- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
537-538

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flamländska - Flamländska hästen - Flamländska konsten. Se Målarkonsten - Flammarion, Camille - Flammberg, Gottfried, pseudonym. Se Ebrard, A. - Flammermont, Jules - Flammula, Bitterskifling - Flamningstemperatur. Se Bergolja, sp. 1484, och eldfarliga oljor - Flamska språket. Se Flamländska - Flamsk väfnad. Se Haute-lisse - Flamsteed, John

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

flamländske språkforskaren, skalden och historikern
Willems länge kämpat för en gemensam rättskrifning
för flamländskan och holländskan samt sökt
bevisa, att skillnaden mellan båda språken blott
var skenbar, åstadkoms på språkkongressen i Gent
1841 en sammanslutning mellan båda skriftspråken,
hvilka därigenom måste anses ha uppgått i ett
språk, det nederländska. Ordböcker, som för några
årtionden sedan kallades flamländska, heta nu
nederländska. "Dictionnaire néerlandais-français"
af abbé Olinger (1874) kallades i äldre upplagor med
den gamla rättskrifningen "flamand-français". Ehuru
det nuvarande skriftspråket i Belgien i flera
punkter (t. ex. i fråga om ordval, genus,
syntax och fraseologi) företer afvikelser från
det holländska, har skillnaden mellan flamländska
och holländska numera framför allt tillämpning på
folkspråken. Flamländska talas i södra Holland, i den
germanska delen af Belgien - med undantag af en liten
trakt i öster, som är rent tysk, - samt i franska
Flandern. Gränsen mellan flamländska och franska
(samt vallonska) språken går i nästan rak riktning
från ö. till v. genom mellersta Belgien och ett hörn
af norra Frankrike, eller från trakten strax s. ö. om
Louvain väster ut något s. om Bruxelles (där likväl en
mycket talrik vallonsk befolkning finnes) till franska
gränsen något v. n. v. om Lille och går sedan in i den
nordligaste delen af Frankrike nära intill staden S:t
Omer i v. och Gravelines i n. v. Sträfvandena att åt
det flamländska språket förvärfva större inflytande
och att motarbeta det franska språkets öfvervälde
i Belgien äro kända under namnet den flamländska
rörelsen
. Många af Belgiens yppersta män, såsom
Willems, Blommaert, Conscience, van Duyse m. fl.,
ha gått i spetsen för denna riktning. Om flamländska
språkets officiella ställning i Belgien se d. o. -
Af nyare skrifter öfver flamländska dialekter
kunna nämnas De Bo, "Westvlaamsch idioticon"
(1873; 2.a uppl. 1893), och Schuermans, "Algemeen
vlaamsch idioticon" (1865-70). - Se f. ö. Te Winkel,
"Geschichte der niederländischen sprache" (1898), och
Verdam, "Uit de geschiedenis der Nederlandsehe taal"
(1903). Fr. L-r.*

Flamländska hästen förekommer på Nordsjökusten och
tillhör det kallblodiga slaget. Den karakteriseras
af grof benbyggnad, stort hufvud, tjock hud och
stark hårväxt, särskildt å benen och i manen. Den
år mörkfärgad, och dess blod ingår i de tyngre
såväl engelska som franska arbetshästarna.
H. F.

Flamländska konsten. Se Målarkonsten.

Flammarion [-riå’], Camille, fransk astronom och
skriftställare, f. 25 febr. 1842 i Montigny-le-Roi,
ingick 1858 som lärjunge vid astronomiska
observatoriet i Paris, öfvertog 1863 redaktionen
af "Cosmos" och 1865 af den vetenskapliga delen af
"Siècle". 1868 gjorde han flera ballongfärder för att
studera fuktighetsförhållandena och luftströmmarna i
atmosfärens öfre lager. Sin egentliga ryktbarhet har
F. vunnit genom sin förmåga att på ett underhållande
sätt popularisera naturvetenskaperna, särskildt
astronomien. Men hans skrifter röja på samma gång
en benägenhet för mysticism, och flerstädes visar
han en uppenbart spiritualistisk världsåskådning. Af
hans skrifter har i synnerhet La pluralité des mondes
habités
(1862; "Bebodda verldar", 1868; ny uppl. 1906)
väckt ett oerhördt uppseende och öfversatts på de
flesta språk. Äfven Les mondes imaginaires et
les mondes réels
(1864;
"Fantasiens verldar och verklighetens verldar",
1867) och Dieu dans la nature (1866; "Gud i
naturen", 1868), Les merveilles célestes (1865;
"Himlens under", 1870), Astronomie populaire
(1880; "Populär astronomi", 1895-97), Uranie (1889;
2 sv. öfv. "Urania" i flera uppl. 1890), La fin du
monde
(1893; "Världens undergång", s. å.), L’inconnu
et les problèmes psychiques
(1900; "Det okända och
lifvets psykiska gåtor", s. å.) och många andra ha
vunnit stor spridning. Bland F:s arbeten af något mera
vetenskaplig karaktär märkas Catalogue des étoiles
doubles et multiples
(1878) och La planète Mars et ses
conditions d’habilabilité
(1892). Med understöd af en
privat donation öppnade F. 1887 ett eget observatorium
i Juvisy, ej långt från Paris. F. uppsatte 1882
månadsskriften "Astronomie" samt stiftade 1887 den
populärvetenskapliga Société astronomique de France,
hvars "Bulletin" han fortfarande utger. Flera af
hans arbeten ha utgått i ett 40-50-tal upplagor.
illustration placeholder

(B-d.)

Flammberg, Gottfried, pseudonym. Se Ebrard, A.

Flammermont [-må’], Jules, fransk historiker, f. 1852,
d. 1899 i Lille, professor i historia i Poitiers
och Lille, skref bl. a. Négociations secrètes de
Louis XVI et du baron de Breteuil
(1885), Études
critiques sur les sources de l’histoire du XVIII:e
siécle
(1886), Lille et le Nord au moyen âge (1888)
samt De l’authenticité des Mémoires du Talleyrand
(1892), det sistnämnda arbetet ett skarpt angrepp på
tillförlitligheten af hertig de Broglies edition af
de Talleyrandska memoarerna.

Flammula, Bitterskifling, bot., ett släkte
bland hattsvamparna. Arterna likna Pholiota mutabilis
och växa liksom denna på stubbar och stockar,
men skiljas lätt från denna därpå, att de sakna
ring på foten. Deras smak är bitter och obehaglig.
G. L-m.

Flamningstemperatur. Se Bergolja, sp. 1484,
och Eldfarliga oljor.

Flamska språket. Se Flamländska.

Flamsk väfnad. Se Haute-lisse.

Flamsteed [flä’mstid], John, engelsk astronom,
f. 14 aug. 1646 i Derby, d. 31 dec. 1719, utgaf
redan omkr. 1667 sitt första arbete, som handlar
om tidsekvationen. Sedan han 1673 blifvit magister
artium vid universitetet i Cambridge, där han dock
ej synes ha studerat, utnämndes han 1676 till
"astronomer royal" och direktor för det 1675 af
Karl II inrättade observatoriet i Greenwich. -
Samtidigt med att den celesta mekaniken genom Newton
undergick en fullständig revolution, införde F. så
betydande förbättringar i observationskonsten, att
Baily räknar den moderna astronomiens uppkomst från
1676, då F. började sina observationer. Dessa finnas
samlade i F:s Historia coelestis brilannica (1712;
utg. 1725 af Halley i ny, fullständigad uppl.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:30 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbh/0297.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free