- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel /
733-734

(1908) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folkbibliotek

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den kroppsarbetande klassen. Folkbiblioteken skiljas
härigenom från de boksamlingar, som i främsta
rummet tillgodose rent vetenskapliga och speciella
behof. Då de bredare samhällslagrens läskunnighet
är en jämförelsevis sen företeelse, sträcker
sig folkbibliotekens historia ej särdeles långt
tillbaka. Helt naturligt var det i de anglosaxiska
länderna, särskildt Förenta staterna, med deras
demokratiska samhällsinrättningar och däraf härledda
insikt om folkbildningens betydelse, som de moderna
folkbiblioteken först utvecklade sig.

I Sverige hade vid början af 1800-talet folkbibliotek
(sockenbibliotek) upprättats på ett och annat ställe
inom landet, särskildt i Värmland och Uppland, och
dessa företag understöddes af Sällskapet för nyttiga
kunskapers spridande (stiftadt 1833). Genom 1842 års
folkskolestadga erhöllo sträfvandena att upprätta
folkliga boksamlingar ett kraftigt stöd. I densamma
infogades en bestämmelse, hvarigenom prästerskapet
ålades att "uppmuntra till inrättandet och begagnandet
af sockenbibliotek och därtill tjänliga böcker
föreslå" i syfte att underhålla i skolan förvärfvade
kunskaper och "synnerligen för befrämjandet
af sann kristelig bildning". Under 1850-talet
upprättades många sockenbibliotek. 1860-talet
är sockenbibliotekens blomstringsperiod: 1868 var
deras antal 1,437 (många dock synnerligen obetydliga
och föga eller alls icke anlitade och omfattande
nästan uteslutande religiös litteratur). Under
1870- och 1880-talen gingo sockenbiblioteken
alltmer tillbaka. Därefter började emellertid ett
kraftigt uppsving inom folkbiblioteksväsendet,
sammanhängande med det ökade intresse för
folkbildningens höjande, hvilket kännetecknade
den demokratiska rörelse, som sedan 1890-talet
gjort sig gällande. Socken- och stadsbiblioteken
börja ryckas upp ur sitt förfall, och flera nya
biblioteksformer vinna spridning: arbetarbibliotek,
nykterhetsbibliotek. Läsrum (läsestugor) upprättas,
och de allt talrikare arbetarinstituten (se
d. o.) förses med bibliotek. Särskildt bland
Uppsalastudenterna visade sig ett lifligt intresse
för folkbildningsarbetet. De båda studentföreningarna
Heimdal och Verdandi gingo i spetsen. Verdandi
öppnade redan 1891 ett arbetarbibliotek i
Uppsala. Båda föreningarna ha bl. a. utgifvit
ypperliga populärvetenskapliga skriftserier samt
upprättat bokförmedlingsbyråer. Dessa, liksom
Folkbildningsförbundets och Svenska sällskapets
för nykterhet och folkuppfostran likartade byråer
i Stockholm, ombesörja bokinköp till nedsatta
pris åt folkbibliotek, uppgöra bokförslag, uthyra
vandringsbibliotek, d. v. s. lätt transportabla skåp,
innehållande 40-60 bd vald litteratur, och tillhandagå
i allmänhet biblioteken med råd och dåd. Den alltjämt
växande folkbiblioteksrörelsen erhöll 1903 i det af
Folkbildningsförbundet utgifna "Folkbiblioteksbladet"
ett eget organ. Vid sekelskiftet väcktes i riksdagen
flera motioner om statsbidrag till folkbibliotek,
och 1905 anvisade riksdagen dels 50,000 kr. att
utgå såsom understöd till folkbiblioteken vid
deras bokinköp, dels 10,000 kr. till de centrala
anstalter, som förmedla dessa bokinköp eller
uthyra vandringsbibliotek. Statsbidraget utgår
till kommunbibliotek och församlingsbibliotek
(sockenbiblioteken benämnas numera så, alltefter
som de sortera under kommunal- eller kyrkostämma)
samt till föreningsbibliotek, som
af K. M:t förklarats likställda med de förutnämnda
biblioteken. Statsbidraget utgår under vissa villkor
med den alldeles för låga summan af 75 kr. till
hvarje bibliotek. Första året beviljades statsbidrag
åt 628 bibliotek. Antalet lifskraftiga folkbibliotek
i Sverige torde f. n. (1907) uppgå till omkr. 1,800.

Stockholms största folkbibliotek är Stockholms
arbetarbibliotek
, upprättadt 1892, hvilket eges
af ett biblioteksförbund, bestående af 131
föreningar med 22,000 medlemmar. Biblioteket
omfattar 17,000 bd och utlämnade 1906 82,500
boklån. 8 af Stockholms territoriella församlingar
ega s. k. församlingsbibliotek (det största,
Kungsholms, med 52,000 boklån), hörande under
kyrkostämmorna. I syfte, att samla och leda de
förut spridda sträfvandena för upprättandet
af folkläsningsanstalter inom hufvudstaden
bildades 1900 Föreningen för folkbibliotek och
läsestugor. Denna, som upprättat flera folkbibliotek
med såväl hemutlåning som läsning på stället,
ingick 1903 i Folkbildningsförbundet (se d. o.),
som eger 4 folkbibliotek i Stockholm. Det förvaltar
dessutom 2 andra offentliga bibliotek. Stockholms
stadsfullmäktige understödja dessa bibliotek med
16,000 kr. årligen (1907). - Göteborgs stad eger 3
folkbibliotek, bland hvilka märkes det af bruksegaren
James Robertsson Dickson 1861 grundlagda s. k.
Dicksonska folkbiblioteket, hvilket sedan 1897 är
inrymdt i en präktig byggnad (se fig.), hvartill
Hans Hedlund uppgjort ritningen.
illustration placeholder
Dicksonska folkbiblioteket i Göteborg.

Utlånssiffra 1906:
53,000 bd. Under Rob. Dicksons stiftelse, som närmast
förvaltar detta bibliotek, sortera äfven Redbergslids
samt Majornas folkbibliotek, upprättade resp. 1902
och 1903. Göteborgs utskänkningsaktiebolag har
upprättat 7 läsrum, till hvilka stadsfullmäktige
lämna anslag (32,000 kr. 1907). Besöken uppgå till
flera hundratusen årligen. - I Malmö öppnades i
slutet af 1905 ett stadsbibliotek, som uppstått ur
föreläsningsföreningens bibliotek. Det afser att
vara ett folkbibliotek och att lämna tillfälle
till mera speciella, företrädesvis praktiska
studier samt är ordnadt efter amerikanskt
mönster. Malmö arbetarkommun eger ett större
folkbibliotek, Malmö arbetares bibliotek. Betydande
folkbibliotek finnas dessutom i Norrköping, Luleå,
Sundsvall m. fl. städer. Knappt något stadssamhälle
är numera i saknad af folkbibliotek.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:17 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbh/0399.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free