- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
725-726

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fokion - Fokis - Fokschani. Se Focsani - Fokus, fys. Se Brännpunkt, Lins och Spegel - Fokylides - fol., förkortning för folio - Folard, Jean Charles - Folcher, Johan - Foldalen - Folden, två stora fjordar i Norge - Folden 1. fjord i Nordre Trondhjems amt - Folden 2. fjord i Nordlands amt - Fole - Folembray - Folengo, Gerolamo

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

strateg (öfverbefälhafvare), det mest ansedda och
inflytelserika af alla statsämbeten. Han var en mycket
framstående fältherre, men saknade såsom statsman den
ideala hänförelse, som utmärkte Demostnenes. För
öfrigt har han blifvit mycket olika bedömd,
allt efter den uppfattning, man haft af Atens och
Greklands strider mot Macedonien. F:s lefnadslopp
är tecknadt af Plutarchos och Cornelius Nepos.
A. M. A.

Fokis (grek. <i>3>wxtg</i>, lat. Phocis), landskap i
mellersta Grekland, kring berget Parnassos, gränsade
i s. till Korintiska viken och var genomflutet af
Kefissos, hvars floddal bildar landets bördigaste
del. Dess befolkning, fokierna (grek. fokeis), var
hufvudsakligen eolisk, men innehöll därjämte doriska
och traciska element, och landet har, enligt sagan,
fått sitt namn efter en invandrare från Korint,
Fokos, hvilken äfven uppgifves såsom dess förste
härskare.
illustration placeholder
Fokiskt bronsmynt, med strategen

Onymarchos’ namn på frånsidan.

F. egde under den historiska tiden 22
eller 23 städer, hvilka tillsammans bildade en
fokisk förbundsstat. Ryktbarast bland dessa var
Delfoi (se Delfi), som dock efter 448 f. Kr. var
skildt från det fokiska förbundet och utgjorde en
själfständig tempelstat. Genom sin vägran att erlägga
en bötessumma, hvilken ådömts dem af amfiktyonerna,
emedan de tillegnat sig en åt templet i Delfoi helgad
jordlott, invecklade fokierna sig i det .s. k. "heliga
kriget" (356-346), hvilket slutade med de fokiska
städernas förstöring och fokiernas uteslutande ur
det Amfiktyoniska förbundet. Det fokiska förbundet
upprättades dock ånyo och bestod ännu under den
romerska tiden. I det nuv. konungariket Grekland
bildar F. tillsammans med Lokris och Fthiotis ett
förvaltningsområde, nomarki, livars hufvudstad
är Lamia. A. M. A.

Fokschani. Se Focsani.

Fokus (lat. focus, härd), fys. Se Brännpunkt,
Lins
och Spegel.

Fokylides (grek. $coxvU8r)g, lat. Phocylides),
forngrekisk skald från Miletos, lefde omkr. 540
f. Kr. Af hans skaldestycken, hvilka tillhörde den
s. k. gnomiska diktarten (d. v. s. korta, i poetisk
form affattade tänkespråk), återstå blott några
fragment (samlade i Bergks "Poetæ lyrici græci"),
hvilka utmärka sig genom okonstlad form och kärnfullt
innehåll. Den metriska formen är dels oblandad
hexameter, dels elegiskt distikon. En F. tillskrifven
sedelärande dikt af större omfång är oäkta. A. M. A.

fol., förkortning för folio.

Folard [fålar], Jean Charles, chevalier de F., fransk
krigare och militärskriftställare, f. 1669 i Avignon,
d. där 1752, deltog från unga år i Ludvig XIV:s krig,
var adjutant åt hertigen af Vendôme i Italien (1702)
och utmärkte sig som kapten i slaget vid Malplaquet
(1709). Efter freden i Utrecht {1713) kämpade han
i malteserriddarnas strid mot turkarna samt gick
sedermera i tjänst hos Karl XII, som han åtföljde
till hans död. Vid återkomsten till Frankrike blef
han "mestre de camp" och drog sig slutligen tillbaka
till sin födelsestad. F. skref flera länge högt
skattade
arbeten öfver krigskonsten, bland dem Nouvelles
découvertes sur la guerre
(1724) och Défense
des places, commentaires sur Polybe
(1727-30,
flera uppl.), som väckte stort uppseende och
föranledde Fredrik II att skrifva "Esprit du
chevalier de F." (1761), ett utdrag af F:s arbeten.
E. A-t.

