- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
517-518

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärsingar - Fjärsingsläktet - Fjärås - Fjärås bräcka - Fjäten. 1. Västra F. - Fjäten. 2. Östra F. - Fjätälfven. Se Dalälfven, sp. 1201 - Fjöl, äldre beteckning för plogens vändskifva. Se Plog - Fjölne, nord. myt. Se Fjolner - Fjörgyn, nord. myt. Se Fjorgyn - Fjörsvartnir, nord. myt. Se Fjorsvartner - Fjösbenta vråken, zool. Se Vråksläktet - F-klarinett, mus. Se Klarinett - F-klav, mus. Se Bas-klav - f. Kr. - Fl. 1. Kem - Fl. 2. Förkortning - fl. - f. l., förkortning för lat favete linguis, (se d. o.) - Fla. - f. l. a. - Flaavand, Se Bandak - Flaccus, Cajus Valerius F. Setinus Balbus - Flaccus, Quintus Horatius. Se Horatius - Flach, svensk adlig ätt - Flach, Ulrik Ferdinand - Flach, Fredrik Krister Sigismund (Sigge)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till de taggfeniga fiskarna (Acanthopterygii)
och utmärkt af långsträckt, hoptryckt, med små
fjäll täckt kropp, tämligen stor, uppåtstigande
munöppning, en mycket liten taggstrålig ryggfena,
stora gälöppningar o. s. v. Till dessa fiskar,
hvilka vistas i hafvet, räknas öfver 100
arter från nästan alla haf. Se Fjärsingsläktet.
L~e.

Fjärsingsläktet 1. Drakfisksläktet, Trachinus,
zool
., utmärkt genom familjens kännetecken (se
Fjärsingar) samt genom sina mycket små cykloida
fjäll (se Fjäll), två ryggfenor, genom sitt med en
bakåt riktad tagg beväpnade gällock samt därigenom att
bukfenorna ligga framom bröstfenorna. Detta släkte har
i Skandinavien en art, vanliga fjärsingen, T. draco,
hvilken förekommer icke sällsynt vid västra kusten
samt i södra Östersjön.

illustration placeholder
Vanliga fjärsingen.


Äfven vid det öfriga Europas kuster är den ganska
allmän. Den är till färgen på ryggen och sidorna
uppåt mörkbrun, med svarta, blåa och gröna streck,
på sidorna nedåt hvit, med ljusblåaktiga, gul- eller
gråaktiga, snedt öfver kroppen gående band samt uppnår
en längd af inemot 40 cm. Fjärsingen, hvars bakre
ryggfena är, liksom analfenan, synnerligen lång,
lefver ensligt på medelmåttigt djup med sandbotten,
där den gräfver sig ned uti sanden och håller sig gömd
för att obemärkt öfverfalla sitt rof (smärre fiskar,
kräftdjur o. s. v.). Den leker under högsommaren. I
förbindelse med gällockstaggen och taggarna i den
första ryggfenan står en giftapparat (se därom
Fiskgift, sp. 438-439). Köttet säges vara välsmakande.
J. G. T. (L-e.)

Fjärås, socken i Hallands län, Fjäre härad. 14,452
har. 3,250 inv. (1906). F. bildar med Förlanda ett
regalt pastorat i Göteborgs stift, Fjäre och Viske
kontrakt.

Fjärås bräcka, en tvärs för västra ändan af
sjön Lygnern vid Fjärås kyrka i nordligaste
Halland befintlig, omkr. 50 m. hög, åsformad
vall, bestående af rullstensgrus, som af
en glaciärälf aflagrats framför landisens
kant, då denna under afsmältningsperioden
en tid befann sig vid denna punkt.
E. E.

Fjäten. 1. Västra F., kronopark v. om Fjätälfven
i Särna socken och revir, Kopparbergs län, bildades
på grund af Domänstyrelsens beslut 10 april 1902 och
omfattar 8,574 har.

2. Östra F., kronopark i samma socken
ö. om Fjätälfven, gränsar i n. och ö. mot
Lillherrdals socken i Härjedalen. Kronoparkens
I-V block omfatta 40,684 har.
G. Sch.

