Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flygpungdjur - Flygrönn - Flygsand - Flygsandsfält. Se Flygsand - Flygsapp. Se Sapp - Flygsimpsläktet, zool. Se Flyghanesläktet - Flygskrift. Se Flygblad - Flygvärk, en vanlig benämning på reumatiska smärtor. Se Reumatism - Flygödlor, zool., släktet Draco. Se Agamidæ - Flyinge - Flykt - Flykten, en blåsliknande bildning å bindehinnan eller hornhinnan vid skrofulöst ögonlidande. Se Ögonsjukdomar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
måste vara af största betydelse, enär de därigenom
sättas i stånd att göra längre och säkrare språng,
ha flera olika släkten inom denna familj förvärfvat
detta organ. I öfverensstämmelse härmed har ock
påvisats, att hvart och ett af de med fallskärm
utrustade flygpungdjuren är närmare besläktadt
med en icke-"flygande" form inom samma familj än
sinsemellan. Med andra ord: fallskärmen är hos
sannolikt hvart och ett af de flygande släktena
ett själfständigt förvärf. Sålunda härledes
t. ex. den med fallskärm försedda Acrobates
(A. pygmæus, flygande råttan) från Distoechurus,
hvilken ej skulle skiljas från den större, ifall
den likaledes vore utrustad med fallskärm. Bland
andra hithörande djur må nämnas flygande pungapan
(Petaurista volans) och flygande pungekorren
(Petaurus sciureus). Alla lefva i Australien.
L-e.
Flygrönn, bot., benämning på rönn, som växer
som epifyt på ett annat träd, dit bären förts af
fåglar. Flygrönnen är föremål för mycken öfvertro. En
kvist af ett dylikt träd kunde användas vid sökandet
efter dolda skatter. I Norge brukade man lägga en
kvist i smörkärnan, när man af en eller annan orsak ej
hastigt nog fick smör, och i de skotska högländerna
påstå de unge männen, att flickorna ej kunna emotstå
dem, om de bära på sig en liten bit af en flygrönn.
G. L-m.
Flygsand, sand, som i närheten af kusterna och på
slättmarker eller i öknar är underkastad vindens
inflytande, så att en omflyttning mellan sandkornen
eger rum, stundom i så hög grad, att sanden
likt dammoln föres fram öfver marken och hopar
sig i högar eller vågformiga upphöjningar. Denna
lättrörlighet hos sanden ("flygandet") åstadkommer
flerstädes stor skada, nämligen därigenom att
sanden dels öfvertäcker odlade fält, dels hopar
sig i sådan myckenhet, att hela byar småningom
blifvit begrafna därunder. De kring Danmarks,
Nord-Tysklands, Hollands och Frankrikes flacka
kuster förekommande dynerna (se d. o.) äro ej annat
än flygsandsbildningar. Äfven Saharaöknens öfre
betäckning är flygsand. - Flygsandsfält, sådana,
vanligen plant utbredda marker, hvilkas yta utgöres
af flygsand. E. E.
Under 1700-talet härjade flygsanden förödande utmed
kusterna i Halland och Skåne. I Söndrums by n om
Halmstad blefvo t. ex. 5 hela hemman fullständigt
ödelagda. Flygsanden ansågs såsom en landsplåga,
och åtgärder mot densamma dryftades vid 1727 och
1734 års riksdagar. Föreskrifter utfärdades om
fältens hägnande. Rishag uppsattes, mot hvilka
sanden samlades, och påbyggdes, allteftersom dynerna
växte i höjden. Sedermera planterades kullarna med
sandgräs (Psamma arenaria planterades första gången
1739 vid Ängelholm). Sedan sålunda fälten blifvit
någorlunda läkta, började de besås med tallfrö. De
tidigare skogsplanteringarna misslyckades; först
1790-1820 började skogsodlingarna visa bättre
resultat, och numera äro de längst från hafvet
belägna flygsandsområdena beväxta med ganska vacker
tallskog. De närmare hafvet belägna jämna områdena
samt de yttre flygsandskullarna ha i senare tider
planterats med tall med ringa framgång samt efter
1870 med bergtall, som bättre förmår motstå alla där
befintliga vanskligheter.