Folcher, Johan, teolog, f. 1664 i Kalmar, d. 24
nov. 1729 i Asarum, blef 1684 student i Uppsala,
men studerade sedermera i utlandet och blef
1696 teol. licentiat i Giessen. 1698 utnämndes
han till lektor vid Kalmar gymnasium, ehuru
domkapitlet misstänkte honom såsom "Hallensis,
pietist, Spenerian". Strax efter tillträdet kom
han i tvist med sina ämbetsbröder och sökte sig
därför från Kalmar samt blef 1701 teol. professor i
Pernau. Efter någo tid råkade han där i konflikt med
två af sina ämbetsbröder, I. Broms och N. Wiræus,
samt superintendenten öfver Livland, G. Skragge,
hvilka F., som själf utmärkte sig för en fläckfri
vandel, angripit för deras mindre exemplariska
lif. Dessa hämnades genom att anklaga honom
för att i sin i Giessen utgifna disputation ha
uttalat pietistiska villomeningar. En deputation,
bestående af de tre nämnde jämte tre präster,
tillsattes. F. dömdes skyldig 1709. Den deputation,
som under biskop Gezelius’ ordförandeskap 1710
tillsattes i Stockholm för att granska domen,
bestyrkte delvis hans irrlärighet. Efter mycken
strid under ömsesidiga beskyllningar för kätteri
afgjordes saken i justitierevisionen 1718:
F. dömdes sitt ämbete förlustig och insattes i
fängsligt förvar. Frigifven följande år, erhöll
han efter sina vedersakares död upprättelse, då
riksdagen 1723 beviljade honom en lifstidspension.
E. M. K

Foldalen, dalgång i Hedemarkens amt, i Norge,
genomflytes af Glommens biflod Folla. Odlingen
går där ända till omkr. 1,000 m. ö. h. Dalens gamla
koppargrufvor ha åter börjat bearbetas. Y. N.

Folden, två stora fjordar i Norge. 1. F., fjord i
Nordre Trondhjems amt, är tätt omgifven af vilda
fjäll. Äfven hafvet utanför fjorden kallas F. ock
är beryktadt som en af de farligaste passager
vid Norges kust. - 2. F., fjord i Nordlands amt,
är med sina många armar (Nord- och Sörfolden,
Sjonkfjorden, Lerfjorden, Sagfjorden,
Törfjorden o. a.) Norges mest förgrenade
fjord. På dess kuster ligger Foldens socken.
Y. N.

Fole, socken i Gottlands län, Norra häradet. 2,797
har. 442 inv. (1906). F. bildar med Lokrume ett
konsist. pastorat i Visby stift, Norra kontraktet.

Folembray [fåläbrä], by i franska dep. Aisne. 1,749
inv. (1901). Ett af de största glasbruken (Vivier)
i Frankrike.

Folengo, Gerolamo, italiensk skald, f. 1492
i Cipada, en ej mera existerande by i närheten af
Mantua, ingick vid sexton års ålder i benediktinorden
i S. Eufemia i Brescia, därvid utbytande sitt
dopnamn mot Teofilo. Sedan han af omtvistad
anledning lämnat klostret, idkade han under Pietro
Pomponazzi filosofiska studier i Bologna och fick,
efter slutad anställning som lärare i Venezia,
tillstånd att återinträda i orden, om han ville
underkasta sig någon tids eremitlif. Återupptagen
i orden 1534 sändes han till Sicilien som prior i
klostret S. Maria delle Ciambre nära Palermo, hvilket
han lämnade för klostret S. Croce i Campese i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:30 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbh/0395.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free