Fjätälfven. Se Dalälfven, sp. 1201.

Fjöl, äldre beteckning för plogens vändskifva. Se
Plog.

Fjölne, nord. myt. Se Fjolner.

Fjörgyn, nord. myt. Se Fjorgyn.

Fjörsvartnir, nord. myt. Se Fjorsvartner.

Fjösbenta vråken, zool. Se Vråksläktet.

F-klarinett, mus. Se Klarinett.

F-klav, mus. Se Bas-klav.

f. Kr. (f. Kr. f.), vid årtal förkortning för före
Kristus
(före Kristi födelse).

Fl. 1. Kem., tecken för fluorens atomvikt, 19,0. -
2. Förkortning för lat. Flaminius, Flavius och flamen
(se d. o.).

fl., förkortning för florin.

f. l., förkortning för lat. favete linguis (se d. o.).

Fla., förkortning för Florida.

f. l. a., en på recept förr använd förkortning för
lat. fiat lege artis, må tillredas enligt konstens
föreskrift. Jfr f. s. a.

Flaavand [flåvann]. Se Bandak.

Flaccus. 1. Cajus Valerius F. Setinus Balbus,
latinsk skald, d. före 90 e. Kr., skref, antagligen
kort efter Jerusalems eröfring (70 e. Kr.), ett epos,
Argonautica, som han tillegnade Vespasianus och som i
ofullständigt skick kommit till oss. Dikten är en fri
efterbildning af Apollonios Rhodios’ epos. Största
delen upptages af måleriska beskrifningar af de
nejder, som argonauterna besökte på sin färd. Genom
skildringens liflighet, skarp karaktärsteckning
och motivering af händelserna har F. i vissa
partier öfverträffat sin förebild, men är honom
underlägsen i andra, genom svulstiga öfverdrifter,
retoriska utsmyckningar samt sökta bilder och
liknelser. Hans förebild i språket var Vergilius. De
viktigaste upplagorna utgåfvos 1863 af G. Thilo,
1871 af G. Schenkl, 1875 af E. Baehrens samt 1904 af
Giarraratano. - 2. Quintus Horatius F. Se
Horatius.

Flach [flakk], svensk adlig ätt, som härstammar
från Elsass, där den innehade adlig värdighet och
omnämnes redan 1209. Ätten inkom till Sverige 1685,
naturaliserades 1719 och introducerades på riddarhuset
1720.

1. Ulrik Ferdinand F., lärare och
läroboksförfattare, f. 29 mars 1820 i Sandhems socken,
Skaraborgs län, d. 23 dec. 1891 i Skara, blef student
i Uppsala 1838, filos. doktor 1845 och kollega
vid Skara allmänna läroverk 1849 samt var 1859-85
lektor i främmande lefvande språk därstädes. F. utgaf
Tysk läsebok (1857; 3:e uppl. 1876), Förberedande
läsöfningar i tyska språket
(1858; 2:a uppl. 1862),
Tysk språklära (1861; 5:e uppl. 1878) jämte
Extemporaliebok (3:e uppl. 1881) och Schlüssel
zum deutschen extemporalienbuch
(3:e uppl. 1880) samt
Tysk elementarbok (3:e uppl. 1874). (P. E. L-m.)

2. Fredrik Krister Sigismund (Sigge) F., den
föregåendes brylling, landthushållare, f.
2 okt. 1839 i Fors socken, Älfsborgs län,
genomgick Chalmersska slöjdskolan i Göteborg, aflade
1860 studentexamen och blef 1861 underlöjtnant
vid Skaraborgs regemente, där han 1879
befordrades till kapten. Han tog afsked
ur armén 1891, men återinträdde där som
kapten 1905. Egare af landtgårdarna Prinshaga
och Ökull vid Axevalls järnvägsstation i
Västergötland, har F. inlagt synnerligen stora
förtjänster om svenska jordbruksnäringen genom
sin framgångsrika verksamhet för nötboskapsalvelns
förbättring, särskildt genom sitt förslag till
premiering af nötboskap, hvilket blifvit antaget i
de flesta län. F. är en af de ledande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:15:20 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbh/0283.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free