- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
641-642

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flotta, sjöv. 1. Örlogsflotta, en stats sjövapen l. krigsmakt till sjöss - Flotta 3. En större samling örlogsfartyg under befäl af en chef - Flotta 4. En större samling handelsfartyg, fiskarfartyg o. d., som segla tillsammans - Flottans arkiv - Flottans konstruktionskår

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

under befäl af en chef. I äldsta tider, då fartygen
voro af ringa storlek och bevarade endast med
"spironen" (rostrum) samt då sjöstriderna afgjordes
hufvudsakligast genom handgemäng, voro krigsflottorna
sammansatta af ett stort antal fartyg. Den
grekiska flotta, som låg vid Troja, uppgifves
af Homeros ha bestått af 1,186 fartyg. Ungefär
samma antal "triremer" förde perserna i striden
vid Salamis, där grekerna hade 380 triremer. Äfven
i de nordiska länderna förekommo särdeles talrika
krigsflottor. Styrbjörn medförde ej färre än 1,200
skepp, då han 984 kom för att eröfra Sverige, och
Saxo lämnar åtskilliga fabelaktiga uppgifter om
nordiska flottor, uppgående från 2,500 till 30,000
fartyg. Medeltidens historia omtalar rätt ansenliga
flottor. Ludvig den helige berättas 1246 ha gått
till sjöss med 1,800 fartyg. Sedan galärerna, till
följd af ett allmännare bruk af kanoner ombord,
ersatts af större krigsskepp, minskades skeppens
antal i samma mån. Den "oöfvervinneliga armadan"
(se Armada) 1588 räknade 128 fartyg. Under
engelsmännens och holländarnas märkliga sjökrig
på 1600-talet uppgingo flottorna i allmänhet till
70-80 skepp och fregatter, någon gång ända till
100. De svenska och danska flottor, som vid samma
tid kämpade om herraväldet i Östersjön, öfverstego
vanligen ej halfva detta antal. Vid Beachy head
(1690) förde Tourville i elden en flotta af
112 fartyg, hvaraf 59 i linje; den förenade
engelsk-holländska flottan utgjorde 100 fartyg, af
hvilka 65 lågo i linje. Uti sjöstriderna under franska
revolutionskrigen kämpade ännu fåtaligare flottor,
ty dels hade skeppen vuxit betydligt i storlek,
dels måste de krigförande hålla starka eskadrar i
kolonierna. I slaget vid Trafalgar (1805) lågo 27
engelska skepp i linje mot 33 fientliga. Den största
sjöstyrka, som i senare tider varit samlad under en
chef, var den, hvarmed amiral Duperré 1830 företog
expeditionen till Algeriet. Den utgjordes af 35
linjeskepp och fregatter, 40 korvetter och briggar
samt 7 ångfartyg och uppgick, med transportfartyg
m. m., till 675 fartyg. I Tsushimaslaget (1905)
hade japanerna 5 slagskepp, 8 pansarkryssare och 15
pansardäckskryssare, med tillsammans 336 svåra och
medelsvåra kanoner, samt omkr. 70 torpedfartyg mot
ryssarnas 7 slagskepp, 4 kustförsvarsfartyg och 9
pansardäckskryssare med 221 svåra och medelsvåra
kanoner, samt omkr. 12 torpedfartyg. - En utrustad
flotta indelades under segelfartygens tid vanligen
i 3 "eskadrar"; avantgarde, corps de bataille
och arriärgarde, hvilka hvar för sig delades i 3
"divisioner". Idealantalet linjeskepp i en sådan
flotta var 27 och antalet flaggmän i flottan 9. Numera
är indelningen af en flotta oftast mindre bestämd,
utan beroende på sjöstyrkans beskaffenhet. En större
flotta utgöres dock i regel af alla fartygsslag:
linjeskepp l. slagskepp, kryssare, torpedfartyg
och trängfartyg, samt delas antingen omedelbart
i divisioner eller i eskadrar och divisioner. Jfr
Bataljon, Brigad, Division och Eskader.

