Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flyktiga oljor. Se Eteriska oljor - Flyktiga vätskor. Se Afdunstning - Flyktighet - Flyktigt alkali. Se Alkali - Flymen - Flymosse - Flynderborg. Se Helsingör - Flypynt, sjöv. Se Ankare - Flysch - Flytande batteri, sjöv. Se Batteri 2 - Flytande docka. Se Docka sp. 601 o. 603 - Flytande extrakt, farm. med. Se Extrakt 2 - Flytande fenol, kem. Se Fenol - Flytande grunder. Se Etsningsgrund, sp. 1011 - Flytande karbolsyra, kem. Se Fenol - Flytande kristaller, fys. Se Kristall - Flytande luft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Flyktiga oljor. Se Eteriska oljor.
Flyktiga vätskor. Se Afdunstning.
Flyktighet, fys., den egenskapen hos en kropp, att
den lätt, äfven vid lägre temperatur, öfvergår i
gasform. Jfr Afdunstning.
Flyktigt alkali. Se Alkali.
Flymen, namn på en kapellförsamling, som är beslutad
att bildas inom Augerums socken, Blekinge län.
Flymosse, mosse om 5,500 har i Bredaryds, Forsheda
och Kulltorps socknar i Västbo härad, Jönköpings
län. Af mossen äro 250 har efter afdikning genast
odlingsbara, 1,000 har skogbärande och framdeles
odlingsbara. Återstoden, 4,250 har, bär hvitmossa
till ett djup af 4,5 m. samt utmed mossens kanter af
1-3 m. djup. Bottnen består af sand.
Flynderborg. Se Helsingör.
Flypynt, sjöv. Se Ankare.
Flysch, geol., i Schweiz använd benämning
för en i Alperna och Karpaterna utvecklad
faciesbildning af kritsystemet och undre
tertiär, bestående af ytterst fossilfattiga
sandstenar, kalkmärglar och skifferleror.
E. E.
Flytande batteri, sjöv. Se Batteri 2.
Flytande docka. Se Docka, sp. 601 o. 603.
Flytande extrakt, farm. med. Se Extrakt 2.
Flytande fenol, kem. Se Fenol.
Flytande grunder. Se Etsningsgrund, sp. 1011.
Flytande karbolsyra, kem. Se Fenol.
Flytande kristaller, fys. Se Kristall.
Flytande luft, atmosfärisk luft bragt i
vätskeform. Först Cailletet och Pictet lyckades 1877
förtäta syrgas till vätska, den förre därigenom,
att en till 300 atm. komprimerad mängd syrgas
plötsligt fick utvidga sig, den senare genom tryck och
samtidig afkylning med flytande etylen. Apparaterna
förbättrades af Wróblewski, Olszewsky och Dewar. Äfven
kväfgasen har på liknande sätt blifvit bragt till
flytande form. En apparat för öfverförande af större
mängder luft till vätska konstruerades 1895 af
C. von Linde i Berlin och samtidigt af engelsmannen
W. Hampson. Båda konstruktionerna grunda sig på
det från Joules och Thomsons försök kända faktum,
att komprimerad luft, som får utvidga sig, utan att
uträtta yttre arbete, det oaktadt afkyles. Hampsons
apparat visas å vidstående fig. 1. Vid A inpressas
till 200 atm. sammanpressad, från koldioxid
och vattenånga befriad luft; den passerar genom
rörspiralerna B, hvilkas ändamål är att regenerera
kölden (principen är framställd af Siemens 1857),
och afkyles där genom beröringen med de rörspiraler,
genom hvilka redan afkyld luft går ut ur apparaten
tillbaka till kompressionspumpen. Vid C sitter en
reduktionsventil, vid hvars passerande luftens tryck
sänkes till atmosfärtryck, under hvilket den utgår i
kammaren G. Ventilen manövreras med handtaget E, som
sitter på ventilspindeln D. Från G går luften, som vid
expansionen afkylts, tillbaka genom regeneratorn och
släppes därpå ut i det fria. Afkylningen i G blir
slutligen så stark, att luften förtätas till vätska
och kan aftappas genom vridning på handtaget T, som
öppnar ventilen P, så att luften strömmar ut genom
röret R. O är en manometer. Sveriges första fabrik
för framställning af flytande luft anlades i Örebro
1906 af E. Nerliens aktiebolag.
Fig. 1. Hampsons apparat i tvärsnitt. |
Fig. 2. Dewars kärl. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>