Print (PDF) - On this page / på denna sida - Flotta, sjöv. 1. Örlogsflotta, en stats sjövapen l. krigsmakt till sjöss - Flotta 3. En större samling örlogsfartyg under befäl af en chef - Flotta 4. En större samling handelsfartyg, fiskarfartyg o. d., som segla tillsammans - Flottans arkiv - Flottans konstruktionskår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
641 Flottans arkiv-Flottans konstruktionskår 642 under befäl af en chef. I äldsta tider, då fartygen voro af ringa storlek och bevarade endast med "spironen" (rostrum) samt då sjö-striderna afgjordes hufvudsakligast genom handge-mäng, voro krigsflottorna sammansatta af ett stort antal fartyg. Den grekiska flotta, som låg vid Tröja, uppgifves af Homeros ha bestått af 1,186 fartyg. Ungefär samma antal "triremer" förde perserna i striden vid Salamis, där grekerna hade 380 triremer. Äfven i de nordiska länderna förekommo särdeles talrika krigsflottor. Styrbjörn medförde ej färre än 1,200 skepp, då han 984 kom för att eröfra Sverige, och Saxo lämnar åtskilliga fabelaktiga uppgifter om nordiska flottor, uppgående från 2,500 till 30,000 fartyg. Medeltidens historia omtalar rätt ansenliga flottor. Ludvig den helige berättas 1246 ha gått till sjöss med 1,800 fartyg. Sedan galärerna, till följd af ett allmännare bruk af kanoner ombord, ersatts af större krigsskepp, minskades skeppens antal i samma mån. Den "oöfvervinneliga armadan" (se Arm a d a) 1588 räknade 128 fartyg. Under engelsmännens och holländarnas märkliga sjökrig på 1600-talet uppgingo flottorna i allmänhet till 70-80 skepp och fregatter, någon gång ända till 100. De svenska och danska flottor, som vid samma tid kämpade om herraväldet i Östersjön, öfverstege vanligen ej halfva detta antal. Vid Beachy head (1690) förde Tour-ville i elden en flotta af 112 fartyg, hvaraf 59 i linje; den förenade engelsk-holländska flottan utgjorde 100 fartyg, af hvilka 65 lågo i linje. Uti sjöstriderna under franska revolutionskrigen kämpade ännu fåtaligare flottor, ty dels hade skeppen vuxit betydligt i storlek, dels måste de krigförande hålla starka eskadrar i kolonierna. I slaget vid Trafalgar (1805) lågo 27 engelska skepp i linje mot 33 fientliga. Den största sjöstyrka, som i senare tider varit samlad under en chef, var den, hvarmed amiral Duperré 1830 företog expeditionen till Algeriet. Den utgjordes af 35 linjeskepp och fregatter, 40 korvetter och briggar samt 7 ångfartyg och uppgick, med transportfartyg m', m., till 675 fartyg. I Tsushimaslaget (1905) hade japanerna 5 slagskepp, 8 pansarkryssare och 15 pansardäckskryssare, med tillsammans 336 svåra och medelsvåra kanoner, samt omkr. 70 torpedfartyg mot ryssarnas 7 slagskepp, 4 kustförsvarsfartyg och 9 pansardäcks-kryssare med 221 svåra och medelsvåra kanoner, samt omkr. 12 torpedfartyg. - En utrustad flotta indelades under segelfartygens tid vanligen i 3 "eskadrar"; avantgarde, corps de bataille och arriärgarde, hvilka hvar för sig delades i 3 "divisioner". Idealantalet linjeskepp i en sådan flotta var 27 och antalet flaggmän i flottan 9. Numera är indelningen af en flotta oftast mindre bestämd, utan beroende på sjöstyrkans beskaffenhet. En större flotta utgöres dock i regel af alla fartygsslag: linjeskepp l slagskepp, kryssare, torpedfartyg och trängfartyg, samt delas antingen omedelbart i divisioner eller i eskadrar och divisioner. Jfr Bataljon, Brigad, Division och Eskader. 