar socknarna
Ölmevalla, Landa, Frillesås, Gällinge, Idala, Fjärås,
Förlanda, Hanhals, Tölö, Lindome, Älfsåker, Onsala,
Vallda, Släp. 71,520 har. 19,177 inv. (1906).

Fjäre och Viske kontrakt, i Göteborgs stift,
omfattar de nio pastoraten Tölö, Lindome och Älfsåker;
Vallda och Släp; Onsala; Kungsbacka stad och Hanhals;
Fjärås och Förlanda; Ölmevalla och Landa; Frillesås,
Gällinge och Idala; Värö och Stråvalla; Veddige,
Ås och Sällstorp. 94,211 har. 26,783 inv. 0906).

Fjärestad (ej Fjerrestad l. Fjärrestad), socken
i Malmöhus län, Luggude härad. 1,368 har. 585
inv. (1906). Annex till Bårslöf, Lunds stift,
Luggude kontrakt.

Fjärilar, Lepidoptera, zool., insektordning, hvars
huvudkännetecken äro: fullständig förvandling,
fyra helt eller delvis fjällbetäckta vingar samt
en under hvilan spiralformigt hoprullad, af de
båda underkäkarna (maxillerna) bildad sugtunga. Ej
sällan saknas emellertid sugtunga hos nattfjärilar
eller är åtminstone förkrympt, i synnerhet ofta hos
spinnarfjärilar, som i utbildadt tillstånd ej upptaga
någon föda. Hos vissa nattfjärilars honor kunna äfven
vingarna vara förkrympta eller alldeles saknas,
såsom hos de masklika honorna af släktet Psyche. -
Fjärilarnas hufvud upptages till betydlig del
af de stora fasettögonen på hufvudets sidor,
hvarjämte många äro utrustade äfven med ett par små
i den täta hårigheten på hufvudets öfre del dolda
punktögon. Antennerna äro af mycket växlande form:
klubbformiga, spolformiga, kamtandade, fjäderlika
eller helt enkelt trådformiga, långsamt afsmalnande
mot spetsen. Då mundelarna (se fig. 1) äro utvecklade,
äro de sugande, i det de långa, smala, rännformiga
maxillerna äro inpassade mot hvarandra, så att de
tillsammans bilda ett sugrör, hvilket i utsträckt
tillstånd kan vara längre än hela kroppen.

illustration placeholder
Fig. 1. Mundelar: a af Zygæna (sedd från sidan), b af

noctuid (sedd framifrån, med oregelbundet upprullad

sugsnabel). A antenner (afskurna), Lr öfverläpp,

Lt underläppspalper (på b afskurna), Md mandibel

l. öfverkäk (förkrympt), Mx maxill l. underkäk,

som tillsammans med den närsittande underkäken

på andra sidan bildar den långa sugsnabeln, Mxt

underkäkspalper, O fasettöga. (Förstorad bild.)

Dess öfre del är hornartad
och styf, medan däremot yttersta spetsen alltid
är mycket böjlig, mjuk och känslig samt besatt
med små hvassa tornar, med hvilka den kan bana
sig väg in i blommans stundom svåråtkomliga
honungsgömmen. I hvilande tillstånd ligger det
till en platt spiral hoprullade sugröret oftast,
alldeles doldt mellan de från hufvudets undersida
vanligen snedt framåt och uppåt riktade, stora och
starkt ludna labialpalperna. Öfriga mundelar pläga
vara mycket förkrympta. Märkvärdigt afvikande
i mundelarnas bildning och användning äro de
s. k. Yuccamalarna (se d. o.). Afvikande äro äfven
de till fam. Eriocephalidæ hörande småfjärilarna,
som ha bitande mundelar med väl utvecklade mandibler
och som lefva af pollen. - Mellankroppens vanliga
3 leder äro fast förenade. Prothorax är helt kort
och på hvardera sidan utrustad med ett mer eller
mindre utveckladt hudbihang (patagium), som är
tätt betäckt med fjäll och hår och bildar den
s. k. halskragen. Synnerligast hos vissa nattflyn
är denna halskrage stor och besitter en viss
rörlighet. Man har stundom i dessa bihang velat
se en kvarlefva af ett tredje par vinglika bihang
på främsta mellankroppsleden af vissa paleozoiska
insekter. Mesothorax är mellankroppens största parti
och bär framtill på hvardera sidan två hudbihang
(tegulæ), som äro tätt håriga och fjällbeklädda och
täcka framvingarnas rot. De fyra hinnaktiga vingarna
hållas utspända af ett växlande antal vingribbor l.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:29:15 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbh/0275.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free