Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 8. Feiss - Fruktmögel / 749-750 (1908) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folkdräkt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

”Unnarsboarnes seder och lif”, 1874). Äfven den till Kalmar
län hörande delen af landskapet har haft sina
särskilda folkdräkter (se M. G. Crælius, ”Försök till ett
landskaps beskrifning, uti en berättelse om Tuna
läns, Sefwedes och Aspelands häraders fögderie”,
1774. s. 410 ff., samt A. Modeer, ”Oeconomisk
beskrifning öfver Halltorps och Voxtorps socknar” i
Vet. akad:s Handlingar, XXVIII, 1767, och A.
Wijkström, ”Ålhems sockens beskrifning”, därst.,
XX, 1759). Smålandsdräkten är för öfrigt den svenska
folkdräkt, hvarom vi ega den äldsta skriftliga
uppgiften. 1634 skrifver nämligen fransmannen
Charles Ogier, hvilken då besökte Sverige, att de
småländske bönderna buro kläder af svart ylle,
läderstöflar – icke träskor – samt nattmössliknande
hufvudbonader (alltså toppmössor) och yllevantar.

Fig. 6. Småländsk bonde 1686.

Inom Bohuslän synas folkdräkterna, så till vida
som sådana där förekommit, ha tidigt försvunnit. I
Skede socken anträffade dock Kalm en äfven efter den
tidens fordringar utpräglad allmogedräkt, hvilken
han, hvad kvinnorna beträffar, rätt utförligt skildrar
(”P. Kalms Västgötha och Bohusländska resa 1742”,
1746, s. 100 ff.).

Fig. 7. Halländsk bonde 1715.

Beträffande Halland finnas
från midten af 1700-talet beskrifningar öfver
ett par märkliga folkdräkter, den ena från norra,
den andra från södra delen af landskapet (A.
Tidström, ”Resa i Halland, Skåne och Blekinge år
1756”, 1891, s. 6 ff., och P. Osbeck, ”Utkast till
beskrifning öfver Laholms prosteri” i ”Hallands
fornm. för:s årsskrift”, 1868, s. 20 ff.). Hvad
Skåne angår, äro dess folkdräkter af den
betydelse, att de föranledt utgifvande af ett särskildt
planschverk, det till inpå senaste tid i vårt land
ojämförligt främsta i sitt slag, nämligen O.
Wallgren, ”Skånska allmogens klädedrägter” (1860–63).
Om de skånska allmogedräkterna finnas för
öfrigt goda uppgifter från 1700-talet i Linnæi
”Skånska resa” (s. 65 ff. Västra Göinge härad,
s. 102 och 110 Gärds härad, s. 119 Albo härad, s.
141 Järrestads härad, s. 148 ff. Herrestads härad se
pl. I, s. 235 ff. Skytts härad, s. 257 Ljunits härad
och s. 273 ff. Färs härad, se pl. I) samt i A. Tidströms
”Resa i Halland” o. s. v., 1891 (s. 58 ff. Järrestads
härad).

Fig. 8. Skåningar 1794.

Märkliga folkdräkter ha ock förekommit i
andra härad, såsom Villands (se pl. I), Östra Göinge
(se pl. I), Vemmenhögs och Ingelstads härad (se pl.
I; sistnämnda dräkt utförligt beskrifven i N. G.
Bruzelius’ ”Allmogelifvet i Ingelstads härad i Skåne”,
1876), Skytts härads dräkt beskrifves i N. Lovéns
(Nicolovius) ”Folklifwet i Skytts härad i Skåne” (1847).

Fig. 9. Blekingar 1794.

Blekinge allmogedräkter (se fig. 9 o. pl.
I) tillhöra våra mest kända folkdräkter och ådrogo sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>