Print (PDF) - On this page / på denna sida - Folkbibliotek - Folkbildningsarbetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
735
Folkbildningsarbetet
736
I Förenta staterna har frånvaron af äldre
vetenskapliga institutioner åstadkommit, att
splittringen mellan folkbibliotek och vetenskapliga
boksamlingar undvikits och att man i s Jet erhållit
"enhetsbibliotek’’ (free public librar s), afsedda
för alla olika klasser och sysselsätt ni ngt r bland
befolkningen. Dessa bibliotek ha vunnit en storartad
utveckling. Den moderna amerikanska biblioteksrörelsen
daterar sig från 1847, då Bostons stadsfullmäktige
anhöllo om befogenhet att upptaga en biblioteksskatt
för upprättandet af ett offentligt bibliotek. Flera
stater (Massachusetts redan 1890) ha upprättat
särskilda bibliotekskommittéer (slale library
commissions) för understödjandet af de offentliga
biblioteken. De uppmuntra upprättandet af bibliotek,
utdela statsbidrag, utgifva bokförteckningar,
lämna råd och upplysningar ang. uppförandet af
biblioteksbyggnader, utsända vandringsbibliotek,
främja samarbetet mellan biblioteken och andra
bildningsföretag etc. Utlån sker utan borgen, och
allmänheten har ofta tillträde till boksamlingens
hyllor (open access). Till huvudbiblioteken äro i
alla större städer anknutna filial bibliotek samt
utlåningsstationer. Barnafdel-ningar med särskilda
läsrum förekomma allmänt. Samarbetet med skolan är
synnerligen intimt. Bibliotekarieföreningen American
library association (A. L. A.) har sedan 1876 uträttat
betydande ting för biblioteksrörelsens främjande,
särskildt i tekniskt afseende. A. L. A. utgifver
studielistor och tryckta katalogkort till alla
nyutkomna böcker. Bibliotekarieutbildningen sker
i särskilda bibliotekarieskolor, den i Albany
(sedan 1884) har l-3-åriga kurser. Somliga
bibliotek äro oerhördt stora (se Bibliotek,
sp. 274-275). Biblioteken ha kraftigt under-stödts
af enskilda personer, så har Andrew Carnegie
intill 1907 skänkt öfver 32 mill. dollars till
upprättandet af bibliotek. F. n. finnas i Förenta
staterna öfver 6,000 bibliotek med mer än 1,000 bd
i hvarje. Till biblioteken höra ofta samlingar af
skön konst, konstindustriella föremål m. m. samt
föreläsnings-och festsalar. - l England grep man sig
vid 1800-talets början an med att upprätta en mängd
folkbibliotek \\ree people libraries), ej minst i
samband med arbetarinstitutens framträdande. Köreisen
främjades genom antagandet af W. Ewarts bill 1850
(se Bibliotek, sp. 274) ang. upptagande af en
biblioteksskatt. Städerna ha omkr. 600 bibliotek
med 50 mill. boklån. Londons budget upptager l ,5
mill. kr. för folkbiblioteken. På den engelska
landsbygden äro biblioteksförhållandena mindre
tillfredsställande. Ett karakteristiskt drag’hos de
engelska .folkbiblioteken är förekomsten af särskilda
läsrum dels för tidskrifter, dels för tidningar. -
I Tyskland ha folkbibliotek länge funnits, men först
på senare tid blifvit föremål för större intresse,
särskildt sedan man börjat verka för enhetsbibliotek
efter amerikanskt mönster. För bibliotek i småstäder
och på landsbygden ha flera stora föreningar verkat,
framför allt Gesell-schaft fur verbreitung von
volksbildung, som sedan sin stiftelse utdelat öfver
3 mill. kr. Dessutom må nämnas Comeniusföreningen
och flera katolska sällskap. Den konfessionella
splittringen och myndigheternas partiskhet i
fråga om litteraturen ha nog bidragit till de
tyska folkbibliotekens efterblifvenhet gentemot de
angelsaxiska. Stora, modernt inrättade 1olkbib|iotek
finnas i Bfeslau, Dttsseldorf, /Frankfurt sm Main,
Berlin, Chaflottenburg, Essen, Elberfeld,
Jena, Dresden, Hamburg m. fl. städer. Berlin
har ett 30-tal folkbibliotek förutom af staden
underhållna läsrum. - l Österrike har upprättandet
af folkbibliotek varit h. o. h. öfverlämnadt åt
den enskilda företagsamheten. Genom prof. Reyers
arbete har Wien erhållit tillfredsställande
biblioteksförhållanden. Äfven i Prag, Graz och Brunn
finnas goda folkbibliotek.
