Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel / 545-546 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flandrin, Jean Hippolyte - Flandriska nötkreatursrasen - Flanell - Flanera - Flank. 1. Befästningsk. - Flank. 2. Krigsv.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1848-49 målade han i den nybyggda basilikan S:t Paul i
Nîmes Kristus mellan Petrus och Paulus, Evangelister
och Kyrkofäder samt på skeppets murar en Procession
af martyrer och heliga jungfrur. Denna senare tanke
upptog F. igen i S:t-Vincent-de-Paul i Paris. Där
målade han 1850-54 en stor fris på hvardera väggen,
framställande ett oändligt tåg, på den ena sidan
af apostlar, kyrkofäder och manliga martyrer,
på den andra af kvinnliga martyrer (se fig.) och
botgörerskor, tillsammans mer än 150 figurer, som
vandra fram till den i koret tronande Kristus.

Grupp af kvinnliga kristna martyrer, från H. Flandrins frismålningar i kyrkan S:t-Vincent-de-Pauls skepp.

Denne senare är målad af Picot. Slutligen utförde F. i
hufvudskeppet af S:t-Germain-des-Prés en stor
bildcykel af 20 målningar, omfattande hufvudmomenten i
nya och gamla testamentet. Han efterlämnade dessutom
en mängd nobelt och gediget uppfattade porträtt -
bland dem ett berömdt helfigursporträtt af Napoleon
III. Hans damporträtt beundrades för sin intima,
nästan religiösa grace. Särskildt berömd är bilden
af en ung flicka: La jeune fille à l’œillet rouge
(1859), som gaf kritiken anledning att kalla honom
den ärbara kvinnans målare. Han kan med skäl nämnas
som den högste målsmannen för det religiösa måleriet
i den moderna tiden, ty hos honom förenades den
rena religiösa åskådningen med ett konstnärligt
sinne af rikaste begåfning. Jfr J. B. Poncet,
"H. F." (1864), de Montrond, "H. F." (3:e
uppl. 1876), Delaborde, "Lettres et pensées
d’H. F." (1877), C. G. Estlander, "H. F., hans lefnad
och verk" (1890), L. Flandrin, "H. F., sa vie et
son œuvre" (1902). - Hans broder, Paul F., f. 1811,
d. 1902, var en ansedd landskapsmålare, utförde äfven
religiösa bilder och väggmålningar (i S:t-Séverin,
i hederslegionens palats m. fl. st.) och en mängd
porträtt, målade eller tecknade. Representerad
i Luxembourg och i franska provinsmuseer.
C. R. N. (G-g N.)

Flandriska nötkreatursrasen (fr. La race flamande),
som omfattar omkr. 100,000 renblodiga djur, har sitt
förnämsta afvelsområde i norra delen af dep. Nord
och nordöstra delen af Pas-de-Calais. Rasen besitter
kombinerad mjölk- och gödförmåga, och mjölkmängden
belöper sig till i medeltal 3,000 kg. per år och
ko. Mot kroppsformen kan anmärkas, att
framdelen ofta är svagt utvecklad. Mankhöjden är 135
cm., bröstomfånget 196 cm. och lefvande vikten 450-550
kg. hos fullvuxna kor. Färgen är oftast enfärgadt
brun, från ljust rödbrun till djupt mörkbrun. Dock
förekomma hvita tecken och fläckar å hufvud, jufver
och bröstets främre del. Hornen äro hvita med
svarta spetsar. Rasen har flera underafdelningar,
bland hvilka Maroillaise-slaget är det mest
bekanta. Stambok finnes sedan 1886. H. F.

Flanell
(fr. flanelle, it. flanella), ett slags mjukt
ylletyg. Bomullsflanell, en imitation af det
föregående, väfves i 3- eller 4-skaftad kypertbindning
med tämligen fin varp och tjockare, lössnodt
inslag samt ruggas för att bli ullig
och mjuk. Såväl ylle- som bomullsflanell
användes hufvudsakligen till underkläder och
foder, tryckt flanell till barnkläder m. m.
G. A. W.

Flanera (fr. flâner, af okänd härledn.; möjl. af
fnisl, flanni, njutningslysten människa), promenera
utan mål, gå och drifva på gatorna i behaglig
sysslolöshet och ofta stanna för att betrakta än det
ena, än det andra. - Flanör (fr. flâneur), en som
flanerar, dagdrifvare.

Flank (fr. flanc, sida). 1. Befästningsk.,
en befästningslinje, som har till uppgift
att längsefter bestryka, flankera, en annan
längre linjes graf och närmast framför liggande
terräng. Den flankerande linjen bör med den
flankerade bilda en mot egen ställning ingående
vinkel af minst 90°. (Jfr Bastion.) Flank kallas
äfven en tillbakadragen befästningslinje, som har
till ändamål att skydda en ställnings sidor eller
flanker för fiendens kringgående rörelser. (Jfr
Lynett.) - 2. Krigsv., den yttersta punkten af en
i något slags formering uppställd truppafdelning
eller af en stridsställning. Benämningen högra och
vänstra flanken bibehålles äfven efter vändning från
fienden. Om en truppafdelning är vänd åt flanken,
säges den stå i flankställning, och då den rör sig
i denna, kallas rörelsen flankmarsch. Då minsta
stridsverksamheten kan utvecklas i flanken, är denna
en trupps eller en ställnings sårbaraste del, hvilken
fienden gärna vill åt och hvilken därför måste skyddas
genom en bakom densamma uppställd truppafdelning,
om naturligt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>