Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flygande ekorrar - Flygande eskader, sjöv. Se Flygande - Flygande holländaren - Flygande katten, zool. Se Pälsfladdrarna - Flygande kår - Flygande pungapan och Flygande pungekorren, zool. Se Flygpungdjur - Flygande råttan, zool. Se Flygpungdjur. - Flygande segel, sjöv. Se Fast - Flygande ödlan, släktet Draco, Se Agamidæ - Flygare-Carlén, Emelie. Se Carlen 1 - Flygblad - Flygbrygga. Se Färja - Flygekorrsläktet - Flygel. 1. Krigsv. - Flygel 2. Bygnk. - Flygel 3. Mus. Se Pianoforte - Flügel, Johan Gottfried - Flügel, Gustav Leberecht - Flygeladjutant - Flygelaltare. Se Altare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tjock- och blindtarm uppnå ej den öfvervikt öfver tunntarmen
som hos Pteromys o. s. v. Sciuropterus har ock
en större utbredning: palearktiska regionen,
Nord-Amerika och Indien. Af dessa arter är en,
Sc. volans, af intresse, därför att den enligt Linné
omkr. midten af 1700-talet förekom i svenska Lappland,
hvarifrån den numera torde vara försvunnen. Denna
art, hvilken är ganska allmän i nordöstra Europa och
Sibirien, är betydligt mindre än vår vanliga ekorre
(kroppslängd 17 cm.), svansen utgör blott 2/3 af
kroppslängden, hårfällen är tät, fin, ofvan ljusgrå,
under hvitaktig. Den håller sig såväl i barr- som
björkskog och har sitt bo i hål i träden, där den
ligger dold under dagen. Under vintern lefver den
af det förråd, som den samlat i boet; lika litet
som ekorren faller den i vinterdvala. En annan art,
assapanen, Sc. volucella (se fig.), är ännu mindre än
den föregående, upptill rödgrå, undertill hvitgul;
den bebor Nord-Amerikas skogar och hålles ofta i
fångenskap, hvilken den uthärdar med stor lätthet. -
En i Gilgit lefvande stor form har hänförts till
släktet Eupetaurus. L-e.
Flygande eskader, sjöv. Se Flygande.
Flygande holländaren, en vida utbredd, men först
på 1800-talet upptecknad saga, som sannolikt ej
är äldre än 1600-talet, om en skeppare, som till
straff för sina förbrytelser är dömd att för evigt
utan rast och ro segla omkring på hafvet, utan att
någonsin hinna stranden. Förnämligast visar han
sig i närheten af den för sina plötsliga stormar
beryktade Goda Hoppsudden, ehuru han äfven påstås
ha blifvit sedd annorstädes, och bringar ofärd åt
mötande fartyg. – Delvis har sagan upptagit äldre
folkföreställningar om spökskepp o. d. Sagan har
behandlats af bl. a. Walter Scott och Marryat,
Brachvogel, Levin Schücking, Hauff och Heine, från
hvilken sistnämnde R. Wagner hämtade ämnet för sitt
musikdrama. I svensk litteratur har bl. a. V. Rydberg
upptagit motivet. Se W. Söderhielm i "Kaukomieli",
II (1890), och Bassett, "Sea phantoms" (1892).
R-n B.
Flygande katten, zool. Se Pälsfladdrarna.
Flygande kår, krigsv., en vanligen af alla vapen, men
någon gång endast af kavalleri och artilleri bestående
truppafdelning, som har till uppgift att genomströfva
en viss trakt för att rensa denna från upproriska
skaror och smärre fientliga afdelningar eller att
binda fientliga stridskrafter, hvarvid den flygande
kåren genom sin rörlighet söker vilseleda fienden
i fråga om sin verkliga styrka. Flygande kår kallas
stundom mobil kolonn. C. O. N.
Flygande pungapan och Flygande pungekorren, zool. Se
Flygpungdjur.
Flygande råttan, zool. Se Flygpungdjur.
Flygande segel, sjöv. Se Fast.
Flygande ödlan, släktet Draco. Se Agamidæ.
Flygare-Carlén, Emelie. Se Carlén 1.
