Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Fog, bygnk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bevarade från äldsta tid, såsom fig. 5 visar. Det
är möjligt, att detta ofta använda arkitekturmotiv
af konstnärsögat först upptäcktes vid beskådandet
af en icke färdighuggen stenvägg. De stora blocken
i de grekiska tempelmurarna, kolonntrummorna och
arkitravstenarna uppsattes tilltuktade, men icke
färdighuggna, för att icke skadas vid transporten och
uppsättningen.
 |
Fig. 5. Terrassmur under stora templet i Baalbek
(se d. o.). |
Efter byggnadens uppförande fortgick
ren- och finhuggningen uppifrån och nedåt. För att
emellertid kunna sätta ett stenblock rätt i muren
måste fogkanterna vara skarpa och grada. Omkring den
råa midtytan måste alltså redan vid uppsättningen
hvarje sten ha ett "slag" finhugget rundt alla fyra
kanterna. Muren är alltså i sitt första ofullbordade
stadium "rusticerad".
Betydelsefull ur dekorativ synpunkt är ock
behandlingen af fogarna i en vanlig tegelmur. Fogarna
upptaga där icke mindre än omkring 20-23 proc. af
ytan. Deras tjocklek, färg och form bli afgörande för
murens utseende. Yrkesmannen kallar de horisontella
fogarna liggfogar och de vertikala stötfogar. Vid
all murning gäller den regeln, att en stötfog icke får
anläggas midt öfver en stötfog i närmast underliggande
skikt, d. v. s. att en sten alltid skall hvila på
minst två underliggande stenar eller, med andra ord,
att stenarna skola läggas i förband. Felar en murare
mot denna regel, säges han ha murat "futs i futs" och
nödgas bjuda sitt lag på någon förtäring. Denna regel
iakttages äfven vid uppförande af s. k. cyklopiska
murar med oregelbundna block, vare sig dessa ha
omsorgsfullt sammanhuggna fogar, såsom i de flesta
af de betydande appareljmurar af granit, som på
senare tider uppförts i olika delar af Stockholm,
eller mellanrummen mellan de råa blocken utfyllas
med mindre stenar och skärf, s. k. "skol", såsom i
alla våra af gråsten lagda grundmurar samt i äldre
gråstensmurverk i kyrkor, fästningar o. d.
Fogarnas tjocklek i tegelmurverk varierar hos oss
mellan 1 och 1,5 cm. I gamla romerska murverk finner
man fogar af ända till 4 cm. tjocklek. Murverk
af naturlig sten af små dimensioner, såsom sibirisk
kalksten, nubbsten af granit, sandsten o. d., uppföras
med fogar af 6 mm. tjocklek; vid stora
stendimensioner, då murbruket gjutes tunnflytande
under det på träkilar inriktade blocket, blir fogarna&
höjd omkr. 3 mm.
Vid solbänkar af naturlig sten under fönster, vid
balkongplattor, vid taklister och andra framsprång af
naturlig sten måste inträffa, att stötfogar befinna
sig obetäckta, oskyddade för regnvattnet, hvilket
småningom skulle tära sig ner i sådana fogar och
slutligen spränga sönder murverket, om icke lämpliga
anordningar vidtoges för fogarnas skyddande
|
| Fig. 6. Parti af en solbänk. |
(t. ex. genom stenens täckande med plåt) eller
för murverkets skyddande (genom att i stenen under
stötfogen göra en liten utåt lutande ränna eller
genom att afleda vattnet från fogen). Detta senare
åstadkommer man på ett, sedan gammalt kändt, rätt
fyndigt sätt
|
Fig. 7. Tornet å l’Abbaye des Dames i Saintes,
Frankrike. |
genom att anordna stötfogen på åsen af en valk, såsom
fig. 6 A visar. Intressanta exempel på tillämpningen
af detta system visa åtskilliga romanska tornhufvar
af naturlig sten i Frankrike. Dessas utseende
(se fig. 7) har h. o. h. fått sin egendomliga
karaktär genom de vid hvarje vertikal fog bildade,
uppåt halfcirkelformigt afslutade, från den koniska
grundformen utspringande valkarna. Konstruktionen
framgår närmare af fig. 8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:45:31 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfbh/0386.html