- I Frankrike, där Nationalkonventet under
revolutionen upprättade offentliga boksamlingar
af klostrens och emigranternas bibliotek, tog
folkbiblioteksrörelsen först efter 1870-71 års
krig något större uppsving. Paris eger ett
100-tal folkbibliotek, af hvilka många dock ha en
ringa lånefrekvens. F. n. torde i Frankrike finnas
omkr. 3,000 folkbibliotek med 4,i mill. band. -
I Finland finnas folkbibliotek i så godt som hvar
och en af landets kommuner. Stora bibliotek finnas
i Helsingfors (40,000 bd), Åbo och Viborg. En af
senaten tillsatt kommitté uppgjorde 1906 förslag till
organiserandet af statsunderstödet åt folkbibliotek.
- Af Danmarks folkbibliotek äro Köpenhamns
de mest betydande. Statsunderstödet (19,000
kr. året 1906 -07) utdelas genom Statens komité til
understöttelse av bogsamlinger dels direkt, dels
i form af vandrings-bibliotek. Därjämte verkar
Udvalget for folkeoplys-nings fremme (statsunderstöd
20,000 kr.) genom att utgifva goda böcker, som
gratis eller till billigt prid tillhandahållas
folkbiblioteken. 1905 bildades föreningen
Danmarks folkebogsamlinger. - Norges och Nordens
största folkbibliotek är det "Deichmanske bibliothek"
i Kristiania (se B i bl io te k, sp. 278), som fick
sin karaktär af folkbibliotek genom den fullständiga
omorganisationen 1898 efter amerikanska principer
(open access). Betydande folkbibliotek finnas i
Bergen (90,000 bd) och Trondhjem (17,000 bd). Staten
understödjer folkbiblioteken med 20,000 kr. årligen.
Antalet statsunderstödda bibliotek är ung. 800.
Litt.: V. Söderberg, "Sveriges sockenbibliotek
och öfriga anstalter för folkläsning" (1901),
Folkskoleinspektörernas femårsberättelser,
Förhandlingarna vid Studenternas folkbildningsmöte
1901 och vid Andra svenska folkbildningsmötet 1907,
Riksdagsförhandlingarna 1905, "Folkbiblioteksbladet"
(1903 ff.), Schadewitz, "Folkbiblioteken i Finland"
(1903), J. Ogle, "The free library" (1897),
Andr. S. Steenberg, "Folkebogsamlinger" (1900),
E. Schultze, "Freie öffentliche biblioteken"
(s. å.), M. Pellisson, "Les bibliothéques
populaires å 1’étranger et en France" (1906),
J. D. Brown, "Manuel of library economy", och
E. Jaeschke, "Volksbibliotheken" (1907, i "Sammlung
Göschen"). Bästa källan för studiet af folkbiblioteken
i de resp. länderna äro facktidskrifterna:
"The library journal" och "Public libraries"
för Amerika, "The library world" för England,
"Blätter far volks-bibliotheken und lesehallen" för
Tyskland, "Bulletin des bibliothéques populaires"
för Frankrike, "Bogsamlingsbladet" för Danmark,
"For folke- och barnebogsamlinger" för Norge samt
det ofvannämnda "Folkbiblioteksbladet" för Sverige.
A. H-h.
Folkbildningsarbetet i vidsträcktaste betydelse
omfattar naturligtvis alla offentliga och enskilda
sträfvanden att sprida kunskaper bland ett folk
och höja dess bildningsgrad. I denna bemärkelse
hör sålunda dit äfven den verksamhet, som utöfvas
af statens offentliga läroanstalter. (Se om dem
art. Folkskola, Folkskolor [högre], Sk o l-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
