- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
647-648

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flottning - Flottningsbyggnader. Se Flottning - Flottningschef. Se Flottning - Flottningsförening. Se Flottning - Flottningskostnader. Se Flottning - Flottningsmärke. Se Flottning - Flottningsreglemente. Se Flottning - Flottningsränna. Se Flottning - Flottningssmide. Se Flottning - Flottningsstadga. Se Flottning - Flottningsstämma. Se Flottning - Flottsand. Se Flottmo - Flottsbro skans - Flottyr - Flottör

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

för att leda virket i krokiga flottleder. Vidare
användas flottningsrännor l. timmerrännor (fig. 1
o. 2), som leda virket förbi platser, där det antingen
alls ej eller ock med yttersta svårighet skulle
kunna flottas, och bommar l. länsor, d. v. s. i rad
lagda stockar,
hopfogade med vidjor eller flottningssmiden för
att leda virket (fig. 3). Dessa bommar fasthållas
i vattendragen genom dykdalber, stenkistor eller
sänkstöd.
På grund af den korta tid (10 à 20 år), som
virket varar i flottningsbyggnaderna, använder man
numera i stället stenbyggnader eller andra mera
varaktiga byggnadssätt. Sålunda byggas stendammar
och stenledare, och i st. f. timmerrännor upprensas
flottleden i största möjliga grad.

illustration placeholder
Fig. 2. Torr timmerränna vid Indalsälfven (Liden).

illustration placeholder
Fig. 3. Flottled vid Töcksfors, Värmland.

illustration placeholder
Fig. 4. Flottläggning af timmer (sjön Fryken,

Värmland).


Virket (fig. 4) framföres såväl löst (lösflottning)
som i flottar. Lösflottningen förekommer
i våra bäckar, åar och älfvar, flottarna åter i
större insjöar, i hafvet eller i kanaler. Man skiljer
mellan ringbommar, som äro flottar, i hvilka de
olika stockarna flyta oberoende af hvarandra, dock
omgifna med en bom, och fasta flottar l. mosor,
bunkar, i hvilka timret hoplagts och hvari det
sammanhålles med särskilda stag. Lösflottningen
bedrifves i såväl allmänna som enskilda flottleder.
De förra innehafvas af flottningsföreningen för
vattendraget i fråga. Flottningsföreningen är en
kooperativ förening af dem, som ega det för året
framflottade virket. Verkställande direktören
i denna förening kallas flottningschef l.
flottchef. Föreningen sammanträder två gånger
om året å flottningsstämmor och har sitt
arbetssätt fastställdt i flottningsreglementet.
Den viktigaste delen i detta handlar om
flottningskostnadernas beräkning. Dessa
betalades förr pr styck, stycketalsberäkning,
med den begränsningen, att virket vanligen skulle
vara mellan 10 och 27 (29) fot. Var timret längre,
utgingo kostnaderna 2, 4, ja ända till 48 gånger
högre än för ett enkelt flottgods (timmerenhet).
Den senare införda kortlängdsberäkningen
reducerar kostnaden för flottning af småvirket,
så att exempelvis 10 fots virke betingar 1/5, 13
fots virke 1/3 af kostnaderna för timmer, som är
mellan 15 och 27 fot. I den af V. Ålund i vårt
land bekantgjorda kubikfotsberäkningen lägges virkets
verkliga kubikmassa till grund för beräkningen
af flottningskostnaderna. I flottningen ingår äfven
sorteringen eller gallringen, d. v. s. skiljningen
af flottgodset. Denna är möjlig på grund
af de flottningsmärken, som hvarje flottande inslagit
i sitt virke.

I Sverige, där man på grund af flodernas läge
och vattenföring bättre än i andra länder kan
betjäna sig af flottningen, framföras omkr. 30 à
40 mill. flottgods om året. Af dessa sjunka under
flottning omkr.
2 à 3 proc., mera af frodvuxet än af senvuxet
virke. Man anser, att det flottade virket
blir mera lättarbetadt än det oflottade,
hvarjämte det erhåller en jämnare färg.
W. E-n.

Flottningsbyggnader. Se Flottning.

Flottningschef. Se Flottning.

Flottningsförening. Se Flottning.

Flottningskostnader. Se Flottning.

Flottningsmärke. Se Flottning.

Flottningsreglemente. Se Flottning.

Flottningsränna. Se Flottning.

Flottningssmide. Se Flottning.

Flottningsstadga. Se Flottled.

Flottningsstämma. Se Flottning.

Flottsand. Se Flottmo.

Flottsbro Skans byggdes och bestyckades 1677-78 till
skydd för passet mellan Alby- och Tullingesjöarna
s. om Stockholm. Skansen desarmerades redan 1681.
L. W:son M.

Flottyr, kokk., hvarjehanda feta ämnen, förnämligast
renadt stekfett af oxkött eller njurfett af oxe,
hvilka man använder för att steka fisk, skuren potatis
m. m. uti, att koka kroketter eller grädda bakverk i.

Flottör (fr. flotteur, af flotter, flyta). 1. Bot., i
vatten flytande föremål, såsom bitar af säf och vass,
trädgrenar och andra växtdelar, isstycken o. s. v., på
hvilka frön eller frukter, som äro tyngre än vattnet,
fastna och därigenom spridas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:45:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbh/0356.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free