Flygblad (ty. flugblatt, fr. brochure, eng. pamphlet)
l. Flygskrift, en tryckt skrift af högst några få arks
omfång, hvilken sprides för att tjäna något aktuellt
intresse, påverka allmänna meningen för eller emot
någon viss sak eller person. Under tiden närmast
efter boktryckarkonstens uppfinning tjänstgjorde
flygbladen i stället för de sedermera framträdande
tidningarna.
Flygbrygga. Se Färja.
Flygekorrsläktet, zool., är den gemensamma
svenska benämningen på de numera allmänt som
skilda släkten uppfattade gnagarsläktena Pteromys
och Sciuroplerus (med bl. a. arten assapanen). Se
Flygande ekorrar.
Flygel (ty. flügel, eg. vinge). 1. Krigsv., såväl
den yttersta delen som hvardera delen på ömse
sidor om midten af en uppställd trupp eller en
ställning. Benämningarna högra och vänstra flygeln
bibehållas äfven efter vändning från fienden. –
Flygelbefäl, flygelman o. s. v. kallas det befäl,
den man o. s. v., som har sin plats på flygeln. –
Flygelframdragning kallas vid kavalleriet den
riktningsförändring, som under marsch uppkommer
genom framåtsvängning med den ena flygeln, under
det den andra något minskar takten. Den motsvaras
vid infanteriet af direktionsförändring (se d. o.).
C. O. N.
2. Bygnk., hvardera af en långsträckt
byggnads båda sidopartier; hvardera af de
rörliga halfvorna på en dubbeldörr,
dörrflygel; (flyglar l. flygelbyggnader)
vanligen symmetriskt omkring, framför eller
bakom en hufvudbyggnad grupperade mindre
sidobyggnader; från en byggnads hufvudmassa
utskjutande, vanligen lägre, sidobyggnader.
I. G. C.
3. Mus. Se Pianoforte.
Flügel, Johann Gottfried, tysk-engelsk lexikograf,
f. 1788 i Barby a. d. Elbe, d. 1855 i Leipzig,
vistades 1810-19 i Nord-Amerika, blef 1824 lektor i
engelska vid universitetet i Leipzig och 1838 Förenta
staternas konsul där. 1848 valdes han af "Smithsonian
institution" i Washington till korrespondent
för Tyskland. I förening med J. Sporschil
utgaf han Vollständiges englisch-deutsches und
deutsch-englisches wörterbuch (1830; 5:e uppl. 1900 i
omarbetning af F:s son Karl Felix Alfred F., f. 1820,
d. 1904). Bland hans öfriga skrifter må nämnas
Triglotte, oder kaufmännisches wörterbuch in drei
sprachen: deutsch, englisch und französisch (1840;
2:a uppl. 1854). F. medverkade äfven i Practical
dictionary of the english and german language
(1847-52; 15:e uppl. 1891).
Flügel, Gustav Leberecht, tysk orientalist,
f. 18 febr. 1802 i Bautzen, d. 5 juli 1870 i
Dresden. F. var 1832-50 lärare i Meissen och flyttade
1851 till Wien, där han utarbetade en katalog
öfver Die arabischen, persischen und türkischen
handschriften der k. k. hofbibliothek (1865-67). Hans
viktigaste arbete är den på bekostnad af Oriental
translation fund utgifna uppl. af Haji Khalfa,
lexicon bibliographicum et encyclopaedicum (med
lat. öfv. och utförligt register, 1835-58). Därjämte
utgaf han en ypperlig stereotypupplaga af koranen
efter egen textgranskning (1834; ny uppl. 1870), en
Concordantiæ corani arabicæ (1842; ny uppl. 1898)
och en edition af All bin Muhammed el-Djurdjani’s
Definitiones (ordbok öfver sufisk terminologi, 1846)
jämte åtskilliga andra arbeten. 1871-72 utgafvo
Rödiger och Aug. Müller en af F. utarbetad uppl. af
det stora encyklopediska verket "Kitab el-fihrist".
K. V. Z.
Flygeladjutant, i flera utländska arméer,
såsom den preussiska och den ryska, benämning på
regentens personliga adjutanter, såvida de icke
inneha generals grad, i hvilket fall de benämnas
generaladjutanter. Jfr Adjutant. C. O. N.
Flygelaltare. Se Altare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