4. En större samling handelsfartyg, fiskarfartyg o. d., som segla tillsammans. Till skydd mot sjöröfvare, ka-påre och fientliga kryssare har det, i synnerhet förr, då hafvet var mindre säkert att befara, varit Tryckt den 4/i2 07 vanligt att handelsfartyg seglat i flottor, oftast under konvoj (se d. o.) af örlogsfartyg. Vissa nationers fiskarfartyg, såsom de holländska på Nord-sjöbankarna, pläga äfven bilda flottor, öfver en dylik fiskarflotta föres ett slags befäl af den utsedde chefen (amiralen). . O. E. G. N. (H. W-l.) Flottans arkiv, inrymdt i den s. k. tyghusbyggnaden å flottans värf på Skeppsholmen i Stockholm, omfattar f. d. Amiralitetskollegiets arkiv, hvilket bildar stommen, samt handlingar rörande flottan, af-lämnade från Riks-, Kammar- och Krigsarkiven samt Kammarrätten m. fl. verk. Arkivalierna, som sedan 1882 ordnats efter en af dåvarande kamreraren A. Zettersten uppgjord plan, äro fördelade i 23 särskilda afdelningar och utgöra sammanlagdt omkr. 80,000 bd uppställda i 3 km. hyllfack. I brist på utrymme förvaras numera en del arkivalier å en vind. De äldsta handlingarna, de s. k. "skeppsgårds-handlingarna", utgörande räkenskaper för flottans många skeppsgårdar 1541-1640, bilda en särskild afdelning (med undantag af k. bref samt amiralitetets och Amiralitetskollegiets handlingar från samma tid, hvilka äro förda till särskilda afdelningar). För öfrigt finnas särskilda afdelningar för flottans öfverstyrelses handlingar, för de olika eskadrar och stationer, i hvilka flottan varit delad, för Amiralitetskammarrätten, för kommittéer och kommissioner, för prisverkets handlingar, för tjänsteförteckningar o. s. v. Arkivet är ställdt under stationsbefälhaf-varen vid flottans station; närmaste tillsyn utöfvas af en marinintendent. A. Z. Flottans konstruktionskår hade till hufvudsak-ligt åliggande att uppgöra ritningar och förslag rörande sjökrigsmaterielen samt att öfvervaka arbetena å kronovarfven. - Vid flottorna fanns ifrån äldre tider en byggnadssfcat, bestående af öfverskepps-byggmästare, skeppsbyggmästare och underskepps-byggmästare. Genom k. br. 23 nov. 1793 organiserades denna stat på militärfot och erhöll militära grader och rang. Genom k. br. 4 maj 1798 förordnades sedermera, att konstruktionsstaten vid bägge flottorna (jfr Flotta) skulle sammanslås och ställas under befäl af tjänstgörande generaladjutanten för flottorna, och kårens numerär bestämdes till l öfverstelöjtnant, l major, 4 kaptener, 4 löjtnanter och 4 konstruktörer (från 1816 kallade underlöjtnanter). Vid flottornas sammanslagning 1824 bestämdes genom k. br. 2 nov., att kåren skulle bestå af l öfverste och sekundchef, l kapten, 4 premiärlöjtnanter, 8 sekundlöjtnanter, 3 under-konstruktörer och 3 elever. Genom k. br. 22 febr. 1841 bestämdes vidare, att nyssnämnda personals titlar skulle förändras på det sätt, att de fyra premiärlöjtuanterna skulle kallas kaptenlöjtnanter samt de fyra äldste sekundlöjtnanterna premiär-löjtnanter. - Konstruktionskåren egde under före-nämnda organisation bestånd till 1868. Till följd af riksdagsbeslut 1867 samt ett med anledning däraf 17 dec. s. å. utfärdadt kungligt bref bildades af en del af de dåv. konstruktipnsofficerarna och maskinistofficerarna en ny civil stat under namn af K. Mariningenjörstaten, hvilken fr. o. m. 1906 kallas Mariningenjörkåren. Den återstående delen af konstruktionsofficerarna och maskinistofficerarna, hvilken ej blef öfverflyttad till Mariningenjörstaten, sattes på indragnings-stat. J. G. B.* 8 b. 21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