Flygsandsfält förekomma ännu i Sverige dels utmed
kusterna, dels äfven inuti landet. I Halland finnas
sådana i nästan sammanhängande sträcka från Falkenberg
till Hallandsås. I Skåne förekomma de vid Torekov,
östra kusten af Skelderviken, vid Ängelholm, mellan
Hälsingborg och Råå, vid Saxtorp, Hoftetorp och
Löddeköpinge, vid Skanör och Falsterbo, på sydkusten
vid Sandhammaren och Ystad samt flerstädes å östra
kusten, såsom gamla Espet vid Åhus. Äfven vid
Blekinges kuster finnes något flygsand, såsom vid
Torsö. Utmed Östersjön och Bottniska viken förekomma
flygsandsfälten mera sparsamt utmed fastlandet, såsom
vid Sandhamn utanför Stockholm och nordligast vid
Halsön i Kalix skärgård. Mera betydande flygsandsfält
finnas däremot på Öland, dels på östra kusten n. om
Böda, dels på den västra vid Byerum och Byxelkrok,
samt å Fårön med den bekanta flygsandsslätten Ullahau
och å hela Gotska Sandön (se fig. till art. Dyner). Af
flygsandsfälten inuti landet är slättösand i Torskinge
socken, Jönköpings län, störst (omkr. 80 har) och mest
omtalad. - För flygsandsfältens skötsel i Hallands
län finnas särskilda bestämmelser i bl. a. k. br. 27
juli 1860, hvarigenom egarna skola ställa sig till
efterrättelse de föreskrifter för fältens begagnande,
som meddelas af skogsförvaltningen. Flera jordegare
i Halland och Skåne ha dock afstått sina fält
till kronan; 1907 omfattade kronoflygsandsfälten
1,343 har. För öfriga flygsandsfält gäller
lagen ang. skyddsskogar 24 juli 1903.
G. Sch.
Flygsandsfält. Se Flygsand.
Flygsapp. Se Sapp.
Flygsimpsläktet, zool. Se Flyghanesläktet.
Flygskrift. Se Flygblad.
Flygvärk, en vanlig benämning på reumatiska
smärtor. Se Reumatism. J. E. J-n.
Flygödlor, zool., släktet Draco. Se Agamidæ.
Flyinge, kungsgård i Södra Sandby socken, Malmöhus
län, vid Käflingeån. 3 5/16 mtl, tax. till 253,000
kr. Gården, hvars namn fordom skrefs Flykinge,
Flyginge, Fligende och Fliinge, tillhörde under
medeltiden ärkebiskoparna i Lund. Vid reformationen
indrogs den till danska kronan, men blef längre
fram enskild egendom. Den siste danske egaren af
godset var Axel Sehested. Han sålde det till danska
kronan, hvilken lämnade det till den svenska såsom
ett bornholmskt vederlagsgods. Under Karl XI:s tid
slogos F. och Dalby kungsgårdar till stallstaten,
och ett stuteri upprättades på F. Genom k. br. 11
okt. 1836 blef det hingstdepå och ställdes under
Stuteriöfverstyrelsen. 1851-87 var det åter stuteri,
men är efter sistnämnda år endast hingstdepå.
Flykt, krigsv., kallas det oordnade återtåg, som
vanligen är följden af ett fullständigt nederlag och
hvarvid all ledning af truppen går förlorad. Flykt
till följd af feghet var förr belagd med dödsstraff
eller decimering, och i alla strafflagar stadgas
ännu hårda straff för flykt. Den, som i drabbning,
eller då sådan förestår, med ord eller tecken söker
förleda egna trupper till flykt, är, enligt Sveriges
nu gällande strafflag för krigsmakten, förfallen
till dödsstraff eller straffarbete på lifstid.
C. O. N.
Flykten (grek. flyktaina), en blåsliknande bildning
å bindehinnan eller hornhinnan vid skrofulöst
ögonlidande. Se Ögonsjukdomar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
