Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel / 669-670 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flyghanesläktet l. Flygsimpsläktet - Flyghund, zool. Se Flädermöss - Flyghundar - Flyhönssläktet, zool. Se Stäpphönsen - Flygmaskin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

afdelning (Acanthopterygii). En dithörande art, D.
volitans, finnes i Medelhafvet. Den är till färgen
ofvan brun, under rödaktig, med svartbruna, af blått
fläckiga fenor, och har en längd af omkr. 0,4 m. Med
sina bröstfenor, hvilka äro starkt utvecklade och
räcka bakåt till stjärtfenan, lyfter sig fisken ur
vattnet i luften, då den är utsatt för sina fienders
förföljelser, och den kan genom fenslag sväfva fram i
luften ganska betydliga sträckor.

Dactylopterus volitans.

J. G. T.*

Flyghud, zool. Se Flädermöss.

Flyghundar, Pteropodidæ, zool., en underordning af
flädermössen (se d. o.) och i viss mening de
lägst utbildade inom denna däggdjursordning.

Vingarna afvika hos flyghundarna
något mindre
från de vanliga däggdjursarmarna, och deras
ombildande inflytande på den öfriga organisationen är
mindre. Sålunda är pekfingret ej så starkt omdanadt
som hos de öfriga flädermössen och har hos flertalet
flyghundar bibehållit klon (armbågsben och vadben
äro ej så mycket tillbakabildade som hos flertalet
öfriga flädermöss); hufvudets ansiktsdel är mindre
omformad, ögonen äro normala, öronen mindre och
enklare, öronlocket ej utbildadt o. s. v. Svansen
är vanligen förkrympt. Som de väsentligen lefva af
frukter i stället för af insekter, ha kindtänderna
omdanats på ett egendomligt sätt och till en del
tillbakabildats: spetsarna äro försvunna eller
sammansmälta till längskammar, som begränsa en
fåra. På grund af fruktdieten uppnå hithörande
flädermöss mycket betydligare dimensioner än
flertalet insektätande former. Alla flyghundar bebo
Gamla världens varma region. Som de på sina ställen
förekomma i stora skaror och därjämte utveckla
en oerhörd aptit, göra de mycken skada å banan-,
persiko- och dadelplanteringar. När de förtärt en
trakts fruktförråd, begifva de sig i stora skaror till
en annan. I täta urskogar flyga de understundom om
dagen, men deras egentliga verksamhet börjar först
i skymningen. Deras kött ätes i flera trakter och
uppgifves vara mycket välsmakande. I fångenskapen
kunna de blifva mycket tama och fortplanta sig.

De hithörande flädermössen ha delats i två grupper:

1) Pteropodinæ: tungan af vanlig form, kindtänder
väl utbildade. Hit höra bl. a. släktena
Pteropus, som bebor Australiens övärld, den
orientaliska regionen och Madagaskar samt omfattar
de största flädermössen (somliga uppnå 1,5 m.
bredd mellan vingspetsarna), och Epomophorus
från Afrika, hvars arter vant sig vid att
förtära särskildt saftiga frukter såsom fikon
och hos hvilket på den grund ovanligt stora läppar
utbildats, medan kindtandsraden förminskats.

2) Macroglossinæ: tungan lång; kindtänderna
tillbakabildade. Hit höra släktena Macroglossus
(M. minimus är den minsta arten bland flyghundar)
från Ostindien, Malajiska arkipelagen
etc. och Megaloglossus från Afrika m. fl.
L-e.

Flyghönssläktet, zool. Se Stäpphönsen.

Flygmaskin, en apparat, hvars ändamål är att sätta
människan i stånd att höja sig upp i luften,
att sväfva i densamma och att, oberoende af
luftströmmens riktning, röra sig åt hvilket håll
som helst. Lusten att efterhärma fåglarnas flykt
har funnits i alla tider, äfven i de förhistoriska,
hvilket bevisas af sagan om Daidalos och Ikaros samt
smeden Volund. Archytas i Tarent skall ha förfärdigat
en flygande dufva af trä. Den mångfrestande Lionardo
da Vinci efterlämnade i sina skrifter en utförlig
beskrifning af en flygapparat. En viss Danti,
som lefde i Perugia på 1600-talet, berättas ha
försett sig med vingar och med en mekanism för deras
manövrering samt med denna apparat kastat sig ut från
ett högt torn. Han lär, med stort buller och bång,
lyckligt ha kommit öfver stadens torg och äfven flera
gånger flygande kastat sig ned i Lago di Perugia
(Trasimenussjön). Urmakaren Jakob Degen anställde
1808 i Wien försök med en flygmaskin. Med en ballong
uppsteg han först ganska högt, gjorde sig sedan fri
från ballongen, sänkte sig därpå småningom och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>