- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
583-584

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flickan från Norge. Se Margareta, norska furstinnor - Flickan i det gröna, bot. Se Nigella - Flickfjärilar - Flick- och samskoleföreningen - Flickskolemöten. Se Lärarmöten - Flickskolor. Se Skolväsen - Flicksländor - Flickveckan. Se Vecka - Fliedner, Theodor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Flickan från Norge. Se Margareta, norska furstinnor.

Flickan i det gröna, bot. Se Nigella.

Flickfjärilar, Brephidæ, zool., en liten grupp af
nattfjärilar af så omtvistad systematisk ställning,
att den lämpligast torde böra betraktas som en
underordning, jämställd med spinnare, nattflyn och
mätare, med hvilka underordningar den af olika
författare blifvit förenad. Af det hithörande
släktet Brephos förekomma i vårt land blott
två arter, af hvilka den vanligaste är bruna
flickfjärilen
(B. parthenias), en medelstor
fjäril med bruna, gråpudrade framvingar samt
orangegula bakvingar, hvilka liksom de främre äro
försedda med svarta teckningar. Fjärilen är ej
sällsynt om våren i björkskog och flyger om dagen.
G. A-z.

Flick- och samskoleföreningen, en i Stockholm 14
juni 1901 bildad förening af lärarinnor och lärare
vid Sveriges högre flickskolor och samskolor, har
till uppgift att arbeta för dessa skolors och deras
lärarkårs intressen. Medlemmarna äro fördelade på
kretsföreningar, som genom sina ordförande stå i
förbindelse med centralstyrelsen, hvilken består af
7 ledamöter och 3 suppleanter. Vid slutet af 1906
omfattade föreningen 55 kretsföreningar med inalles
1,001 medlemmar. Bland de syftemål föreningen hittills
sökt verka för må nämnas följande: 1) viss kompetens
för afgångsbetyg från 8-klassig flickskola, större
hänsyn till de kvinnliga lärjungarnas intressen
vid samskolorna, tillåtelse att för studentexamen
vid flickskolor och högre samskolor få kombinera
ämnen och kurser på annat sätt än vid de allmänna
läroverken; 2) åstadkommandet af förbättrade
läroböcker i en del ämnen, införandet af reformer i
rättstafningen, hållandet af sociala föreläsningar
för skolungdom; understödjandet af skolbibliotek
(14 biblioteksstipendier à 50 kr. ha utdelats
till skolor å smärre och aflägse belägna orter);
3) förbättrade löne- och pensionsförhållanden för
de enskilda skolornas lärarkår; 4) upprättandet
af en skolbyrå med uppgift att förmedla inköp af
undervisningsmateriel och reproduktioner af konstverk
m. m,, att ombesörja platsförmedling, tillhandagå med
upplysningar o. s. v. Byrån, som f. n. (1907) fungerar
endast på försök, har sin lokal i Stockholm. S. S.

Flickskolemöten. Se Lärarmöten.

Flickskolor. Se Skolväsen.

Flicksländor, Agrionidæ, zool., familj af
ordn. rätvingesländor, underordn. Odonata. Hit höra
jämförelsevis små (vingbredd 26-52 mm.), spensliga
sländor med lång, smal bakkropp, tvärställdt,
cylindriskt hufvud, långt åtskilda fasettögon samt
lika formade fram- och bakvingar, som mot basen
afsmalna till ett "skaft". Vingarna hållas under
hvilan af de flesta hopslagna öfver ryggen, hos
några få utbredda såsom hos trollsländorna. Flykten
är föga snabb, och hithörande arter jaga därför ej i
flykten, utan välja sina byten bland stillasittande
insekter. Flicksländorna vistas, liksom andra
odonater, i synnerhet i närheten af kärr och mindre
vattensamlingar samt bland vass och säf utmed
sjöarnas och vattendragens stränder. Till färgen
äro de oftast metallgröna eller bruna, med ljusblå
eller ljusgröna teckningar. Vingarna äro glasklara,
med tämligen gles ådring samt med ett litet mörkt
vingmärke i framkanten, nära spetsen. Vid parningen
griper hannen med sin tång i bakkroppens spets om
honans hals, och på detta sätt förenade flyga
sländorna länge omkring, den ena bakom den
andra, ibland hvilande på något blad eller på ett
säfstrå. Alltibland ses honan därvid kröka upp spetsen
af sin bakkropp mot basen af hannens, där den hos alla
odonater befintliga sädesblåsan redan blifvit fylld
med sperma. Omedelbart efter befruktningen börjar
äggläggningen, hvarvid honan, sittande på stjälken
af en vattenväxt och alltjämt fasthållen vid nacken
af hannens tång, med sitt äggläggningsrör borrar ett
hål i stjälken och däri med sin starkt krökta bakkropp
inför ett ägg (se fig.). Detsamma upprepas, under det
paret flyttar sig allt längre ned utefter stjälken,
och det fortsättes äfven under vattenytan, ända
ner till bottnen, utan att hannen släpper sitt tag,
fastän han där genom att starkt kröka sin bakkropp
låter märka,
att han känner sig omgifven af ett främmande
element.
illustration placeholder
Flicksländors äggläggning.

Larverna, som tillbringa hela sin
utvecklingstid i vattnet, äro smärtare än
trollsländornas, hvilka de eljest likna i sin
allmänna kroppsform och i den till ett tångformadt,
framsträckbart fångstorgan ombildade underläppen. Men
en utpräglad skillnad ligger däri, att flicksländornas
larver ha tre stora bladlika trakégälar i spetsen
af bakkroppen i stället för trollsländlarvernas små
inuti ändtarmen dolda s. k. tarmgälar. Dessa stora
yttre gälar tyckas också spela rollen af simfenor,
under det larverna med slingrande rörelser förflytta
sig i vattnet. På Sandwichöarna uppgifvas larverna
af en flickslända, på grund af sällsyntheten af
stillastående sötvattenssamlingar, ha afpassat
sig för att lefva i små vattensamlingar på bladen
af vissa på torra landet växande liljeväxter. -
I Sverige finnas af denna familj 15 arter,
fördelade på släktena Lestes, Platyscelus och
Agrion. Flera arter äro allmänna öfver hela landet.
G. A-z.

Flickveckan. Se Vecka.

Fliedner [flid-], Theodor, grundläggare af
den protestantiska diakonissverksamheten, f. 21
jan. 1800 i Nassau, d. 4 okt. 1864 i Kaiserswerth,
blef 1822 pastor för den evangeliska församlingen
i Kaiserswerth, nära Düsseldorf. Denna församling
bestod hufvudsakligen af fattiga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:30 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbh/0320.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free