Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel / 653-654 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flugsnapparsläktet l. Flugfångarsläktet - Flugsvamp

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

framåtliggande, glesa fjäderborst till hälften dolda
näsborrarna o. s. v. Flugsnapparna vistas uti skogar,
lundar o. s. v. och äro i nästan oaflåtlig rörelse
ibland trädens grenar. Under fortplantningstiden
tåla de bägge makarna icke några andra af sina
likar inom det område, som de utsett åt sig. Vågar
emellertid någon sig in på deras jaktmark, börjar
nästan alltid en strid, hvarvid de tappert svänga om
med hvarandra i luften. Utmärkande för flugsnapparna
(liksom för svalorna) är deras förmåga att kunna
tumla om i luften. Man kan räkna flugsnapparna till
de företrädesvis nyttiga fåglarnas antal, enär de
lifnära sig af insekter, som till största delen
äro skadliga för skogarna och de odlade växterna,
hvarför vården om dessa fåglar bör ligga hvarje
jordbrukare, skogs- och trädgårdsodlare varmt om
hjärtat. (Se k. kung. 27 mars 1907 ang. skydd åt
för landtbruket nyttiga fåglar.) De äro flyttfåglar,
som tillbringa vintern uti det inre af Afrika, och
förekomma flera tillsammans vanligen endast under
flyttningarna. De gifva då och då ifrån sig ett
fint hvisslande ljud. Några ibland dem äro rätt goda
sångare, medan andra äro ytterst dåliga sådana. Sina
bon, som göras öppna, lägga de vanligen uti ihåliga
träd o. d. Flertalet hithörande arter bebor de varma
och endast ett fåtal de tempererade luftstrecken. I
Skandinavien finnas fyra arter.

Brokiga flugsnapparen.

En uti hela Europa
allmänt känd art är den brokiga flugsnapparen
(M. atricapilla), hvilken äfven finnes öfver hela
Skandinavien, från sydliga Skåne till långt upp i
Lappland. Den flyttar upp till norden redan i början
af maj eller stundom ännu något tidigare. Till färgen
är den vanligen spräcklig af svart och hvitt och har
en längd af omkr. 14 cm. Af naturen begåfad med ett
gladt lynne, påminner den genom sin klara och vackra
sång icke obetydligt om sångarnas släkte. Under
våren är det i synnerhet hannen, som låter höra
sina behagliga toner. Honan lägger 6-8 blåhvita,
ofläckade ägg. En synnerligen allmän fågel är äfven
den grå flugsnapparen (M. ficedula s. grisola),
som ofvantill är gråbrun, med svartbruna fläckar på
hufvudet, och under hvit, med brungrå, längsgående
streck och fläckar på hals och bröst. Den mäter i
längd omkr. 16 cm. och finnes liksom den förre öfver
hela Skandinavien, dit den anländer såsom flyttfågel
i början af maj eller något senare. Tack vare en
förträfflig matlust fångar den ifrigt insekter af
allahanda slag och blir på detta sätt till stor
nytta. I allmänhet föga rädd, beger den sig, då
den blifvit skrämd, till närmast stående träd, där
den i nästa ögonblick åter är sysselsatt med att
fånga insekter. Äggen, vanligen 5 till antalet,
äro gråaktiga med bruna fläckar. Hvithalsade
flugsnapparen (M. collaris) skiljer sig från den
närstående brokiga flugsnapparen förnämligast genom
förekomsten af en hvit fläck på den hoplagda vingen
mot basen af handpennorna samt en bred hvit ring
kring halsen hos
hannen. Denna art, hvars egentliga hem är södra
och mellersta Europa, förekommer inom Sverige
företrädesvis på Gottland. Af lilla flugsnapparen
(M. parva) ha blott några få exemplar iakttagits
i Sverige. J. G. T. (L-e.)

Vanliga flugsvampen.

Flugsvamp, Amanita muscaria (Agaricus
muscarius L.), bot., en svampart, hörande till
skifsvamparnas familj (Agaricaceæ), skiljer sig från
öfriga "skiflingar" genom sina två hyllen. Det yttre
hyllet omgifver före utvecklingen hatten och foten,
och under dessas utväxande antingen brister det sönder
i vårtlika små plättar, hvilka kvarsitta tämligen
regelbundet strödda på hattens öfre yta, eller ock
öppnar det sig i spetsen och blir kvar som en hylsa
eller slida nedomkring foten. Det inre hyllet bildar
en nedhängande ring kring fotens öfre del. Sporerna
äro alltid hvita. Den vanliga 1. brandgula
flugsvampen bildar, innan hatten utvuxit, en randad,
nedtill alltid tjockare, hvit knöl, som är täckt af
en gropig hvit hinna (yttre hyllet), hvilken efter
regeln sönderbrister i de ofvannämnda hvita plättarna
på den rödgula hattens öfre, kullriga, i fuktigt väder
klibbiga yta. Om svampen skjuter upp genom mossa eller
under starkt regn, afstrykas eller afsköljas dessa
plättar, så att svamphatten blir ofläckad. En varietet
har brun hatt. Hattens kött närmast under huden är
gult. Foten är lökformigt uppsvälld och omgifven af
kranssittande fjäll. Hymeniumlagret ("fröskifvorna" i
dagligt tal) är hvitt. - Den fullt utvuxna flugsvampen
kan icke gärna förväxlas med någon ätlig svamp;
men det har händt, att outvecklade exemplar tagits
för champinjoner, från hvilka flugsvampen dock lätt
skiljes genom sin ojämna, knottriga och gropiga
öfverdel samt lökformigt förtjockade nedre del. Ett
misstag är högst farligt, ty flugsvampen innehåller
häftigt verkande gifter (se nedan). Flugsvampen
förekommer under hösten allmänt i Sverige, i
synnerhet i löfskogar. Andra mycket giftiga arter
äro A. phalloides, ofläckad flugsvamp, A. bulbosa,
lömsk flugsvamp, och A. virosa, hvit flugsvamp. De
ha ofta förväxlats med unga champinjoner, men skiljas
säkert från dessa genom de alltid hvita fröskifvorna,
den löklika fotbasen med sin slida eller tvära kant,
något klibbiga hatt och fräna lukt. Men äfven ätliga
flugsvampar finnas, t. ex. A. rubescens, rodnande
flugsvamp, som är allmän i skogar och utmärkt af
sin rodnande fot, och A. cæsarea, kejsarsvampen,
som förekommer i mellersta och södra Europa och
redan af de gamle romarna (af dem kallad boletus)
ansågs för den yppersta af alla matsvampar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>