4. En större samling handelsfartyg, fiskarfartyg
o. d., som segla tillsammans
. Till skydd mot
sjöröfvare, kapare och fientliga kryssare har det,
i synnerhet förr, då hafvet var mindre säkert att
befara, varit
vanligt att handelsfartyg seglat i flottor, oftast
under konvoj (se d. o.) af örlogsfartyg. Vissa
nationers fiskarfartyg, såsom de holländska på
Nordsjöbankarna, pläga äfven bilda flottor,
öfver en dylik fiskarflotta föres ett slags
befäl af den utsedde chefen (amiralen). .
O. E. G. N. (H. W-l.)

Flottans arkiv, inrymdt i den s. k. tyghusbyggnaden å
flottans varf på Skeppsholmen i Stockholm, omfattar
f. d. Amiralitetskollegiets arkiv, hvilket bildar
stommen, samt handlingar rörande flottan, aflämnade
från Riks-, Kammar- och Krigsarkiven samt Kammarrätten
m. fl. verk. Arkivalierna, som sedan 1882 ordnats
efter en af dåvarande kamreraren A. Zettersten
uppgjord plan, äro fördelade i 23 särskilda
afdelningar och utgöra sammanlagdt omkr. 80,000
bd uppställda i 3 km. hyllfack. I brist på utrymme
förvaras numera en del arkivalier å en vind. De äldsta
handlingarna, de s. k. "skeppsgårdshandlingarna",
utgörande räkenskaper för flottans många
skeppsgårdar 1541-1640, bilda en särskild afdelning
(med undantag af k. bref samt amiralitetets och
Amiralitetskollegiets handlingar från samma tid,
hvilka äro förda till särskilda afdelningar). För
öfrigt finnas särskilda afdelningar för flottans
öfverstyrelses handlingar, för de olika eskadrar
och stationer, i hvilka flottan varit delad,
för Amiralitetskammarrätten, för kommittéer och
kommissioner, för prisverkets handlingar, för
tjänsteförteckningar o. s. v. Arkivet är ställdt
under stationsbefälhafvaren vid flottans station;
närmaste tillsyn utöfvas af en marinintendent.
A. Z.

Flottans konstruktionskår hade till hufvudsakligt
åliggande att uppgöra ritningar och förslag
rörande sjökrigsmaterielen samt att öfvervaka
arbetena å kronovarfven. - Vid flottorna fanns
ifrån äldre tider en byggnadsstat, bestående
af öfverskeppsbyggmästare, skeppsbyggmästare
och underskeppsbyggmästare. Genom k. br. 23
nov. 1793 organiserades denna stat på militärfot
och erhöll militära grader och rang. Genom
k. br. 4 maj 1798 förordnades sedermera, att
konstruktionsstaten vid bägge flottorna (jfr
Flotta) skulle sammanslås och ställas under befäl
af tjänstgörande generaladjutanten för flottorna,
och kårens numerär bestämdes till 1 öfverstelöjtnant,
1 major, 4 kaptener, 4 löjtnanter och 4 konstruktörer
(från 1816 kallade underlöjtnanter). Vid flottornas
sammanslagning 1824 bestämdes genom k. br. 2 nov.,
att kåren skulle bestå af 1 öfverste och sekundchef,
1 kapten, 4 premiärlöjtnanter, 8 sekundlöjtnanter,
3 underkonstruktörer och 3 elever. Genom k. br. 22
febr. 1841 bestämdes vidare, att nyssnämnda personals
titlar skulle förändras på det sätt, att de fyra
premiärlöjtuanterna skulle kallas kaptenlöjtnanter
samt de fyra äldste sekundlöjtnanterna
premiärlöjtnanter. - Konstruktionskåren egde under
förenämnda organisation bestånd till 1868. Till
följd af riksdagsbeslut 1867 samt ett med anledning
däraf 17 dec. s. å. utfärdadt kungligt bref bildades
af en del af de dåv. konstruktipnsofficerarna
och maskinistofficerarna en ny civil stat
under namn af K. Mariningenjörstaten, hvilken
fr. o. m. 1906 kallas Mariningenjörkåren. Den
återstående delen af konstruktionsofficerarna och
maskinistofficerarna, hvilken ej blef öfverflyttad
till Mariningenjörstaten, sattes på indragningsstat.
J. G. B.*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:34:19 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbh/0353.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free