Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel / 607-608 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flodmusselsläktet l. Målarmusslor - Flodmusslor - Flodnejonögat, zool. Se Nejonögon - Flodnymf. Se Najader - Flodoard l. Frodoard - Flodområde. Se Flod 2 - Flodpärlmusselsläktet - Flodström, Isidor - Flodsystem. Se Flod 2 - Flodtid. Se Ebb och flod - Flodvatten. Se Vatten - Floëm, bot., Se Kärlsträng - Flogisticera (se Flogiston), desoxidera - Flogistisk kemi. Se Eld - Flogiston - Floh, Der - Flohiade (Floïa). Se Makaronisk poesi - Floka, bot. - Floka, (pl. flokor) bergsv. och tekn. - Flóki Vilgerðarson

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i de andra arternas skal kan med fördel rifva,
blanda och förvara målarfärger. Det hvitaktiga,
köttiga djuret har i färskt tillstånd oftast en fisklik
lukt och ätes i vissa trakter. Stundom har man i
skalen funnit pärlor.
J. G. T.*

Flodmusslor, Unionidæ l. Najades, zool., en
familj, hörande till musslornas klass (Acephala l.
Lamellibranchiata) bland blötdjuren (Mollusca) och
utmärkt genom blott till ringa del sammanväxta
mantelblad, stor, tjock, tungformig fot, två tunna,
liksidiga skal med tjock, vanligen olivfärgad epidermis,
låset utan tänder eller med få sådana o. s. v.
De lefva i sött vatten och gräfva sig, med framändan
förut, ned i gyttjan på bottnen. Af viktigare
dithörande släkten ha Unio och Margaritana skallåset
försedt med tänder; sådana saknas hos Anodonta,
där de motsvaras af en list eller ribba.
J. G. T. (L–e.)

Flodnejonögat, zool. Se Nejonögon.

Flodnymf. Se Najader.

Flodoard l. Frodoard [-ār], fransk
krönikeskrifvare, f. 894, d. 966 såsom kanik i Reims.
Han skref på latin en historia öfver kyrkan i
Reims (1617, ny uppl. jämte fransk öfv. 1854)
samt en krönika omfattande tiden 919–966 (öfv.
af Guizot i dennes ”Collection des mémoires relatifs
à l’histoire de France”).

Flodområde. Se Flod 2.

Margaritana margaritifera. T. h. ett halföppnadt exemplar med pärla under mantelbladet; därbakom vandrande musslor.

Flodpärlmusselsläktet, Margaritana, zool.,
hörande till flodmusslornas familj (Unionidæ), saknar
de hos flodmusselsläktet förekommande listerna eller
lamellerna vid skallåset. Släktet tillhör företrädesvis
Nord-Amerika. Den omkr. 11 cm. långa europeiska
flodpärlmusslan, M. margaritifera,
förekommer flerestädes i norra och mellersta
Europa, äfven å Skandinaviska halfön, i vattendrag
med stenig botten. De aflånga, utvändigt brunsvarta
skalen äro på insidan belagda med den vackraste
pärlemor och innesluta stundom pärlor (af en ärtas
eller någon gång, såsom det säges, af en hasselnöts
storlek), hvilka i godhet någon gång kunna täfla med
de orientaliska pärlorna och hvilka bestå af samma
ämnen som skalen, d. v. s. af fina organiska
hudbildningar, i och mellan hvilka kalk har aflagrat
sig. Pärlornas glans beror på sättet för kalkens
aflagring och på hudarnas genomskinlighet.
Pärlbildningen framkallas ofta af någon främmande
kropp, som kommit in mellan skalen och
mantelbladen. I samband med ett visst sjuklighetstillstånd
hos djuret inträder en kalkafsöndring omkring det
främmande föremålet eller kärnan uti den blifvande
pärlan. Se Pärlor.
J. G. T.*

Flodström, Isidor, statistiker, författare, f. 1856
i Hedemora, 1874 student och 1880 filos. kandidat
i Uppsala, blef efter tjänstgöring i Statistiska
centralbyrån (1894) och i Kommerskollegium
(1896) 1897 aktuarie i sistnämnda ämbetsverk
samt har på särskildt officiellt uppdrag
utfört ett antal statistiska undersökningar,
bl. a. rörande stegringen i varuprisen. Äfven i
andra vetenskapliga och politiska ämnen har han
utöfvat en flitig författarverksamhet. Bland alstren
däraf märkas Om konsonantgeminationen (1880, i
"Nord. tidskr. f. filol."; öfv. till tyska), Förslag
till lärobok i svensk rättskrifning (1886), Arfvet af
levebröd (1896, i "Nationalek. för:s förh."), Einige
hauptgesichtspunkte der allgemeinen handelsstatistik
(1899, i "Allgem. statist. archiv"), Proportionella
valmetoder (1900), Den svenska statistikens
reformering (1906, i "Ekonomisk tidskr."), Politik,
samhälle och moral (1907) och Underligheter i
modärn svensk statskonst (s. å.). F. har i flera
af dessa samt i andra arbeten förberedt utgifvandet
af årliga preliminära statistiska öfversikter. Han
har äfven öfversatt Spencers "Grunderna för etiken"
(1884).

Flodsystem. Se Flod 2.

Flodtid. Se Ebb och flod.

Flodvatten. Se Vatten.

Floëm, bot. Se Kärlsträng.

Flogisticera (se Flogiston), desoxidera.

Flogistisk
kemi. Se Eld.

Fiogiston (grek., brändt, antändt),
det hypotetiska ämne, som enligt en länge härskande
teori ansågs vara den gemensamma, verksamma principen
vid alla brännbara substansers förbränning. Jfr
Antiflogistiska skolan och Eld.

Floh [flå], Der
("loppan"), en österrikisk skämttidning, som utkommer
sedan 1868 i Wien med 1 nummer i veckan och blifvit
omtyckt för sina lustiga vers och stora
karikatyrritningar från politikens och sällskapslifvets
fält.

Flohiade (Floïa). Se Makaronisk poesi.

Floka, bot., namn på arter af växtsläktena
Ghoerophyllum, Torilis, Pleurospermum,
Halascias, Heracleum, Helosciadium och
Bupleurum. samtliga tillhörande fam. Umbelliferæ.
G. L-m.

Floka (pl. flokor), bergsv. och tekn., lager;
lokalbenämning på de med alunskiffer omväxlande
lager af orstenskalk, hvilka förekomma i Halle- och
Hunnebergs kalkbrott i Västergötland. Arbetarna i
dessa brott skilja mellan bottenflokan, stora flokan,
körtelflokan m. fl.
E. E.

Flóki Vilgerðarson, norsk viking, upptäcktsresande,
hade hört talas om det land svensken Garðarr
Svávarsson upptäckt långt i n. v. och begaf sig omkr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>